Säkerhet kontra tillväxt ger könsskillnader för kärnkraften
Varannan svensk vill ha kärnkraft framgår av en nyligen genomförd undersökning som Synovate utfört för DN:s räkning. Totalt 61 procent av männen är positiva till kärnkraften mot 35 procent av kvinnorna.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=734935
Hur kommer det sig då att nästan dubbelt så många män som kvinnor är för kärnkraften? Framtidsforskaren Bi Puranen kommenterar skillnaderna så här i sin blogg: ”De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja.” När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga, enligt Bi.
http://www.bikupan.se/swedish/ung/menwomen.html#anchor2
Jag hittar litet skrivet om könsskillnader och synen på energikällor på nätet. En av dem bottnar dock säkert i mäns överordning och kvinnors underordning. När forskarna höjer ett varningens finger kring det försämrade klimatet, inser alla att åtgärder måste vidtas. Männen, som är mer vana att sätta sina egna villkor, har mindre vana av att behöva förändra sin livsföring under livet än kvinnorna, som flexibiliserar sin genom familj och barn. Deras lösning på klimatproblemet blir därför att öka energitillförseln för att kunna bibehålla sin standard. Kvinnor, som är mer vana att anpassa sig, ser i stället nödvändigheten av att sänka levnadsstandarden genom att minska sin energiförbrukning. Just den beteendeskillnaden syns i Naturvårdsverket nyligen publicerade undersökning kring kön och klimatfrågan.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/Kvinnor-mer-benagna-att-agera-i-klimatfragan/
Kvinnors klimatpåverkan är också mindre än mäns, vilket framgår av samma studie. De utnyttjar oftare kollektivtrafiken och köper oftare varor och tjänster som är bra för miljön. Kanske är det också därför lättare för kvinnorna att dra ner på sin konsumtion eftersom de aldrig har vant sig vid egen bil och att sätta det egna konsumtionsvalet i första rummet?
En ytterligare förklaring skulle kunna ligga i att män verkar vara mer fokuserade på att lösa problem här och nu. (Vana festarrangörer har normalt sett 75 procent kvinnor på listan när anmälningstiden går ut. Fråga en samboende kvinna, får du också höra att männen mer sällan funderar på eller oroar sig för morgondagen.) Män är också mer benägna att ta risker. Kärnkraften ger relativt snabb ny energi och håller nere koldioxidutsläppen. Att avfallsfrågan och säkerhetsproblemen kring radioaktiva ämnen ännu inte är lösta verkar inte bekymra dem särskilt. Kvinnorna å sin sida verkar sätta säkerhet och långsiktighet mer i fokus genom att de ofta har huvudansvaret för barnen.
Kvinnors och mäns olika yrkesval kan också påverka. Mäns högre deltagande i näringslivet kan till exempel bidra till ökad fokus på energi. Män bygger samhällen på ett annat sätt än kvinnor, som är mer vana förvaltare inom vård, skola och omsorg. Förvaltning kräver ofta mer underhåll än energitillförsel. Utbildningsbakgrund verkar i alla fall sakna betydelse ur ett könsperspektiv. För männens del finns vissa skillnader mellan de som har en teoretisk och de som har en praktisk utbildningsbakgrund. Män med teoretisk utbildning är oftast för kärnkraft. För de unga kvinnornas del finns ingen sådan skillnad - är man emot, så är man det oavsett utbildnings- och yrkesval.
Slutsatsen borde ändå bli att kvinnors och mäns livsbetingelser är olika och därmed synen på hur vi ska lösa våra samhällsproblem. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur världen skulle se ut om män fick pröva på att vara kvinnor under en tid och tvärtom. Kanske skulle vi då hitta lösningar som tillfredsställde båda könen bättre!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=734935
Hur kommer det sig då att nästan dubbelt så många män som kvinnor är för kärnkraften? Framtidsforskaren Bi Puranen kommenterar skillnaderna så här i sin blogg: ”De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja.” När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga, enligt Bi.
http://www.bikupan.se/swedish/ung/menwomen.html#anchor2
Jag hittar litet skrivet om könsskillnader och synen på energikällor på nätet. En av dem bottnar dock säkert i mäns överordning och kvinnors underordning. När forskarna höjer ett varningens finger kring det försämrade klimatet, inser alla att åtgärder måste vidtas. Männen, som är mer vana att sätta sina egna villkor, har mindre vana av att behöva förändra sin livsföring under livet än kvinnorna, som flexibiliserar sin genom familj och barn. Deras lösning på klimatproblemet blir därför att öka energitillförseln för att kunna bibehålla sin standard. Kvinnor, som är mer vana att anpassa sig, ser i stället nödvändigheten av att sänka levnadsstandarden genom att minska sin energiförbrukning. Just den beteendeskillnaden syns i Naturvårdsverket nyligen publicerade undersökning kring kön och klimatfrågan.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/Kvinnor-mer-benagna-att-agera-i-klimatfragan/
Kvinnors klimatpåverkan är också mindre än mäns, vilket framgår av samma studie. De utnyttjar oftare kollektivtrafiken och köper oftare varor och tjänster som är bra för miljön. Kanske är det också därför lättare för kvinnorna att dra ner på sin konsumtion eftersom de aldrig har vant sig vid egen bil och att sätta det egna konsumtionsvalet i första rummet?
En ytterligare förklaring skulle kunna ligga i att män verkar vara mer fokuserade på att lösa problem här och nu. (Vana festarrangörer har normalt sett 75 procent kvinnor på listan när anmälningstiden går ut. Fråga en samboende kvinna, får du också höra att männen mer sällan funderar på eller oroar sig för morgondagen.) Män är också mer benägna att ta risker. Kärnkraften ger relativt snabb ny energi och håller nere koldioxidutsläppen. Att avfallsfrågan och säkerhetsproblemen kring radioaktiva ämnen ännu inte är lösta verkar inte bekymra dem särskilt. Kvinnorna å sin sida verkar sätta säkerhet och långsiktighet mer i fokus genom att de ofta har huvudansvaret för barnen.
Kvinnors och mäns olika yrkesval kan också påverka. Mäns högre deltagande i näringslivet kan till exempel bidra till ökad fokus på energi. Män bygger samhällen på ett annat sätt än kvinnor, som är mer vana förvaltare inom vård, skola och omsorg. Förvaltning kräver ofta mer underhåll än energitillförsel. Utbildningsbakgrund verkar i alla fall sakna betydelse ur ett könsperspektiv. För männens del finns vissa skillnader mellan de som har en teoretisk och de som har en praktisk utbildningsbakgrund. Män med teoretisk utbildning är oftast för kärnkraft. För de unga kvinnornas del finns ingen sådan skillnad - är man emot, så är man det oavsett utbildnings- och yrkesval.
Slutsatsen borde ändå bli att kvinnors och mäns livsbetingelser är olika och därmed synen på hur vi ska lösa våra samhällsproblem. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur världen skulle se ut om män fick pröva på att vara kvinnor under en tid och tvärtom. Kanske skulle vi då hitta lösningar som tillfredsställde båda könen bättre!
Kommentarer