Checklista för renovering av bostaden

Tidigt våren 2010 bestämde jag mig för att renovera min bostad. Under senvåren och sommaren samma år handlade jag upp hantverkare. Den första hoppade av; tre dagar innan han skulle börja. Där stod jag i bostaden med allt nedpackat i kartonger och kände mig arg, ensam och sårbar. Tack och lov hittade jag snart en ny firma, som utförde jobbet under hösten. Det skulle ha tagit fyra veckor, men tog nio. Under tiden bodde jag i en liten sommarstuga på mammas tomt. Vilken tur att jag hade någonstans att bo; jag som inte ens hade räknat med att behöva flytta ut. När jag väl flyttade hem igen, tog det hantverkarna ytterligare två månader att bli helt färdiga. Slutfakturan har jag ännu inte fått, även om huvuddelen av jobbet är betalat.

Det är först nu som jag börjar känna att bostaden är färdig, även om vissa saker - som ny soffa och gardiner - kvarstår. Jag räknar med att det då kommer att ha tagit ett år från planering till känslan av att renoveringen är färdig och lägenheten mysig och beboelig igen.

Renoveringsarbetet har varit kul, men också väldigt frustrande. Det är första gången i mitt liv som jag tagit in hantverkare på det här sättet. Kulturkrockarna och missförstånden har blivit många. När det har varit som värst - och jag har tänkt de hemskaste tankarna - har jag tänkt att det här är de studieomotiverade killarnas revansch mot sina mer studiemotiverade klasskamrater. Hantverksjobbet har varit fantastiskt (på det sättet har jag haft tur!), men administrationen och kommunikationen kring jobbet en enda röra.

Jag har förstått på vänner och bekanta att byggbraschen ofta är svår att ha att göra med. Därför har jag skrivit ihop en checklista vad andra kan tänka på inför en renovering - för att slippa gå på alla de "minor" som jag trampade på under min.

Checklista inför renovering av bostaden

Planeringsstadiet
• Sätt dig i lugn och ro och prata igenom med vänner och bekanta som har gjort hantverkarjobb. Vilka råd har de att ge? Våga vara konkret och detaljerad.
• Se till att du renoverar under en period när du har möjlighet att avsätta extra (arbets- och fri)tid under en längre period. Både förberedelsen och genomförandet tar tid, men du behöver också ha tid när du flyttar hem igen för att komma i ordning. Lägg gärna upp till ett par månader av aktivt jobb på fritiden att förbereda dig inför att skicka ut en offertförfrågan.
• Räkna med att du kommer att känna dig rörig och trött (även om du periodvis också blir överlycklig) under byggarbetet, liksom under första månaden när du kommit hem. Du kommer därför inte att tänka och agera lika rationellt under den perioden som du gör när du planerar i förväg (och du har alla dina saker och dig själv på plats).
• Vid en omfattande renovering, förbered dig på att skaffa en extralägenhet där du kan bo – med möjlighet till förlängning. Jobbet tar ofta dubbelt så lång tid som beräknat.
• Vid en omfattande renovering, förbered dig på att du kommer att behöva flytta ut alla dina möbler. Det innebär att du också måste räkna in flytt- och eventuella förvaringskostnader.
• Förbered dig på att kostnaderna kan bli högre än vad du planerat för ursprungligen. Tilläggsjobb (som ofta tillkommer) och materialkostnaderna (som du inte alltid själv kan styra över) fördyrar lätt. Ofta vill du kanske köpa några nya möbler efter renoveringen också, vilket också påverkar den slutliga kostnadsbilden.

