Ulrika Ehrensvärd

I dagens DN får jag som läsare smakprov på Nordiska museets nya utställning "Underbarn". På förstasidan av tidningens kulturdel ser jag tre olika, konstnärligt tagna bilder på barn med funktionsnedsättning. En bild rymmer en pojke med värnlös blick. De andra två, där de funktionshindrade tjejerna och deras normalfungerande systrar är med, griper mig hårdast. Maria Lantz, som recenserat utställningen, skriver att Mary Ellen Mark, som är fotografen bakom bilderna, talar om "miljön [som] är upplyftande eftersom alla är så fyllda av kärlek och värme". Lantz själv upplever att barnen med funktionsnedsättning "har det så bra". Så upplever de säkert bilderna, men verkar inte ha reflekterat att de se dem ur två perspektiv - utifrån och med blicken riktad mot barnen med funktionsnedsättning. (Både Mark och Lantz talar om "barnen", men verkar inte tydligt särskilja dem med och utan funktionshinder.) Själv får jag en klump i magen när jag ser bilderna. Jag ...

"Boring Birgitta" får sig i dag en släng från Ryanairs kommunikationschef Stephen McNamara i DN . Vad han hänsyftar till är riksdagsledamoten Birgitta Ohlssons (fp) uppmaning att bojkotta Ryanair - som fällts för könsdiskrimnerande reklam av Näringslivets etiska råd (ERK). Ryanair har nu struntat i beslutet från ERK. Den irländske kommunikationschefen är övertygad om att ERK inte talar för en majoritet av svenska folket som "vi vet är myckt liberala och lättsamma". Han menar också på att hela medieuppmärksamheten är "en storm i en D-kupa", enligt Dagens Media. Härligt, säger jag bara! Toppen att ett utländskt lågprisbolag har så klockren kulturkompetens. McNamara har säkert sett en lättklädd svensk tv-film från slutet av 50-talet och inbillat sig både det ena och det andra om svenska kvinnor. Vilket förfärligt gubbslemsföretag, känner jag bara, när inte ens VD:n har mage att gå ut och sparka sin PR-chef inför öppen publik! Ebba Göranzon på Andréasson PR,...

Den 19 augusti i år åkte jag från Boden till Stockholm med SJ:s nattåg, vilket tar drygt 12 timmar. När jag vaknade på morgonen, insåg jag snart att vi var ungefär två timmar försenade. Vårt lok hade skadats i Vännäs utanför Umeå och hade fått ersättas med ett annat. Till frukosten förvånade det mig att personalen i restaurangvagnen inte bjöd på en gratis frukost som kompensation. Sådana förmåner lämnas bara efter minst 3,5 timmes försening, fick jag senare veta. Jag kände mig helt förbluffad över bristen på respekt för min tid som kund. När vi nådde Stockholms central, hade lokföraren kört in en del av förseningen, som slutade på 1 timme och 45 minuter. När jag väl kom hem, ansökte jag om ersättning från SJ:s restidsgaranti . Svaret från SJ fick jag en månad senare, den 25 september: "För att ersättning ska utgå måste förseningen vara enligt nedan: - 20 minuter eller mer om tågresan skulle ha tagit under en timme. - 40 minuter eller mer om tågresan skulle ha tagit mellan 1 och 2 ...