Ulrika Ehrensvärd

Vad är det som styr svenska myndigheters kommunikation? Carl Johan von Seth tar upp frågan i dagens DN . Diskussionen förs med anledning av Josef Pallas och Magnus Fredrikssons pågående projekt "Med löpsedeln som uppdrag". Enligt ledaren omger sig myndigheter "med pr-konsulter och befolkar sina korridorer med ett alltmer självständigt skrå av kommunikatörer". "När managementfilosofier om budskap och varumärken tillåts vägleda myndigheterna går de ofta vilse", fortsätter von Seth. Ledaren gör mig förbryllad. Nu har jag inte skrivit några övergripande kommunikationsplaner för myndigheter, men jag har väl arbetat med myndigheters mål- och resultatstyrning i 20 år. Så här ser jag på frågan. Konkurrens mellan myndigheter En myndighet har oftast ett givet förvaltningsanslag, dvs. de resurser som avsätts för löner, hyror och annat. Behöver myndigheten mer resurser, måste dessa tas från en annan myndighets förvaltningsanslag. Det är resultatet av den budget

Min resvecka med Stockholms läns landsting har varit prövande. Min ambition att utnyttja SL Accesskortet, det enhetliga biljettsystemet för kollektivtrafiken i länet, för länets alla trafikslag - tåg, buss och båt - har misslyckats. Varför har det blivit så svårt att resa kollektivt? Följande händelser har påverkat min upplevelse. Måndag 29 september När jag drar Access-kortet genom spärren i tunnelbanan, får jag en påminnelse att mitt 90-dagars periodkort är på väg att gå ut. Sista dagen på perioden är den 2 oktober. Jag lägger en påminnelse till mig själv i kalendern att köpa ett nytt. Tisdagen den 30 september Jag går in på sidorna Mitt SL för att köpa ett nytt 90-dagars periodkort via nätet. Kortet brukar jag köpa digitalt för att ha en trygghet om jag skulle förlora det. Så har jag för mig att systemet fungerar. En oro väcks för att nästa period inte kommer att vara laddad till dess att nuvarande period löper ut. Ett köp på nätet kan ta upp till tre dagar att verkställa. J

Dagen efter valet. Jag vaknar upp till en strålande dag. Ändå känner jag mig utmattad. Gårdagens resultat i valet känns knappast upplyftande . Att bilda en stabil, effektiv och framtidsinriktad regering - med stöd i riksdagen - ser ut att bli en utmaning. Sd:s framgångar verkar bland annat handla om välfärden . Hur ska pengarna räcka till? Kostnaderna för invandring ställs mot äldres, sjuka och arbetslösas behov. Jag ser problemet, men tycker att debatten blir förenklad. Tänkandet blir kortsiktigt och introspektivt. Jag efterlyser en mer övergripande diskussion om globaliseringen och den förändrade demografin. Vad innebär globaliseringen för vår värld? Jag vill ta del av fler diskussioner om effekterna av globaliseringen. Vilka möjligheter och utmaningar ställs världen inför när det gäller resursutnyttjande, krig, miljö, handel och rörlighet? Min egen analys är att den "gamla" världen, som Europa, troligtvis kommer att behöva gå ner i standard. Vi är helt enkelt inte

Pågen är ett bageri som jag länge undrat varför de inte bakar ekologiskt. Pågens har en närapå dominerande ställning på brödmarknaden, men har inte en enda ekologisk produkt. Jag har prövat att kontakta kundtjänst, men möttes av en person som nästan skrattade åt min - i hennes tycke - löjliga och orimliga fråga. Jag ger mig sällan med bristfälliga svar och tog nya tag. I dag fick jag äntligen ett svar på Facebook: Så här ser min fråga ut: "Jag längtar efter Pågens goda bröd, men försöker undvika så länge ni inte erbjuder ekologiskt. Eller har ni nya planer?" Närodlat devis för Pågens Så här svarar Pågen: Hej Ulrika, för oss som stort bageri är det i nuläget inte realistiskt att ställa om till helt ekologiska råvaror, däremot tror vi på att påverka den konventionella odlingen så att den blir mer miljövänlig. Vi köper så gott som all vår säd från bönder i vårt närområde som vi har långsiktiga samarbeten med. I ett globalt perspektiv är svensk odling redan nu ganska miljövä