Inför anbudsförfrågan
• Fundera på om du vill ha en totalentreprenör (som håller ihop alla jobb) eller om du vill handla upp separata hantverkstjänster. Fördelen med totalentreprenören är att hon eller han sköter allt det praktiska och alla förhandlingar under byggtiden, bl.a. med olika hantverkargrupper. Nackdelen är att det blir ett kommunikationsled till, vilket skapar utrymme för missförstånd. Totalentreprenören består ofta av en koordinator, en byggledare och en massa hantverkare. Det gäller främst att koordinator och byggledaren är sampratade. Byggledaren måste också vara skicklig på att ge instruktioner till hantverkarna, som periodvis ofta arbetar ensamma (och mer är utförare än kritiska problemlösare).
• Fundera på om du vill ha fast eller rörligt pris. Fördelen med fast pris är att du har bättre kontroll på slutkostnaden. Nackdelen är att kvaliteten kan påverkas eftersom priset blir mer styrande. Många hantverkare föredrar rörligt pris. Tänk på att det innebär att varje nytt moment som dyker upp under renoveringen, exempelvis om badrummet inte kan byggas som planerat, troligtvis drar nya kostnader, även om ni har gjort upp om en fast summa inom ramen för den rörliga. Gör därför upp om företaget eller du har skyldigheten att ta initiativet till att tala om att projektet kommer att bli dyrare än planerat.
• Tänk i funktioner hur du vill ha din lägenhet efter renoveringen. Hur ska flödet fungera, exv. när du jobbar i köket, tar en dusch eller använder belysningen i lägenheten, så att det blir enkelt för dig i vardagen? Ta gärna hjälp av en arkitekt.
• Fundera på hur du vill lägga upp renoveringen, framför allt om du vill renovera mycket. Antingen kan du renovera lite i taget (exv. ett rum åt gången) eller ta hela jobbet på en gång (exv. både grundlig renovering och badrum/kök). I det första fallet tar det oftast längre tid och blir dyrare (i slutändan), men du kan bo kvar hemma. I det andra fallet kräver det oftast att du har ersättningsbostad och flyttar ut dina saker.
• Räkna med före och under renoveringsprocessen att du måste ha frågat runt i bekantskapskretsen eller läst på om olika lösningar, standarder (googla) etc. Räkna med att du kommer att sakna värdefulla råd. Företaget kommer heller inte alltid att kontakta dig viktiga beslut, exv. ”jaså, ville du att vi skulle provmåla innan vi målade hela väggen?”.
• Rita upp så mycket som möjligt – i ordentlig skala, så att du ser hur det blir. Visualisera och beskriv hur det kommer att bli när det blir färdig. När hantverkarna väl sätter i gång, går det fort. Varje gång du då tvekar, har du en byggledare och ett par hantverkare som väntar på dig (och kostnader som tickar).
• Beskriv i detalj hur du vill att allt ska utföras. Skriv in över- och undermått på målningsrander (vid sockelmålning), handfat, speglar och lampknappar. (Även om det finns vissa standarder, är det inte säkert att de passar dig.) Skriv upp artikelnummer, materialval, storlek, färg/färgkod, matthetsgrad etc. på allt som firman eller du ska köpa in. Skriv hur många lager företaget ska måla på väggen. Ange vem som ska montera skåpen.
• Gå runt i affärer/surfa på nätet och se vad du behöver – även på detaljnivå, som belysning och kranar – och skriv upp vad det kostar. Även om du har möjlighet att få ROT-avdrag, så utgörs arbetskraftskostnaden (efter ROT och tilläggsjobb) ca 75 procent av totalkostnaden.
• Prata med byggfolk som kan och har möjlighet att ta sig tid när du tittar på material. Ta hellre ledigt från jobbet för att gå på en byggmarknad under en vardag än under en helg, då du mest möter oerfaret folk som inte har tid. Ställ så många öppna och ”okunniga” frågor som möjligt och be att fackkunniga lämnar förslag på lösningar. (Efter ett byggprojekt önskar du att du visste allt du vet då när du gjorde själva grundbeställningen.) Branschen är van vid pengar och månar inte alltid om dina, vilket gör att de exv. inte alltid tipsar att den kranen du valt inte fungerar till handfatet. (Då är alla förpackningar brutna och du kan inte lämna tillbaka grejerna.)
• Hör efter hur lång tid det tar att beställa olika saker. Leveranstiderna uppgår ofta till två veckor, men kan i vissa fall sträcka sig till sex eller åtta veckor (vid specialmått). Om det går, beställ så mycket du kan i förväg. Exempelvis har kanske kakelleverantören sommarstängt en månad (fastän plattan normalt sett finns i lager). Då får du snabbt tänka om (framför allt om badrumsrenoveringen ska börja om två veckor) eller ha en reservplan i bakfickan från början. En annan risk är att elektrikern får vänta, vilket påverkar alla andra hantverkarnas tidsplan, om spottarna till köket inte har kommit.
• Hör med byggföretagen vilka möjligheter du har att lämna material i retur. Exempelvis kan det vara några veckors bytestid på väggkakel (som ofta blir över) och då hinner du knappast lämna tillbaka det. (Det blir lätt liggande någon vecka från inköp till dess att det monteras och du har fullt upp med annat.) Visst golvmaterial, som natursten, går ofta inte alls att lämna tillbaka.
• Ställ i anbudsförfrågan krav på branschanslutning och auktorisation, framför allt när det gäller el- och VVS-jobb, samt att företaget har F-skattebevis och avtalsbevis. Hör med ditt försäkringsbolag vad som krävs under renoveringen för att dina försäkringsvillkor ska gälla. Ta eventuell tilläggsförsäkring för bostadsrätt (om du bor i en sådan), som bl.a. reglerar eventuella vattenskador mellan dig och föreningens försäkringar.
• Var tydlig med om moms och moms ska ingå i priset som anbudsgivarna lämnar, både när det gäller anbudet och tilläggsuppdrag.
• Klargör om du ska få del av de materialrabatter som ev. totalentreprenör respektive olika underentreprenörer får. Dessa kan vara omfattande. Kom också ihåg att större företag erbjuds mer rabatt än små, vilket även gäller underentreprenörer.
• Lägg gärna in slutstädning i anbudsförfrågan. När jobbet är gjort har du damm överallt i bostaden och har inte ork att städa.
• Ange när i tiden som du vill ha jobbet genomfört.
• Begär in anbud på renoveringen från fem-tio företag. Många företag hör inte av sig. Vissa företag vill inte skriva kontrakt utan följer hellre anbudsförfrågan rakt av, vilket lätt blir kostnadsdrivande och skapar utrymme för missförstånd. Gå hellre på rekommendationer från vänner och bekanta än de anbudstjänster som finns på nätet, exv. dorunner.se.
• Nedan kan du få tips på sådant som du bör ange och precisera i en anbudsförfrågan:

