torsdag 2 juni 2016

Låt länets alla resor synas i reseplaneraren

Stockholms län har som mål att kollektivtrafiken ska öka. Landstingets trafikförvaltning, som hanterar kollektivtrafiken, tar i dag hand om frågor som rör såväl den upphandlade som kommersiella kollektivtrafiken.

För att tydliggöra den kollektivtrafik som finns, bör därför all kollektivtrafik ingå i reseplaneraren för länet. I dag finns exempelvis de kommersiella båtlinjer som trafikerar den populära stadsdelen Hammarby Sjöstad. Söker man i dag på sträckan "Nybroplan" och "Hammarby Sjöstad" på sl.se, får man ingen träff på Hammarby Sjöstad. Jag skickade därför ett meddelande till SL på Facebook och fick svaret: "Hej Ulrika, M/S Emelie tillhör inte SL trafiken utan du finner mer information här: http://ressel.se/sv/ms-emelie/ Du kan inte söka resor utanför Stockholms län på sl.se. Du kan använda resrobot.se för att söka resor i hela Sverige. I övrigt får jag önska dig en trevlig dag. /Caroline, SL".

Hittar inte Hammarby Sjöstad
Jag hade fått nys om att trafikförvaltningen hade öppnat sin reseplanerare för kommersiella aktörer - och hörde därför av mig till SL igen. Jag fick då svaret: "Hej igen Ulrika, Det stämmer då måste du dock klicka i "Sök med fler resebolag" efter det att du sökt resan. Knappen finns ovanför resorna i grått. Du kommer då att slussas vidare till resrobot.se. / Caroline, SL".

Jag har sökt efter knappen, men hittar den inte. Ja, det spelar kanske inte så stor roll. Eftersom "Hammarby sjöstad" inte går att söka på, kan du inte få upp alternativet "Sök med fler resebolag". För resenären ska det vara enkelt - och så är det inte med nuvarande system.

Reseplaneraren Stockholmstrafiken
Trafikförvaltningen borde döpa om sin reseplanerare till "Stockholmstrafiken". Då kan den lätt få med sina andra varumärken, som Waxholmsbolaget och Trafik i Mälardalen. Dessutom ryms de kommersiella aktörerna utan problem.

lördag 28 maj 2016

Låt SL-båtar trafikera skärgården

År 2012 fattade riksdagen ett beslut om en ny kollektivtrafiklag. Lagen syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Projektet Hela Resan försöker underlätta för resenären att ta sig från dörr till dörr, oavsett trafikslag, som tåg, buss, båt.

Gemensamma tidtabeller
Stockholms läns landsting har i dag tre produktvarumärken för sin kollektivtrafik; SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänst. För den som ska ta sig från dörr till dörr från Hagsätra till Sandhamn, kan visserligen använda sl.se för att leta upp hela resan, dvs. både för tunnelbana, buss och båt. Hen kan dock inte använda sig av waxholmsbolaget.se för att få hela resan klar för sig. Resenären kan ta sig med ett och samma resekort, Access-kortet. Resan på land kan göras med reskassa eller månadskort. Resan till sjöss kan göras med reskassa, med ett annat zonsystem än kollektivtrafiken på land, eller med ett särskilt månadskort för skärgårdstrafiken till sjöss. Allt med Access-kortet.

SL och Waxholmsbolaget har i dag inga anställda - utan all personal hör hemma på landstingets trafikförvaltning. Så planering, upphandling och uppföljning är samkörda i en och samma organisation.

Gemensamt varumärke
För resenären kan det bli förvirrande att hantera både SL och Waxholmsbolaget. I dag är både biljett- och tidtabellssystemen så pass samkörda att SL kan vara produktvarumärket för hela kollektivtrafiken. Waxholmsbåtarna skulle då flagga för SL. Det blir då logiskt att samla all trafik under sl.se - och använda Access-systemet i hela kollektivtrafiken.

Vad tycker du?

tisdag 24 maj 2016

Slutet för Waxholmsbolaget AB?

I förra veckan åkte jag Djurgårdsfärjan mellan Slussen och Djurgården. När färjan kom till Slussen, noterade jag att den flaggade för Waxholmsbolaget. Lite undrande blev jag eftersom Sjövägen flaggar för SL. Jag skrev några rader till SL och frågade.

I dag fick jag svar. "Hej Ulrika! Nu har vi fått svar på varför Djurgårdsfärjan kördes med Waxholmsbolagetflagga. Djurgårdsfärjan kör under SL:s varumärke och ska inte flagga med Waxholmsbolagets flagga. Om så har hänt är det ett tillfälligt fel som vi ska korrigera. /Linnea, SL".

