Ulrika Ehrensvärd

Tänk på alla små sakerna som man retar sig på i tillvaron. Som att få telefon- och datoruppkoppling att fungera. Genom irritationsmomentet får man en relation till teleoperatören, vare sig man vill eller inte. Som för två månader sedan. Efter att jag pratat med kundtjänsten till Telia, där jag har mitt bredband och telefon, ringer en automatisk utvärderare upp. "Är du nöjd med kundtjänsten?" "Kan du tänka dig att rekommendera Telia?" Absolut, jag var nöjd med den service som jag hade fått. Däremot kunde jag inte rekommendera Telia. Jag gillar inte de smutsiga affärer som företaget har gjort i Uzbekistan. "Ingen aning" Strax därefter twittrar jag mina synpunkter om Uzbekistan till Telias kundtjänst. Snabbt får jag ett svar, som säger ungefär så här: "Fråga inte oss, vi jobbar bara för Telia Sverige." Några veckor senare tar jag med mig min läsplatta, som jag köpt via Telia, in till butik. En man i kundtjänsten erbjuder mig vänligt en kopp kaf

Den 30 oktober 2011 skrev jag ett öppet miljöbrev till Hemköp. Det baserade sig på mina iakttagelser som miljöintresserad konsument vid Hemköps butik vid Odenplan i Stockholm. Flera av mina bloggläsare hörde därefter av sig och bad om en uppföljning. Nu har det gått ett par månader sedan ekoinventeringen. I dag tog jag ett nytt ryck på Hemköp Odenplan och gjorde följande reflektioner när jag gick igenom butiken: - Hemköp Odenplan har blivit bättre på ekologiskt frukt och grönt. I hyllorna erbjöds ekologiska apelsiner, kiwifrukter, äpplen och bananer. Därtill rymdes ekologiska tomater, morötter och ekologisk potatis. En förpackning ekologiska paprikor doldes under den stora mängden vanlig paprika. Något ekologisk lök kunde jag inte se. Skyltningen av ekoprodukter var bättre än tidigare. Det ekologiska utbudet kändes också mer integrerat bland de övriga varorna, vilket jag tycker är positivt. - På brödfronten var det inget nytt. Brödjättarna Pågen och Fazer , som också tillverkar Skoga

Går det att hitta miljövänligt nagellack? Jag gjorde ett försök på Åhléns Odenplan i dag, men de visste ingenting om miljövänliga lack. Däremot fick jag tips på en miljövänlig remover, vilket var positivt. BodyShop, som blev nästa anhalt, visade sig inte sälja nagellack för närvarande. Åhléns City var dock förvånansvärt kunniga om miljöfrågor, i alla fall på tunnelbaneplanet. Där fick jag tips på flera nagellack - bland annat Max Factor och Orly - utan formaldehyd (formalin), toluen (lösningsmedel), dbp och kamfer. Hittade en artikel om miljövänliga nagellack på Livinggreen , som var klargörande. Vilken miljömärkning för schampo och balsan är bäst? På The Body Shop har de bl.a. serien Earth lovers med egen miljömärkning, eco-concious . Hur ställer sig denna till Naturskyddsföreningens falken, som jag har på mitt nuvarande schampo och balsam? På The Body Shop menar de att de har tuffaste märkningen, men enligt Konsumentverket bör man hålla sig till Svanen, Bra miljöval (Falken) och

Mitt sökande efter ekologiskt vin och öl på krogen har fortsatt. Det är lättare att få tag i ekologiskt vin och öl än för ett år sedan, men jag är fortfarande inte nöjd. För ett par veckor sedan var jag på Ekomässan i Älvsjö. Där fick jag tips på olika vin- och ölleverantörer till restauranger, som jag har kontaktat. Svaret som gjorde mig gladast fick jag från Pernod Ricard. De gillar min målsättning att vilja äta och dricka ekologiskt på krogen. Samtidigt håller de med mig om att det inte finns så mycket att välja på när man letar efter ekologiska viner på krogen. Företaget säljer sju olika viner till restauranger och pubbar. Spendrups Bryggeri hade inget konkret att erbjuda, men om de håller sina ambitioner för framtiden kan de bli lovande. De arbetar för närvarande med att förändra sin produktion för att kunna Krav-certifiera sina anläggningar i framtiden. Carlsberg lämnade ett korrekt, men intetsägande svar. De erbjuder Falcon Ekologisk Premium Lager, 5,2 % på 33cl profilflaska, so

CoopKonsum har börjat med snabbkassor. När du handlar kan du nu gå till en kassa med talsyntes i form av en kvinnlig röst, som pratar med dig. Du får tips om hur du ska scanna in dina varor och slutligen betala för dem med ditt plastkort. Ofta gör man fel och får bannor av den elektroniska rösten, men det går relativt smidigt. Jag inser logiskt att snabbkassor ligger i tiden. När vi har modern teknik, ska den också användas för effektiviseringar. CoopKonsum, som fortfarande lider av imageproblem från ett sömnigt 70-tal, gör klokt i att gå i bräschen. Eftersom man som kund inte kan dra plastkortet i Konsumkassan, är det viktigt att företaget visar tekniska framfötter på annat håll. (Komiskt nog klarar inte snabbkassan att man packar i ryggsäck, som uppges vara för tunga. Varorna måste packas i plast- eller tygkassar. Synd att just CoopKonsum missade detta, som särskilt vill värna människor och miljö.) De tekniska barnsjukdomsmissarna kan jag dock leva med. Känslomässigt har jag svårare