Allmänt – att tänka på
• Tak. Har du problem med sprickor? Det finns material som binder sprickorna och kan läggas in innan målning.
• Väggar. Vill du ha målat eller tapet? Fondvägg eller en jämn färg i rummet? Om målat, vilken struktur på väggen vill du ha? Vilken matthet på färgen? Vill du ha grundat, spacklat, slipat och/eller målat? Hur många lager färg?
• Snickerier. Blankheten på färgen. Vill du ha dörrar, lister och/eller fönster slipade, grundade, spacklade och/eller målade? Om fönster, vilka delar av dem? Vilket ansvar är ditt respektive föreningens (om du bor i bostadsrätt) framgår av bostadsrättslagen respektive föreningens stadgar. Hur många lager färg vill du ha?
• Fönster. Ska du renovera/byta fönster? Om renovering, ska du byta innerruta eller ha extra ruta? Om nya, behöver du även nya karmar?
• Målning. Behöver du annat än trä målat, som element?
• Golv. Vill du ha befintliga golv slipade eller på annat sätt behandlade? Om du vill ha dem behandlade hur; vax, olja eller lack? Vilken matthet? Ska golvet innehålla pigment, vilken färg och mättnadsgrad (svagt/starkt)? Kantlister för att ta bort glipa mellan golv och vägglist? Har du springor i trägolv? Ska de fyllas, med vilken färg? Vill du ha nya golv? Ta ställning till material, tjocklek, färgnyans och ev. mönsterläggning.
• Snickarjobb. Behöver du nya luckor, specialbeställda skåp, nya lister etc.? Om du inte är van att anlita snickare, kan du få möjligheter till nya och bättre lösningar.
• Ventilation. Vilken typ av ventilation har din fastighet? Påverkas den av exv. fönsterrenovering och/eller annan tätning (fönster/dörr)? Vilken typ av ventilation ska/bör du ha i badrum och kök om dessa renoveras? Hör ev. med styrelsen om du bor i bostadsrätt.

El – att tänka på
• Känner du dig osäker på vilken armatur du ska ha och hur mycket ljus den ger? Vill du ha bättre ljussättning i olika delar av huset/lägenheten. Många belysningsföretag har en ljusdesigner/-planerare, som du med fördel kan använda dig av. Sådant jobb hittar du få elektriker som kan.
• Fundera på om du vill byta din ojordade el (om du har sådan) till jordad och jordfelsbrytare. Här finns både säkerhets- och försäkringsskäl. Ett sådant arbete är dock både omfattande och kostnadskrävande.
• Om du har enfas, vill du kanske byta till trefas (vilket då också kräver särskild trefasmatning). Trefas krävs om du har elspis. Du får också en jämnare belastning på elnätet.
• Vill du ha utanpåliggande el/fiberkablar eller fälla in i väggen? Ska elen fällas in, behövs både spårare och elektriker. Då behöver du också noggrant tänka igenom all el innan för att slippa tilläggsbeställningar – med utanpåliggande el.
• Tänk igenom både ”vanlig” el och elektriska dragningar till exempelvis dator, tv och telefon. Ska du ha trådlöst, kanske du vill ha en router och telefonjack vid entrén som enda ingång. Tänk då igenom behov av andra uttag. Exempelvis vill du kanske ha den fasta telefonen i ett annat rum, vilket kräver både jack och eluttag. Vill du ha tv:n trådlös, kräver den trådlösa anslutningen ett eluttag vid tv:n. Vill du ha vanligt tv-uttag, ange detta. – Kom ihåg att ta diskussionerna om jack och router med Telia.
• Ethernet-uttag (datoruttag) kan vara ett många gånger bättre alternativ än trådlöst. Diskutera igenom för- och nackdelar med en fackman.
• Många hus ansluter sig till fiberlösningar, vilket ger ökad överföringshastighet och –kapacitet. Fundera på om du vill göra särskilda dragningar i din bostad.
• Kanske vill du ha funktionsbelysning, exv. ljussättning (på särskild knapp) ”när jag kommer hem”, ”när jag lagar mat” etc. Med en knapptryckning kan du släcka all belysning i hela bostaden. Lösningen är relativt ny och kostsam, men blir säkert standard i var persons hem så småningom.
• Hur många uttag behöver du i varje rum? Vilka apparater behöver strömförsörjning? Om du väljer trådlös lösning, kan det påverka behovet av uttag.
• Vill du ha belysning i skåp och garderober? Precisera.
• Vill du ha switchknapp eller dimmer till belysningen? Ska du ha flera knappar, exv. en till kökslampan och en till spottarna i kökstaket, eller ska all el gå på samma knapp? Framför allt i mindre utrymmen finns fördel med en knapp.
• Vilken höjd ska du ha på dina eluttag och hur långt från väggen ska de vara? Ange exakt (eller tejpa upp). Om du exempelvis använder fönen i hallen, kan det vara skönt att ha ett uttag i ståhöjd.
• Fundera på höjden på tekniska apparater i badrummet. Vilken höjd vill du ha på handdukstorken? Tänk på att det ska kännas enkelt att hänga upp handdukarna.
• Fundera på höjden på lampknapparna i bostaden. Sätt dessa på en höjd som känns enkel och naturlig att komma åt. Tänk på att exempelvis den mixade knappen till belysning och golvvärme i badrummet ofta har temperaturangivaren under lampknappen. Hamnar den på fel höjd, slår du till temperaturangivaren varenda gång du ska tända belysningen.
• Fundera på elelement, om du har sådana. Ska du ha vanliga elelement eller oljeburna? Ska de vara 230 eller 400 W? Ska elementen vara anslutna direkt till eluttaget eller ska de ha separat kontakt? Stämmer höjd och bredd på elementet med dina utrymmen? Kontrollera vilket sammanlagt wattal som behövs för att värma bostaden, exv. via riktvärden för watt/kubikmeter luft (finns exv. på Wösabs hemsida). Kolla säkerhetsavstånd till vägg och golv. Se till att elementen inte hamnar för nära textilier, som gardiner.
• Mycket av materialkostnaderna för eljobbet läggs in i väggen, men syns likväl i slutfakturan (lätt att bortse från/”glömma bort” annars).