Djurgårdsfärjan under SL-flagg
Så nu ska alltså Djurgårdsfärjan - målad i Waxholmsbolagets färger och flaggad för Waxholmsbolaget - börja flagga för SL. Kanske på tiden eftersom SL-flaggorna vajar vid färjeterminalen i Slussen. Vad innebär detta för resenären?

Det blir nog svårt att hålla rätt på vem som är vem. Waxholmsbolaget äger fyra Djurgårdsfärjor. Dessa trafikeras av Strömma/Serco. Eftersom sjötrafiken sker mindre än en distansminut ut (minns detta från tiden på SL, men hittar det inte på nätet), sker den under SL-flagg.

Flaggas som Sjövägen
Jag pratade senare på dagen med personalen på Djurgårdsfärjan. De hade inte fått något besked om att de skulle gå under SL-flagg. I stället reagerade de med förvirring. "Våra båtar ägs ju av Waxholmsbolaget. Sjövägens ägs ju av Rederi AB Ballerina - och kan väl därför gå under SL-flagg." Ja, helt lätt är det inte!

Om Djurgårdsfärjan, som ägs av Waxholmsbolaget, ska gå under SL-flagg, vore det väl rimligare att båten ägdes av AB Storstockholms Lokaltrafik. Och ska Djurgårdsfärjorna byta ägare, så blir det väl tveksamt varför resten av Waxholmsbolagets båtar ska vara kvar under Waxholmsbolaget AB? Vem som äger fordonen i dag är ointressant. SL och Waxholmsbolaget är bara produktvarumärken i dag - och driften handlas upp av landstingets trafikförvaltning.

lördag 21 maj 2016

Kampanj mot nedskräpning

Jag har nyligen bloggat om producentansvar för skräp. Förslaget mejlade jag även till Vi i Vasastan, som publicerade insändaren. I dag svarade två personer på mitt inlägg. Båda reagerade negativt mot att företagen ska betala för skräpet. De tycker att folk i stället ska plocka upp efter sig.

Jag är den förste att hålla med. Visst vore det bättre om människor tog ansvar för sitt skräp. Men det ser inte ut så längre. Flera hundra renhållningsarbetare hämtar 5 000 ton skräp varje år.

Informationskampanj och skräpplockardagar
En vän och jag talades vid i telefon. Hon föreslog en att Håll Sverige Rent startar en ny informationskampanj mot nedskräpning. Kan man inte låta de aktörer som skräpar ner betala för informationskampanjen? 70 procent av allt skräp är fimpar, så huvuddelen av kampanjen bekostas av tobaksindustrin. En kampanj kostar kanske totalt 5-10 miljoner kronor, vilket inte borde vara några stora pengar för näringslivet. Kampanjen kan kombineras med skräpplockardagar, där bland annat barn och ungdomar engageras.

Vad tror du om det?

tisdag 17 maj 2016

Dyrt att sortera, men olagligt att låta bli

Jag har nyligen debatterat den höga kostnaden för att avfallssortera i bostadsrättsföreningen på Twitter. Som det nu är, är det dyrare att sortera avfallet än att slänga det i hushållsavfallet.

Av Twitterdebatten har framgått att det är förbjudet att inte sortera avfallet. Av 24 a § avfallsförordningen framgår att "Den som har förpackningsavfall som inte är hushållsavfall ska sortera ut förpackningsavfallet från annat avfall och lämna förpackningsavfallet till
1. ett insamlingssystem som har tillstånd enligt 38 § förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar, eller
2. någon som enligt 57 § förordningen om producentansvar för förpackningar samlar in utsorterat förpackningsavfall."

Motsvarande är reglerat för returpapper samt elektriska och elektroniska produkter i samma förordning.

Möjligt att slänga allt i hushållsavfallet
Jag ringde Stockholm Vatten för att höra om vår bostadsrättsförening kunde byta ut alla kärl för sortering (glas, plast, papper etc.) och ersätta med kärl för hushållsavfall. Så struntar vi helt i att sortera - och får ner kostnaderna.

Det gick hur bra som helst. Tydligen ligger ansvaret på individerna att sortera ut, inte på bostadsrättsföreningen att göra rätt för sig.

Hur kan man ha en lagstiftning som man inte kan kontrollera? För vem kollar om man slänger sina förpackningar och returpapper i hushållsavfallet?

Låt producenterna betala
En lösning på problemet, som en av debattörerna lyfte fram, vore att avfallsproducenterna betalar en högre avgift, så att man gratis kan lämna sitt sorterade avfall även i bostadsrättsföreningen. I dag är det bara gratis att lämna vid återvinningsstationer. På så sätt skulle man tillämpa producentansvaret fullt ut.