Ursprungsmärkningen på matvaror borde vara obligatorisk. Det anser över 80 procent av svenskarna i ny Sifo-undersökning. En intressant nyhet som generalsekreteraren på Sveriges Konsumenter , Jan Bertoft, uppmärksammar i DN i dag. (Tyvärr saknas länk på såväl dn.se som Sveriges Konsumenters webbplats.) Bertoft lyfter såväl behovet av märkning i butik, som i sammansatta varor (exv. korvar) och på restauranger. Debatten kommer ur förra veckans debatt om döda grisar, som avlidit efter blivit resistenta mot vissa bakterier efter antibiotikabehandling av danska grisar . Att underlätta för konsumenten att göra val inför köp är klokt. I en marknadsekonomi är det köparen som avgör vilka faktorer som påverkar ett köp; inte säljaren. Som konsument har du dessutom i vardagen möjligheten att rösta - med plånboken - vilket samhälle du vill ha. Du behöver inte vänta till de allmänna valen vart tredje år. Var tredje svensk är LOHAS Allt fler människor intresserar sig för att konsumera hållbart.

I morse vaknade jag till sol, värme - och dagen för EU-valet. Efter månader av förberedelse med kampanjer, debatter och samtal mellan partier och medborgare, blir valdagen ett klimax för samlade förväntningar och beslut. Så i dag kändes det extra när jag steg upp, trots att jag inte är politiskt engagerad. Demokratin i sig är attraktiv nog. Sociala medier får starkare roll Min vana trogen tog jag en snabb koll på Twitter- och Facebook-konton. Har något hänt under natten? Ja, på Facebook fick jag en uppmaning att rösta. Jag gavs också möjligheten att dela mitt engagemang för demokratin med andra på den sociala mediekanalen. Även på Twitter fick jag en uppmaning att rösta, liksom en hänvisning till hashtaggen #EP2014. Väl där ser jag tweets från medborgare över hela Europa som delar sitt engagemang på den sociala mediekanalen. Filmer och spela spel Hur har sociala medier annars utnyttjats inför EU-valet? Flera av partierna har satsat stort - och vill mobilisera människors enga

I förra veckan träffade jag en representant för en av våra stora bemanningsföretag. Hon tyckte att mitt intresse och min kunskap om sociala medier lät intressant - och tipsade mig att kontakta hennes företag. Jag tog en kontakt, men kommer inte att utveckla vidare hur det gick. Inför samtalet ägnade jag dock lite tid åt att se hur de olika bemanningsföretagen använder sociala medier. Potentialen för att stärka närvaron i sociala medier var god, förstod jag på den globale rekryteringsanalytikern på Spotify, Johannes Sundlos intressanta inlägg på HR-bloggen. - Endast 44 procent av HR-avdelningarna använder sociala medier. - I Sverige tillsätts 2 procent av jobben via rekryteringar i sociala medier. - 73 procent av de amerikanska företagen planerade 2013 att öka sina investeringar i sociala nätverk jämfört med 2012. - I USA har 78 procent av företagen anställt personal som de hittat via sociala medier. Hur kan skillnaden mellan Sverige och USA vara så stor? Svenskt Näringsliv

