Ulrika Ehrensvärd

Det ska bli dyrare att parkera på gatorna. Bilarna ska ner i parkeringsgarage, på så sätt ska trängseln minska. Så säger dagens DN. Problemformuleringen om trängsel är fel ställd. Trängeln minskar man enklast genom att folk åker kollektivt i stället för med bil. Att få bo i innerstaden är ett privilegium. Du har nära till allt. Tunnelbana och bussar går ofta. Reseplaneraren på SL gör det enkelt att lägga upp resvägen. Vad är problemet? Själv är jag 45 år och äger fortfarande ingen bil. Jag har ett aktivt liv, både på jobbet och privat. Mina vänner bor i hela Stockholmsområdet. Ofta ger jag mig iväg på aktiviteter i och utanför sta´n. Relativt ofta är jag ute i naturen. Ibland tar resan lite längre än med bil, men en bok eller mp3-spelare brukar räcka som sällskap. I stan är det lätt att gå eller cykla. Resonemanget är självklart enklare att föra när man är ensamstående utan barn, som jag. Samtidigt är jag uppvuxen i förorten och åkte kollektivt jämt, även när jag skulle in till stan el...

Faller Grekland, får vi en ny finanskris. Så låter det i pappersbilagan till dagens DN . Även om denna digitala artikel andas hopp om nödlån, kvarstår stora problem för Grekland - och säkert resten av EU. Vad som slår mig när jag läst om Grekland är att jag inte förstår hur grekerna tänker. Spontant känns de som omogna tonåringar som inte vill växa upp. "Varför ska jag ta ansvar? Det är ju någon annan som har ställt till det." Visst förstår jag att det svider med nedskärningar och minns bland annat de svenska och finska kriserna på 1990-talet. Visst var det tufft med hög arbetslöshet och en allmän mollstämning i samhället, men vi bet ihop och tog oss igenom problemen. Framför allt finländarna var skickliga på att hitta pragmatiska lösningar och jobba sig ur krisen. Japanerna ger också ett imponerande intryck att återhämta sig efter tsunamin för några månader sedan. Samtidigt har det varit intressant att följa islänningarnas relativt nyliga ekonomiska kris. Till hög grad har d...

Före detta IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn (DSK), som åtalas för att ha tvingat en städerska till oralsex och försökt våldta henne på ett lyxhotell i New York, har stött på oväntat motstånd. I går demonstrerade ett hundratal städerskor från olika lyxhotell i staden och krävde respekt. Den åtalades försvarsadvokat Benjamin Brafman hävdar att städerskan inte har tvingats till någonting och att allt som städerskan har sagt är osant. Städerskorna vid gårdagens demonstration hävdar å sin sida att "det pågår mycket bakom kulisserna som aldrig kommer fram i dagsljus". Många av dem lever sårbart som ensamstående mödrar, som måste försörja sig. Samtidigt menar de att deras arbeten är lika betydelsefulla som andras och de vill inte bli utnyttjade. Diskussionen får mig att tänka på den svenska diskussionen om porrfria hotell. När den var som mest aktuell - kan det ha varit tio år sedan? - förstod jag att diskussionerna gick heta i ledningsgruppen på mitt jobb om arbetsgivaren hade rä...

I dag blev jag en Svenssonbubblare i DN:s artikel om Svenssonlivet inför nationaldagen; "Du är en Svenssonbubblare men har en bra bit kvar innan du blir en riktig Svensson. Nog är du okonventionell. Men å andra sidan kanske du är mer vanlig än du tror. Det är ingenting att skämmas över!". Min relation till Svensson är väl, som många andra svenskars, fylld med skräck. Som ung fältbiolog var Svensson-begreppet det värsta man kunde tänka sig med "vovve, villa och Volvo". Man skulle vara Vänsterpartist samt leva med och för naturen. Att falla efter och bli som vem som helst, det var ett tecken på karaktärslöshet och moralisk svaghet. Med inflytelserika förfäder i adeln har identifikationen med Svensson pinsamt nog också känts som en fall neråt. Jag har alltid lärt mig att man ska vara "sin egen" och stå för saker och ting, oavsett vilka trender som går. Att följa strömmen är viljelöst. Periodvis drivs jag också av att vilja leva upp till mina äldre manliga slä...