Inlägg

Visar inlägg från 2017

Vill du stödja Japans #metoo?

Bild
Den 23 december skrev Dagens Nyheter om Shiori Ito , Japans första kvinna som vågat säga #metoo Kvinnosynen i Japan verkar minst sagt ålderdomlig och sexism mycket vanligt. Att kunna anmäla och få upprättelse som våldtagen är nära på obefintlig. I Tokyo finns också bara ett enda center för våldtagna - med endast två anställda. Jag bestämde mig därför för att skicka ett bidrag till detta hjälpcenter: Sexual Assault Relife Center Tokyo (Sarc) för att stödja Japans utsatta kvinnor. Foto: Lars Lindqvist, DN Ge ett bidrag Vill du också stödja hjälpcentret Sarc, gör så här. 1. Ring kundtjänsten till din internetbank och be att få göra utlandsbetalningar via internet. Ärendet tar cirka 5-10 minuter, då banken måste ställa frågor om penningtvätt innan du kan få rätt att göra utlandsbetalningar. 2. Efter ytterligare ca fem minuter kan du göra utlandsbetalningen. Du behöver följande uppgifter. a. Kontonumret till Sarc: 00170-4-346418 b. Abonnentens namn: Sarc Tokyo. Postadress be

Dialect lyssnar - tvisten över

Bild
Här kommer ett fjärde blogginlägg i en abonnemangstvist för mobiltelefoni med Telia/Dialect. (Här kan du läsa det senaste inlägget ). Efter mitt senaste samtal med Dialect den 22 december 2017 var jag rasande. Jag skulle få betala 200 kronor extra per månad i 24 månader av okänt skäl. Antagligen för att jag varit dum nog att teckna med Dialect. Ekonomikillen/säljaren som jag talade med hänvisade till att jag tecknat ett avtal med Dialect och han kunde skicka mig ljudfilen på vad jag hade gått med på. Jag blev så arg att jag tänkte skicka en surströmmingsburk till Dialects vd med lappen "Er affärsetik stinker", men så hejdade jag mig. Jag skrev detta tweet i stället. Förvånas över att etiska @Telia_foretag fortfarande har en relation till oetiska @DialectAB , som struntar i @Telekomrdgivarn och Allmänna Reklamationsnämnden. Har ett mobilabonnemang jag inte kan bryta. #konsument #4av5jobb #affärsvillkor https://t.co/zKh8c36fD7 — Ulrika Ehrensvärd (@ulrikacsr) 23 dec

Transportstyrelsen: Regeringskansliets nästa steg

Bild
"28 år av prickfri och lojal statlig tjänstgöring bakom sig, varav 15 år som GD." I dagens DN, den 29 augusti 2017, har tidningen sitt fokus på Transportstyrelsens avskedade generaldirektör Maria Ågren. Ågrens framtid i staten kommer att hanteras i Statens ansvarsnämnd i slutet av september i år. Det gör ont i hjärtat på mig, som känner henne som en lojal och plikttrogen tjänsteman i staten. I dag står hon till Regeringskansliets disposition. Flyktingfrågan tog fokus Hösten 2015, när it-säkerhetsproblemen på Transportstyrelsen kulminerade, hade Sverige en flyktingkris. En politiskt insatt vän påminde mig i går. Andra frågor får sällan medialt utrymme under sådana perioder, vilket också påverkar Regeringskansliets agenda. Att hantera en myndighets it-problem under en sådan period blir snabbt bortprioriterat. Varför ingrep inte Regeringskansliet när den fått information? Myndigheterna informerar kanslihuset löpande om sin verksamhet och sina utmaningar. Normalt sett lyssn

Vad gick fel i Transportstyrelsen?

Bild
Under sista veckan har medierna följt frågan om den outsourcade it-driften på Transportstyrelsen. Konfidentiell information kan ha kommit i händerna på obehöriga, vilket är en stor säkerhetsrisk. Hur har det kunnat gå så fel? Jag känner inte Transportstyrelsen som myndighet och är inte särskilt kunnig om risk- och sårbarhetsfrågor, men har arbetat ihop med den nu avskedade generaldirektören Maria Ågren i flera år. Då i rollen som myndighetshandläggare för Naturvårdsverket på Miljödepartementet 2009-2011. Maria var generaldirektör för Naturvårdsverket innan hon fick ett motsvarande uppdrag på Transportstyrelsen. Mitt intryck av henne är mycket gott: välutbildad, erfaren, logisk, strukturerad och omdömesgill. Hon hade varit generaldirektör för Transportstyrelsen i två månader innan hon behövde fatta beslut om att outsourca it-driften. Jag tror därför att bristerna på Transportstyrelsen är av annan karaktär än hennes eventuella brist på kompetens och omdöme. Jag tänker rikta in mig p

Behövs äldresamtal?