Hall – att tänka på
• Vill du ha klinkers och ev. golvvärme? Vilken typ av klinkers? Vilken fog? Annat typ av golv? Tänk på att det ofta blir blött på golvet, vilket gör vattenkänsliga golv (som oljat trä) mindre lämpliga.
• Hur vill du förvara kläder och skor? Räcker vanliga hatthyllor och skoställ? Vill du ha hjälp av snickare? Det underlättar att ljussätta garderoben, exv. med en belysning som automatiskt tänds och släcks när dörren öppnas respektive stängs.
• Har du behov av andra förvar, exv. hyllor och skåp? Separata eller inbyggda?

Kök – att tänka på
• Be förslagsvis en arkitekt kika på din köksritning. Fundera på vilket arbetsflöde du vill ha i köket. Se gärna till att kylskåp, spis, arbetsyta och diskbänk hänger ihop som du arbetar i köket. Snåla inte med arbetsyta. Du bör kontrollera att skåp, lådor och dörrar inte krockar med varandra om/när de öppnas. Fundera på om du vill ha skåp/kylskåp höger- eller vänsterhängda.
• Fundera på golv. Ska du byta golv eller ev. slipa om befintligt trägolv? Om du ska ha stengolv, kan du behöva värmeslingor. Tänk också på att glas och porslin lätt slås sönder mot ett hårt golv. Om du ska byta golv är det lättare att göra innan du sätter skåpen på plats.
• Ska du ha el- eller gasspis? Tänk på att köksskåpet/fläkten ska sitta 60 cm ovanför spisen om du har gas. Annars behöver de bara sitta 50 cm ovanför spisen om du har el. Om du ska ha gasspis, vill du både ha gashäll och gasugn? Hur många plattor är du i behov av? Ska det vara anpassat för stadsgas eller gasol?
• Fundera på höjd på bänkar och skåp. Standard på bänkar är 90 cm, men känn efter om höjden fungerar för dig.
• Fundera på handtag till skåpen. Vill du ha knoppar eller greppbara handtag? Eller vill du göra hål i skåpdörrarna och öppna genom att sticka in fingret? Många skåp har också en lucka som går nedanför skåpets nedre kant, vilket gör att du kan öppna det utan vare sig handtag eller hål.