Borde det inte vara lättare och billigare att lämna avfallet i den egna fastigheten - och på det sättet få fler att sortera?

måndag 16 maj 2016

Osorterat avfall billigare än sorterat - varför?

I tisdags hade vi årsmöte i bostadsföreningen. Jag berättade pedagogiskt hur mycket vi fått ner avfallskostnaderna med 13 000 kronor eftersom vi bytt från säck- till kärlhämtning. Dessutom har medlemmarna blivit otroligt duktiga på att avfallssortera. Kärlen för plast och wellpapp blir fulla på nolltid. Förut hade vi grovavfallshämtning, men det blev riktigt dyrt.

Brist på pedagogik
Nu hade jag tänkt mig en till pedagogisk lösning. Jag skulle helt enkelt visa på hur mycket pengar man sparar per hämtat kärl när man sorterar (plast, glas, papper etc.) jämfört med om man slänger osorterat (hushållsavfall). Jag ringde till Stockholm Vatten, som berättade att kostnaderna för hämtning av vårt hushållsavfall uppgår till 26 140 kronor per år. Det ger en kostnad om 63 kronor per kärl och hämtningstillfälle. (Vi har fyra kärl som hämtas två gånger i veckan.) Matavfallshämtningen är gratis, så där finns mycket pengar att hämta. Lyckas vi sortera ut allt matavfall, som utgör ungefär en tredjedel av allt hushållsavfall, sparar vi 8 800 kronor per år.

Dyrare med osorterat
I nästa vända ringde jag Hans Andersson Recycling, som hämtar vårt övriga avfall. Vi har ofärgat respektive färgat glas, papper, wellpapp/kartong, metall, plast och elavfall. De tar 88 kronor per hämtning och kärl. (Hans Andersson är konkurrenskraftigt. Vi kollade för något år sedan i föreningen.) Vi förlorar alltså 25 kronor per hämtning och kärl genom att vi sorterar i stället för att slänga allt i hushållsavfallet. Vem har hittat på detta?

Enligt Hans Andersson Recycling har Stockholm en av de lägsta taxorna för hämtning av hushållsavfall i landet. Samtidigt vill Stockholms stad att "Avfall från boende och verksamma i staden ska minska och det som ändå uppkommer ska tas hand om resurseffektivt". Hur ska detta gå ihop?

torsdag 5 maj 2016

Trafikutbildning för cyklister

Tänk så trendigt det har blivit att cykla. Allt fler ger sig ut på två hjul. Anledningarna till det ökade intresset är flera, men det allt starkare intresset för miljö och hälsa är två bidragande orsaker, enligt Lars Strömgren, ordförande på Cykelfrämjandet.


Fler cykelolyckor
Samtidigt som cyklandet tar fart är det ett farligt färdsätt. År 2014 mer än fördubblades antalet döda cyklister i trafiken, vilket innebar 34 cyklister som avled i trafiken. Samtidigt ökade antalet allvarligt skadade med nästan elva procent till 519 cyklister.

Färre med körkort
En annan trend visar att allt färre tar körkort. Andelen i åldern 18 till 24 år som har körkort för personbil har sjunkit från cirka 75 procent 1980 till drygt 60 procent 2011. Även i gruppen 25 till 44 år kan en nedgång noteras i antalet körkortsinnehavare under 1990-talet.

Trots mitt körkort cyklar jag ofta i Stockholms innerstad - och känner mig ofta orolig, och ibland osäker, i trafiken. Jag kan ju ändå trafikreglerna. Samtidigt ser jag många andra cyklister som verkar agera helt i strid med gällande trafikregler. Hur ska alla cyklister som saknar körkort veta hur de ska göra i trafiken?

Satsa på utbildning för cyklister
Med färre som tar körkort, borde körskolorna ha en överkapacitet. Samtidigt ökar cykelolyckorna. Skulle inte trafikskolorna kunna utbilda cyklister i trafikregler? Ibland talas om cykelkörkort. Eller utbilda bilister hur de bättre kan samspela med cyklister?

Cyklistbloggen nämner att den stora majoriteten av cyklister har körkort. Jag tror ändå på mer utbildning för att förhindra cykelolyckor. På mitt tidigare jobb fick vi cykelutbildning en dag - och jag lärde mig massor av matnyttigt. Den skulle också skapa fler jobb och mer varierande arbetsuppgifter för trafikskolorna. Vissa debattörer förespråkar mer trafikutbildning i skolan, men skolväsendet brukar värja sig mot ännu fler uppgifter.

Vad tror du skulle kunna få ner cykelolyckorna?