Bild
Jag läste nyligen i DN om en 85-årig dam som trillat i sin lägenhet. Hon bodde fem trappor upp i en lägenhet som inte var anpassad för rullstol, vilket hon nu behövde använda. Hon var nu fånge i sitt eget vardagsrum. I dag finns det ont om äldreboenden och jag fick nyligen höra att de som kommer dit på grund av demens överlever i snitt två månader i Stockholmsområdet. Välfärdssystemet är helt enkelt för belastat, vilket kräver att människor bor hemma allt längre. Dåligt anpassade bostäder påverkar även hemtjänsten Problemet känner jag igen från min tid som extrapersonal i hemtjänsten under 2010-talet. Vissa hem var dåligt anpassade för de äldre och oss som jobbade i hemtjänsten. En äldre, överviktig och dement dam bodde i sin sommarstuga i några veckor i kommunen där jag arbetade. För oss - vi gick alltid två till henne - blev det stora problem att klara hennes hygien, då hon knappt kom in på toaletten. Vi fick hänga in från varsin sida för att hjälpa henne att klara besöket. Själ

Hur använder du din kundtjänst?

Bild
Jag är en aktiv konsument och medborgare, som ofta hör av mig till företag, organisationer och myndigheter med synpunkter, beröm, klagomål etc. En del av upplevelsen som "aktiv konsument och medborgare" handlar om hur man bemöts av kundtjänsten. Ofta får jag idéer om hur en verksamhet kunde bedrivas bättre och vill kommunicera det till organisationen. Allt för ofta saknas relevanta ingångar, så jag får använda kundtjänsten. Envägskommunikation med SJ SJ är ett tydligt exempel där jag upplever mig inte kunna få de svar som jag efterfrågar av organisationen. Jag ställer strategiska frågor, där jag vill förbättra SJ:s erbjudande, och får operativa svar. I Twitter-dialogen nedan gång fryser jag under tågresan, vilket inte är första gången. Då kan dialogen se ut så här. Svårt för oss att svara på här men om du kontaktar vår personal ombord kan vi hjälpa dig att se vad som går att göra. — SJ AB (@SJ_AB) 5 augusti 2016 händer ofta @SJ_AB — Peo Olsson (@heptone) 5 augusti 2016

I dag krävs ett digitalt ledarskap

Bild
I dag frågade Ulf Alexandersson, CEO på Sprint , följande på LinkedIn: "Vad tror ni är nästa stora trend inom HR? Inom ledarskap?" Jag kommenterade inlägget så här: "Att koppla sitt ledarskap till ett digitalt ledarskap. Att coacha sina medarbetare att bli analoga och digitala ambassadörer för verksamheten. Att bli och leva sitt varumärke genom sina värderingar, sitt ledarskap och sin syn på medarbetarskap snarare än sina produkter eller tjänster." Ulf undrade då vad jag menar med ett digitalt ledarskap - och hur det ska få fäste i näringslivet/organisationerna. Bra fråga, som jag gärna utvecklar. Analogt ledarskap För att bli en bra ledare krävs att du känner dina styrkor och svagheter samt organisationens möjligheter och hot. En kunskap som till vardags kallas SWOT-analys . Hur ska jag agera så att jag får mina medarbetare med mig? Hur ska jag agera när jag går i försvar i mötet med påstridiga kunder? Vad behöver jag tänka på i mitt ledarskap när organisationen

Fler nyttoparkeringstillstånd i hemtjänsten

Bild
För några år sedan jobbade jag extra i hemtjänsten när jag var egenföretagare. På somrarna var konsultmarknaden död och då ägnade jag mig åt att hjälpa gamla i stället. Ett mycket meningsfullt jobb, men med bristfälliga arbetsvillkor. Förutom att lönen låg mycket lågt (120 kronor per timme före skatt), var arbetsbetingelserna ofta under all kritik. Man hann inte alltid äta lunch på kontoret, så lunchen fick man ta med i bilen. Eftersom man inte fick äta i bilen, vilket framgick av anställningsavtalet, kunde man få inta sin mat på en sten eller en trapp. Restiderna mellan kunderna var för dåligt beräknad, så man kunde ofta inte hålla schemat. Tvingades man jobba över, fick man ingen övertid. Teori och praktik är inte alltid desamma Att jobba i hemtjänsten var nyttigt. Nu fick man se hur arbetsmiljölagen tillämpades i praktiken; jag som hade arbetat flera år tillsammans med dem som skrev själva lagen på Näringsdepartementet. Att få värdiga arbetsvillkor kanske man räknar med som unive

Lägg ner Waxholmsbolaget - skapa SLL Trafik

Bild
Waxholmsbolaget gör nu reklam i tunnelbanan för att människor ska båtluffa i Stockholms skärgård i sommar. En trevlig idé; jag har själv båtluffat och varit nöjd. Däremot blir jag förundrad över att se Waxholmsbolaget annonsera. Vem är avsändaren? Ny kollektivtrafiklagstiftning År 2012 trädde en ny lagstiftning på kollektivtrafikområdet i kraft: kollektivtrafiklagen . Lagen är ett trafikslagsövergripande regelverk för den lokala och regionala kollektivtrafiken, som också öppnar för kommersiell kollektivtrafik . Storstockholms Lokaltrafik (SL) genomgick därför en avbolagisering och blev trafikförvaltning i landstinget för att möta kraven i den nya lagstiftningen. Ingen jobbar på Waxholmsbolaget Landstingets trafikförvaltning rymmer i dag all den personal som tidigare arbetade på Waxholmsbolaget, SL och Färdtjänsten. Tillgångarna, som båtar, rulltrappor och tågbroar, tillhör AB SL och Waxholmsbolaget AB, men personalen finns, som sagt, i trafikförvaltningen. Waxholmsbolaget, SL oc

I Sverige betalar vi var för sig - hur möter digitaliseringen utmaningen?