Badrum – att tänka på
• När du väljer kakel och klinker, prata med hantverkarna vilka mått de vill ha på materialet. Stora plattor är svårare att sätta än mindre. Tjockare plattor är jobbigare att borra i än tunna. Välj nyans och bredd på kakelfog. Ska nedersta kakelraden på väggen vara i väggkakel eller golvklinker?
• Ska du ha klinker eller plastmatta på golvet? Klinker kräver värmeslingor, vilket du behöver specificera i anbudsförfrågan.
• Vilken belysning och annan el ska du ha? Ta förslagsvis in en ljusdesigner/-planerare, som kan hjälpa dig att hitta en bra kombination av vanlig takbelysning, väggbelysning och/eller spottar. Kanske vill du ha ett eluttag för elektriska apparater. Att sätta in eluttag eller extrabelysning i efterhand är svårt eftersom eldragningarna ofta sker bakom kaklet.
• Ska du ha en toalett som står på golvet eller en vägghängd? Vilken modell och hur många spolknappar (hel och ev. halv) ska du ha? Vilken höjd på toaletten? Ska du ha mjuk eller hård sits? Vilken färg?
• Fundera på storlek på handfat. Ett mindre handfat tar självklart mindre plats, men kan också innebära att du får mer vatten på golvet när du tvättar dig. Fundera sedan på vilken höjd du vill ha på handfatet. Mät på jämnstort handfat som känns bekvämt att tvätta sig i. Standard är 85-90 cm (även om ofta 85 nämns i byggmåtten). Känn efter hur det känns att fiktivt tvätta dig i handfatet när du står på byggmarknaden. Fundera på om du vill ha en plugg i handfatet som du reglerar via spak eller inte. Den nyare lösningen (utan spak) gör det lättare att göra rent handfatet, men är aningen dyrare.
• Välj en kran som passar till handfatet. Höjden på kranen är särskilt viktig om du väljer ett mindre handfat, som ofta är grundare. Till ett mindre handfat kan en smäckrare och högre kran passa bra.
• Vilket material vill du ha på rören till och koppen under handfatet? De smalare rören är normalt sett kromade, men de tjockare kan antingen vara i kromfärgad plast eller vit plast. Kromfärgad plast är ofta snyggt inledningsvis, men kan slitas med åren och den underliggande, vita plasten bakom komma fram.
• Fundera på bredd och höjd när du väljer spegel. Ska du köpa en färdig spegel med infällt ljus och kanske infälld kontakt? Ska du specialbeställa en spegel hos glasmästare och ha separat belysning till? Nu finns även sminkspegel med infälld belysning om du vill ha sådan till.
• Fundera på bredd och höjd när du väljer spegelbelysning. Bör belysningen komma ovanifrån eller från sidan? Vilket är det lägsta och högsta måttet som spegeln bör ha för dina behov? Vilket avstånd vill du ha mellan spegel och handfat?
• Ska du ha duschstång och draperi eller duschvägg/-hörna? En stängbar duschvägg kräver exakt passning. Byggbara profiler är billigare och kräver kortare leveranstid, men de måttbeställda snyggare. Du kan ha dörrar som skjuts åt sidan eller öppnas inåt. Tänk på att det ska vara lätt för dig att komma in/ut ur duschen samt att röra dig i duschen. Ställ dig i ett duschutrymme och duscha fiktivt för att se vilken utrymme du behöver. Fundera på om du ska ha klart eller frostat glas. Klart glas är billigare och gör att rummet ser större ut, men kräver att du ständigt håller efter kalkfläckar.
• Hur vill du ha din dusch – med duschstång, duschhandtag, blandare? Kommer rören uppifrån taket eller nerifrån golvet? Vilken diameter ska du ha på rören (mäts i cc)? Hör med hantverkarna om du gör beställningen till butiken.
• Hur vill du att golvbrunnen ska se ut? Som ett klassiskt hål eller som en ränna? Plast eller metall? Fyrkantig eller rund? Välj själv eftersom det finns fler (och fulare) sorter än du tror när du väl ser dem på plats.
• Ska du ha handdukstork? Hur många watt behöver du? Handdukstork finns både som helt väggfast och väggfast i ena ändan, men då svängbart. Det finns även så kallade mindre utrymmeskrävande torkpinnar. Tänk då på att de har ordentlig torkeffekt. Fundera på vilken höjd du vill ha handdukstorken, så att du lätt kan hänga upp och ta ner din handduk.
• Ska du ha badrumsskåp eller hyllor? Vilken höjd, bredd och djup på skåpet? Vilket material? Se till att du köper ett skåp som tål våtrum. Flera mindre skåp på varandra är en möjlighet om du inte hittar något större skåp som passar i mått. Vilken höjd ska du ha på skåpen? Fundera på linjerna i badrummet, så att det blir snyggt ihop med exempelvis spegelns höjd. Behöver skåpen handtag eller inte? Ska dörrarna höger- eller vänsterhängas? Ska du ha in en kontakt i eller utanför skåpet för exv. elektrisk tandborste, rakapparat eller hårfön?
• Vilka tillbehör ska du ha och vilken höjd på dem ska du ha? Handdukshängare, tandborsthållare, toalettborsthållare på väggen, hyllor, tvålkopp/hållare för flytande tvål, avställningshylla i duschen etc. Dessa saker bör du ha köpt in och hittat placering för innan hantverkarna sätter igång. Försök att få hantverkarna att borra så få hål som möjligt i kaklet/väggen för att minska risken för fuktskada. Var i så fall noggrann med att hantverkarna fyller hålen med silikon (hör med ditt försäkringsbolag att de accepterar endast silikon utan förborrning). Hyllor och hängare går oftast att klistra upp på väggen nu för tiden, vilket är att rekommendera.
• Vilken metall/färg på krokar etc. vill du ha i badrummet; guld- eller silveraktig eller vit? Vilken ton på metallen vill du ha, exv. mässing eller oxid? Kromat eller frostat/borstat? Ofta snyggt att ha genomgående stil.