För den händige går det utmärkt att själv välja miljövänliga råvaror för matlagningen. Genom Konsums utmärkta sortiment är det numera inga problem att leva ett ekologiskt matliv om man lagar själv. Är man dock fäst vid restauranglivet, för de ekologiska drömmarna en dyster tillvaro. Själv är jag missnöjd över möjligheterna att hitta ekologisk restaurangmat. Jag har gjort några seriösa försök när det gäller mina lunchställen Time4Thai, Rött, Toy och Dalanisse i Birkastan i Stockholm. På Time4Thai har jag diskuterat miljömärkt fisk med personalen. När vi knappt förklarar att förstå varandra vilken dryck man vill ha, blir det inte lättare att förklara ord som ekologiskt, Krav och MCS-märkning. Till sist har vi dock lyckats komma fram till att fisken, "friterad fiskfilé" som det så upplysande står på menyn, är miljögodkänd. So far, so good. Resten av maten har jag överhuvudtaget inte vågat ge mig in i en diskussion om än. Restaurang Rött kunde inte alls hjälpa mig att välja ett e

I går hittade jag en skitsnygg topp på Åhléns. Ringningen var så läcker och den ljusturkosgrå färgen skulle passa kanon med mina färger. Tyvärr var den tillverkad av Esprit, som i fjol fick sämst i test-betyg när det gäller sitt miljöarbete. Länk till DN:s artikel om miljötestade kläder Jag gick då fram till expediterna och frågade dem om Esprit har förbättrat sin miljöpolicy. De tre kvinnorna såg ut som fågelholkar. Ingen av dem hade ett vettigt ord att säga och var nästan snorkiga mot mig. Eftersom jag vill undvika att köpa miljömässigt undermåliga produkter och uppskattar kundservice, gick jag tomhänt ut ur butiken och kände mig missnöjd. I dag var jag inne på Twilfit och skulle köpa Sloggi-trosor. Igen frågade jag expediten om Sloggi har ekologisk bomull i några av sina produkter. Hon hade ingen aning och sa att hon inte får sådan information från sina leverantörer. Jag föreslog att hon själv kan ligga på som expedit, men förslaget såg dödsdömt ut på hennes blick. Den här gången kö

DN:s klimatdebatt i höstas tog verkligen skruv för min del. Jag bestämde mig att göra vad jag kan för egen del för att dra mitt strå till stacken. De ekologiska frågorna skulle jag nu integrera i mitt liv och vet av erfarenhet att det tar på krafterna. Som tonåring och fältbiolog var jag mudi-mumsare (Mat Utan Djurindustrier Mat Utan Multinationella Företag) och då styrde de ideologiska listorna vad som skulle handlas in och vad som skulle bojkottas. Ta del av DN:s klimatdebatt Läs mer om Mudi-Mums Med åren falnade engagemanget, men fanns ständigt kvar i tankarna. Jag orkade inte längre bojkotta bort multinationella jättar som Findus och Marabou; det blev helt enkelt för krångligt att handla och alternativen smakade för illa. Jag har ännu obehagliga minnen av att behöva ersätta Marabous mjölkchoklad med Nordchoklad, som tack och lov inte längre finns och var i klass med hundgodis. U-landsutsugaren Nestle har jag i alla år klarat av att fortsätta bojkotta, vilket kostat en del med tanke

Att vara konsument och försöka handla ekologiskt ställer till med problem ibland. Hur, när och hur ofta ska man ta strid? Efter DN:s klimatdebatt i höstas och vetenskapsjournalisten Karin Bojs och journalisten Lotta Brincks inlägg om utrotningshotad fisk vill jag ta ett större miljöansvar än tidigare. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=731544 Till vardags tar jag mina flesta fajter med Hemköp vid Odenplan, som numera är den affär som jag handlar mest på. Egentligen borde jag gå ner till Konsum, som har fler ekologiska produkter, men orkar inte alltid gå de där extra kvarteren - med tunga påsar släpandes efter benen - efter en lång dag. Ica Dalastan, som tidigare var min favorit, är så liten att det ekologiska utbudet blir minimalt. I går skulle jag bara ha det vanliga, som bröd, mjölk och lite mat, på Hemköp. Affären har bara Fazers ekologiska råghalvor, som jag börjat tröttna på. Pliktskyldigast lade jag ner den i vagnen. Den är en sån där nyttig produkt som man måste äta med öv

För ett par veckor sedan var jag på vinprovning. Jag frågade sommeliern om ekologiska viner. Han berättade att vinproduktionen står för 70 procent av giftanvändningen i jordbruket medan vindruveodlingen står för 10 procent av jordbruksproduktionen. Jag bestämde mig efter den dagen för att inte köpa annat än ekologiskt vin. Någon dag senare var jag inne på Systembolaget. Jag bad dem om rött, ekologiskt vin i halvflaska. (Jag dricker inte mer på en kväll.) De hade ett enda märke att erbjuda, men det var ett rimligt pris och vinet var gott. Så nu är problemet löst att köpa vin i affär. Det har varit mer bekymmersamt när det gäller att köpa vin på lokal. Sedan vinprovningen har jag varit på Stadshuskällaren, Nalens bakficka, Radisson SkyBar, Wasahof, Allmänna galleriet, Copperfields m.fl. Ingen av dem har kunnat erbjuda mig ett glas ekologiskt vin, vare sig rött eller vitt. I går var jag på Sturehof, som var det första stället som kunde erbjuda både rött och vitt i ekologisk tappning. Det