Bild
Jag tillhör en av Sveriges många ensamhushåll. Totalt 40 procent av svenskarna bor ensamma och fler blir vi. I dag leder vi världsligan. Sverige är också en av världens mest jämställda länder , där särbeskattningen har lett till att många sköter sin egen ekonomi. Hur är samhället anpassat för att möta de svenska förutsättningarna? Att äta tillsammans Flera gånger i veckan går jag på restaurang med mina vänner eller kollegor/jobbkontakter. I stort sett varje gång betalar var och en för sig - för så gör vi i Sverige. (Utomlands tar ofta en person, vanligtvis en man, notan för hela sällskapet.) Lunchbetalningar går oftast lättare då man vanligtvis betalar i kassan. Vid middagsbesök blir det mer komplicerat. Normalt sett kommer servitören/servitrisen in med en kvitto till hela sällskapet, som får låna en miniräknare eller tar fram miniräknarna i sina mobiler. Så går kvittot runt och varje person skriver sitt personliga utlägg på kvittot. Ibland går servitören/servitrisen runt med en

Påverka USA:s syn på klimatet via sociala medier

Bild
Jag blev gruvligt besviken, men inte förvånad, när president Trump nyligen meddelade att USA drar sig ur Parisavtalet. Nu har USA kastat in handsken när det gäller att ta klimatansvar i världen. USA släpper ut näst mest koldioxid i världen, mer än hela EU. Vad kan man då göra som privatperson och icke-amerikan för att visa sitt missnöje? Ja, kanske inte mycket. Jag är med i Svenska naturskyddsföreningen och hoppas att organisationen markerar sin åsikt - igen. Samtidigt vill jag tänka att jag inte är maktlös som människa. Det finns sociala medier i dag och flera av dem, som Twitter och Instagram, är globala. Sprid andras budskap Sagt och gjort. Jag började med att leta upp några bra tweets på ämnet (använd Twitters sökfunktion), som jag retweetade, dvs. skickade vidare till mitt eget Twitter-nätverk på över 3 000 personer. Här är en av tweetsen. På så sätt kan man förstärka en röst som redan finns på nätet, vilket fungerar som ett slags relationsmarknadsföring. The U.S. Embassy

Arbetsförmedlingen: Vi bara lyder

Bild
Jag hade en diskussion om hur Arbetsförmedlingens hanterade min a-kasseersättningen med några vänner på Facebook. En vän tipsade mig om Roland Paulsens bok Vi bara lyder - En berättelse om Arbetsförmedlingen. Han hade läst boken själv och skickade den till mig, vilket gladde mig. Nu har jag läst boken. Roland Paulsen har doktorerat i sociologi och började reta sig på Arbetsförmedlingens sätt att möta sina kunder när han själv blev arbetslös. Resultatet ledde till en sociologisk studie i "funktionell dumhet", som ligger till grund för boken. Paulsen har ett humoristiskt och kritiskt öga och är en gudabenådad skribent. Texten ger bra flyt i läsningen och handlingen drivs framåt utan att tappa tempo eller skärpa. Funktionell dumhet Större delen av boken handlar om den fiktiva Arbetsförmedlingen i Västertälje, där handläggarna försöker hitta olika strategier för att överleva i en överbyråkratiserad verksamhet med massor av regler och krav på statistik. Mer eller mindre ut

Utvärdering av singelprojektet, del 8

Bild
Hösten 2002 fick jag ett erbjudande från min dåvarande arbetsgivare Regeringskansliet att delta i livs- och karriärplanering. Det var väldigt spännande och gav bra energi. Jag kom då fram till att privatlivet skulle få mer fokus än tidigare. Nu var det viktigare för mig att försöka skaffa man och barn snarare än att gå vidare i karriären. Sagt och gjort. Jag försökte ta mig an uppgiften på ett nyfiket och utforskande sätt. Jag lyssnade, diskuterade, läste och prövade. I en serie blogginlägg kommer jag att berätta om min resa. Detta inlägget är mitt åttonde och sista. Mitt första hittar du här . Hur gick singelprojektet? Jag gillar att gå in i projekt, satsa och pröva allt och se vad det leder till. Förhoppningsvis leder projektet närmare målet. I detta fall - projekt man och barn - ledde inte till målet. Trots stora och omfattande ansträngningar, tidsmässigt och ekonomiskt. Att gå på krogen, gå ut och dansa, nätdejta, gå i singelterapi och på singelaktiviteter är inte gratis. Dess