När du har fått in anbud
• Se till att du får in anbud av minst två seriösa anbudsgivare. Ta ordentliga diskussioner om anbuden med anbudsgivarna på plats i din bostad. Det är inte bara priset som avgör. Minst lika viktigt (om inte viktigare) är att kommunikationen fungerar och att anbudsgivaren känns seriös. Ställ dig frågor som:
- Svarade företaget i tid på anbudet?
- Kom representanten i tid till första mötet?
- Ringer hon eller han som utlovat?
- Verkar det vara en lösningsinriktad person?
- Verkar det vara en person som finns kvar när ni inte är överens, för det gör det alltid under ett byggprojekt?
• Försök undvik att lyssna på budskap som att ”den här entreprenören ligger bra i pris, det tycker alla hans kunder”. Även om det känns ärligt just då, behöver det inte stämma när slutbetalningen väl ska ske.
• Försäkra dig om vilken typ av kommunikation du ska ha med företaget, framför allt om du träffar flera representanter. Se till att du får en ingång till företaget som är med dig under hela tiden för renoveringen, ända fram till dess slutfakturan är betald. Förhör dig om företaget avser lösa frågor, inklusive ev. ändringar/tillägg i avtalet, mellan de olika representanterna.
• Var tydlig på att visa din osäkerhet när du går igenom anbudet med byggledaren/koordinatorn om du inte vet hur någonting fungerar eller vill ha tips på alternativa lösningar. Detta är din främsta – och egentligen enda – chans till en sådan diskussion under byggtiden. Byggbranschen fungerar främst så att den svarar på frågor än att hjälper dig med råd och tips inför ett beslut, framför allt om du själv redan har lämnat förslag på en lösning. Detta blir särskilt tydligt när renoveringen har dragit igång.
• Begär referenser och hör med minst två till varje anbudsgivare.

När du har beslutat dig för en entreprenör
• Gå noggrant igenom den slutliga offerten med byggledaren i bostaden, en gång till, punkt för punkt. Se till att både hon eller han och du själv har gott om tid på er. Flagga för de osäkerheter du känner i stället för att tänka ”det löser sig” eller ”det är för smått för att fråga om”. Var inte rädd för att vara besvärlig och avsluta inte diskussionen förrän du har lyckats beskriva hur du vill ha det.
• Vid denna genomgång har du din chans att ställa frågor om ”smartare lösningar”, både vad gäller stora och små frågor, för nu är byggledaren på plats. (Hon eller han är en jäktad person som du sedan inte ser mer än en kvart åt gången.) Koordinatorn, som du har huvudkontakten med vid en totalentreprenad, är ofta inte fackman.
• Låt en oberoende fackman göra undersökningar. Avser du exempelvis riva en vägg i badrummet, ta in en oberoende fackman för att avgöra om väggen går att riva. Låter du byggfirman göra den bedömningen, säger de ofta ”ja” om de vill ha jobbet. När de väl ska börja riva, kan det visa sig att det inte alls går. Då står du plötsligt inför en helt annan prisbild och tvingas till att snabbt hitta nya lösningar eftersom hantverkarna är inbokade och väntar.
• Skriv ner allt som sägs vid genomgången och lägg – vid behov – in i avtalet, som du skickar över för underskrift. Lämna så lite som möjligt öppet i avtalet, exv. ”Byt ut stenplattan under kylen mot annat underlag, förslagsvis trä” eller ”Bättre belysning i hallen”. Sådana formuleringar bäddar lätt för missförstånd, vilket ofta märks vid både utförande och slutbetalning.
• Kom överens om vem (företaget eller du) som köper in och hämtar materialet (färg, kakel etc.). Företaget har oftast rabatter om de beställer och bil när de hämtar.
• Använd dig av ett standardiserat formulär som underlag när du sluter avtal. Förslagsvis kan du använda dig av Konsumentverkets hantverkarformulär, som du hittar på verkets hemsida.
• Var tydlig med om moms och material ska ingå i priset. Gör även upp från början om moms och material ska ingå i tilläggsjobb, eftersom sådana oftast tillkommer. Enligt lagen ingår moms i priset om företaget inte sagt annat, men branschens starka sida är oftast inte att läsa lagen.
• Skriv in betalningsplan, tidsplan och eventuellt vite vid försening. Var dock beredd på att det kommer att göras avsteg från den under renoveringstiden. Var tydlig om du avser slutbetala för grundavtalet innan du har fått in fakturorna för tilläggsjobben. Tilläggsjobben kan bli betydligt dyrare än vad du har tänkt dig – och då har du inte mycket att förhandla om.
• Var tydlig vem du sluter avtal, både grund- och tilläggsavtal, med. Tar du in en totalentreprenör, har du oftast en koordinator och en byggledare. Koordinatorn har du mest kontakt med och han vill sälja på dig alla möjliga jobb under byggtiden, vilket låter både billigt och bra. Däremot är det ofta byggledaren som du formellt har slutit avtalet med – och som du ska betala till i slutänden. Är dessa inte överens, står du i mitten.
• Beslutar ni om ett tilläggsjobb (vilket lätt sker på telefon på väg till jobbet), skriv omgående ett mejl till företaget som du kontrakterat, där du skriver ner vad ni har kommit överens om. Oftast får du ingen bekräftelse på dina mejl från företaget, så gör innan upp om att exv. ”hör du inget, så är det innehållet i ditt mejl som gäller”. Begär kvittens på mejlet. Be också att få en särskild träff – på plats – med byggledaren och den som ska utföra jobbet om det blir aktuellt med ett större tilläggsjobb. Annars blir det lätt problem när jobbet ska göras – och fakturan betalas.
• Ange både din bostadsadress och adressen där du kommer att bo under renoveringen (om du behöver flytta ut från bostaden) i avtalet. Annars missar du lätt en fakturering eller så försenas den eftersom den måste eftersändas.
• Sätt ett slutdatum för när du vill ha avtalet påskrivet. Ofta drar det ut på tiden, men ett opåskrivet kontrakt är till nackdel för både företaget och dig.
• Kom ihåg att byggbranschen är mer benägen till muntliga avtal än skriftliga, vilket gör att missförstånd lätt uppstår (vilket försvårar i processen kring slutbetalningen).
• Huvuddelen av jobbet görs upp på telefon. Bekräftelser på SMS är dock svåra att bevisa om ni blir oense.
• Fundera på om du ska ha någon extern som slutbesiktigar arbetet när det är genomfört. Se förslagsvis till att få med en sådan person redan nu.
• Se till att det finns extratoalett (och vatten) för hantverkarna om du ska renovera badrummet (och kök). Kanske behöver de också en spis, så att de kan laga lunch under byggtiden.