Jag förstår och känner mer för polisen. Det är upplevelsen efter dagens besök på Polismuseet på Djurgården. Utställningen " Vilken slags polis ", som öppnade för en månad sedan, lockade mig dit. På Twitter har jag uppfattat polisen som en av de mest svårstyrda och stängda myndigheterna som Sverige har. Att Polismyndigheten därför öppnat för en utställning om polisrollen gjorde mig nyfiken. Utställningen hade exemplifierat med flera händelser som påverkat allmänhetens syn på polisen. Sprängningen av Västtyska ambassaden på 1970-talet, ockupationen av kvarteret Mullvaden på 1990-talet och Instagram-målet i Göteborg, som avgjordes i fjol. Polismuseet hade beskrivit händelserna och bitvis kommenterat allmänhetens syn på polisen och sin egen reflektion över hur de hade agerat, framför allt de två sistnämnda. Främst polisens felbedömning och oro vid husockupationen grep tag. Starkare var intrycket från polisens agerande mot de flyktingar som hölls gömda av nunnorna i Alsike klos

I går kväll var det lugnt på Roslagsbanan, när jag och några vänner tog tåget in till station Stockholms östra. När Arrivas konduktör läste av SL Access-kortet , passade jag på att fråga hur den nya biljettläsaren på lokaltågen fungerar. Jag har sedan tidigare intresserat mig för hur landstingets trafikförvaltning i Stockholms län hanterar sina biljettläsare . Den nya, lättare - som provades ut på lokaltåg och spårvagnar i Stockholm hösten 2013 - är nu i fullt bruk. Den ser ut som en liten grå klump, mer teknisk än ergonomisk, med gula detaljer (se bild nedan). Den nya läsaren skulle kunna läsa av periodkorten , ta betalt för reskassa och minska arbetsskadorna, som den tidigare tyngre läsaren - kallad smörklumpen (se bild bredvid) - åsamkat konduktörerna. Långa viseringstider och nya beteenden Konduktören berättade att även den nya, mindre läsaren har gett upphov till arbetsskador. Från början var viseringstiden - tiden det tar att läsa av kortet - lång, cirka 11 sekunder. Nu ha

I min vardag som konsument undrar jag ofta om företagen tillverkar varorna på ett miljövänligt sätt. Ett ansvarsfullt agerande är lättast att känna sig trygg i genom en märkning, som Krav eller Fairtrade. Fazer hörde av sig till mig om sitt miljöarbete med anledning av mitt blogginlägg om jämställda styrelser . Jag har nu svårt att bedöma om deras insatser är tillräckligt bra. Jag ser en massa ord och säkrade leverantörskedjor, men förstår inte vilken effekt de ger för miljön. Kanske är deras måluppfyllelse om "år 2013 uppfyllde 40 procent av all kakao vi köpte kriterierna för hållbar kakaoodling" tillräcklig, men vilka mått ska jag jämföra siffrorna mot? När företagen sysslar med välgörenhet i byar, brukar jag dra öronen åt mig. Då misstänker jag att de skänker en slant för att döva samvetet för större problem, som de borde åtgärda. Eller är jag onödigt kritisk mot något som ändå är "en god handling". Vad tycker ni? Se Fazers två svar nedan. Respons på Twitte

Diskussionen om jämställda styrelser fortlöper. Senast har Jens Spendrup , ordförande i Svenskt Näringsliv, uttryckt sig tveksam till kvinnors kompetens i bolagsstyrelser. (Kanske mediedrevet har påverkat tonen i hans uttalande, men problemet kring bolagsstyrelser kvarstår.) Personligen har jag stärkts i min övertygelse att kvinnor har kompetens efter AllBrights stiftelse med 25 000 kvinnor som kandidater i sin kompetensbank. Därför vill jag använda min plånbok för att konsumera mig till det samhälle som jag vill se. Jag vände mig därför till några företag vars produkter jag ofta köper när jag handlar på jämställda Hemköp - för att höra hur jämställda deras bolagsstyrelser är. Abba, Felix, Ekströms - får tummen ner Orkla Foods , som står bakom Abbas sill, Frödinge ostkaka, Jokks goda bärdrycker, Bobs saft med flera, svarade så här: "Orkla Foods har 2 kvinnor och 7 män i sin styrelse." Ett rakt och koncist svar. Toppen att få snabba och ärliga svar, men ur jämställdhets