Ulrika Ehrensvärd

Min första tid som god man, vilket jag blev den 1 augusti 2016, var tuff. Jag skulle * hantera ett dödsfall * ordna med en begravning * ta hand om ett dödsbo * bli god man Jag antar att denna ordning inte är särskild ovanlig för den som blir god man. Livet förändras, ibland fortare än man tänkt sig, och flera saker behöver hanteras samtidigt. Frågan är bara hur processerna ser ut och är anpassade för dem som påverkas av dem? Så var min upplevelse av att bli god man, vilket jag ska försöka skildra i ett par inlägg. Jag känner huvudmannen sedan jag var liten och är anhörig, vilket säkert påverkar mitt förhållningssätt. Att bli god man var inget aktivt val från min sida, men jag har alltid vetat att jag ska bli det en dag. Kontakt med överförmyndarkansliet Att ta en diskussion om att bli god man är viktig att göra i god tid. Jag och tidigare god man skrev på ansökan om att jag skulle bli god man den 3 juli. Den 19 juli avlider tidigare gode mannen. Jag blir god man den 1 augus...

Sedan den 1 augusti 2016 är jag god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Att bli god man har inneburit en relativt stor förändring av mitt liv. Naturligtvis innebär själva ansvaret att "sörja för person" den största förändringen. Jag träffar hen regelbundet och ska se till att hen mår bra. Vidare betalar jag hens räkningar, lämnar in årsräkning till kommunen, deklarerar etc. Dessutom köper jag en del kläder, skor och viss inredning till min huvudman, som hen kallas i lagen mening. Att köpa saker till sin huvudman ingår dock inte i det klassiska godmanuppdraget, men är nog ofta naturligt för anhöriga att göra. Tydligt ansvar för gode män I Sverige finns cirka 124 000 gode män, förvaltare eller förmyndare . Ofta blir man god man för någon som har svårt att ta hand om tillvaron på egen hand. Det kan vara en gammal förälder, ett barn med funktionsnedsättning eller för ensamkommande flyktingbarn. Att sköta sin godmanssyssla innebär också vissa plikter. Lämnar ...