Inför ev. utflytt från bostaden
• Flyttfirmorna erbjuder ofta flyttkartonger, så undvik att köpa. Ta skriftlig bekräftelse på när möblerna ska köras ut respektive tillbaka.
• Provmåla själv de kulörer som du vill ha på väggarna innan jobbet drar igång. De små färgprover i papper som du får i målarbutikerna ger inte alltid en tydlig hint om vilket färgintryck du får på väggarna. Det kan ta sin tid att hitta rätt nyans.
• Eftersänd din tidning och post. Eftersom jobbet ofta blir försenat, räkna med många förlängningar av eftersändningen (och avtalet med flyttfirman, se tidigare punkt). På slutet är det nästan lättare att komma överens om att posten läggs på någon speciell plats. (Kom ihåg att hela lägenheten ofta är upp och nervänd, så att hitta denna plats kräver viss eftertanke. Hantverkare kommer och går, så räkna med att du kanske missar något.)
• Skaffa dig en bärbar dator och mobilt bredband. På kvällarna kommer du att behöva leta rätt på nya grejer på nätet eftersom de som du har planerat inte passar, då ursprungslösningen kanske inte fungerade. Du kommer också att behöva hålla kontakt med dina vänner och allt annat som följer med att ha en dator i hemmet. Att då låna någon annans kan bli påfrestande för båda parter.

Under arbetets gång
• Förbered dig på att du sällan i förväg vet vilka beslut du kommer att behöva ta under arbetets gång, exv. ”I nästa vecka sätter vi upp spegel och handfat i badrummet. Då behöver du kunna svara eller ha tänkt på följande…” Räkna i stället med att du får ett samtal (i bästa fall) – och ofta under arbetstid – när hantverkaren väl står där. Då måste du bestämma dig på en gång, sällan med möjlighet till vägledning och lämpliga alternativ.
• Räkna inte vid renoveringsstarten med att ”nu kan jag slappna av, nu har projektledaren tagit över”. Det är nu som jobbet börjar för din del.
• Kom ihåg att det går fort att riva, men att det tar tid att göra grundarbetet. När slutarbetet görs, går det oftast fort igen. Under grundarbetet är det lätt att tappa fokus, , men då görs egentligen det viktigaste jobbet.
• Besök din bostad åtminstone var tredje dag (oftast blir det kvällstid). Syna att allt går enligt avtalet, som du bör bära med dig under hela byggtiden. Efteråt varje genomsyn behöver du ringa hantverkaren och ställa öppna frågor; ”Hur går det med det och det? Har ni tänkt på det och det?” Framför allt i början är det svårt eftersom lägenheten, vid en omfattande renovering, är omöjlig att känna igen sig i. Samtidigt är det då eventuella oklarheter måste rättas till eftersom viss infrastruktur, som eljobb, nästan är omöjliga att rätta till efteråt om det ska bli snygga.
• Räkna med att din ursprungsplan för renoveringen kanske inte fungerar. Kanske går det inte att riva nischen vid toaletten, vilket badrumsritningen vilar på. Då behöver du snabbt skaffa dig möjlighet att rita och planera om badrummet, vilket kan påverka placering och val av handfat, toalett, belysning etc. Då är det bra om det går att byta de grejer som du redan har köpt in, ta in belysningsdesignern igen osv.
• När väggytor är klara i kök och badrum, tejpa upp allt som du vill ha på plats, som höjd, bredd etc. på handfat/diskho, skåp, lampa, ev. spegel etc. På så sätt minimerar du risken för missförstånd.
• Bestäm er (byggledaren/koordinatorn och du) för hur ni hanterar ändrade planer under arbetets gång. Helt plötsligt upptäcker du kanske att färgen eller den skåpslösning du valt känts helt fel fastän hantverkarna har följt avtalet. Du behöver då ta ett nytt beslut, oftast under press. Ni behöver då ha fungerande strategier för hur du hanterar detta eftersom det påverkar exv. hur ni har avtalat kring kostnader, materialanvändningen och tidsplaneringen.
• Fråga hellre en gång för mycket vad saker och ting kostar. Det är lätt att tänka; ”det där ingår nog i avtalet” eller ”De verkar så schyssta, så de tar nog inte betalt för det där lilla extra”. Så fungerar det inte.
• Ändrar du dina egna planer under arbetets gång (i det du själv kan påverka), exv. ”jag vill hellre köpa den här spegeln i badrummet än den som jag har planerat för”, rita då upp väggar och annan planering på nytt igen. Det är först då du upptäcker om din nya, ”smarta” idé fungerar.
• När ni blir oense (för det blir man), försök att jämka och ta det med (viss) humor/distans. Många beslut ska tas på kort tid, vilket bäddar för missförstånd. Ring upp och ta diskussionen i stället för att sticka huvudet i sanden. Be om ursäkt efteråt om du sagt något förfluget/obetänksamt.

När jobbet är klart
• När du flyttar hem igen (om du har bott på annan plats under byggtiden) är jobbet oftast inte riktigt klart. Gå runt i lägenheten och kika att allt är gjort enligt avtalet. Skriv upp på listor och bocka av.
• Förbered dig på att du kommer att bo i packlåda ett tag. Exempelvis kanske det tar längre tid att skaffa den nya bokhylla du tänkt dig efter flytten. Under tiden står allt nerpackat i kartonger.
• Förbered dig på det ofta känns lite segt att få slutgrejerna på plats. Någon list ska rättas till, en sista lampa monteras etc. Nu har hantverkarna oftast börjat på ett nytt jobb och har inte lika mycket tid för dig.
• Se till att du kan få hjälp att montera upp skåp, borra fast gardinstänger, sätta upp tavlor etc. igen om du inte är så händig. – Vänta gärna ett tag för att känna in om du verkligen vill ha kvar samma grejer och på samma plats som innan renoveringen.
• Se till att fakturan för slutbetalningen kommer hem till dig (och inte till din tillfälliga bostad). Den kommer oftast någon månad efter att du har flyttat hem igen (om du har småjobb som ska slutföras). Slutfakturan måste betalas inom kalenderåret om du ska få ut ROT.
• Lova inte dina kompisar för tidigt att du ska ha inflyttningsfest. Vänta gärna tre månader efter att du har flyttat hem (om du har gjort ett större jobb).
• Njut av din fräscha bostad!

Läs även Konsumentverkets tips

Kommentarer

Bengt sa…
Eller ta och ring några bra killar från Polen som fixar det mesta och som även köper allt material i Polen. Där kostar det bara ca 40% av vad det kostar i Sverige eftersom köpkraften är lägre!
Roffe sa…
Hej Ulrika! Tack! Det var många och mycket bra råd att ha med sig på min resa.

Har följ dem och det har fungerat perfekt. Jag är mycket nöjd med min renovering och det sätt jag fått det genomfört på. Visst var det en del missförstånd på vägen men dem fick vi rätta till på resan.
Tack för din kommentar, Roffe! Det tog mig en hel dag att sammanställa checklistan. Jag ville samtidigt att andra skulle kunna få ta del av mina erfarenheter. Det är dyrköpt att göra alla erfarenheter själv. Kul att din renovering blev bra :-) Mvh, Ulrika

Populära inlägg i den här bloggen

Första tiden som god man

Singel i fjällen, del 4