Ett steg vidare för soprummet

Nästan en vecka har gått sedan mitt tidigare blogginlägg om mitt soprum i Vasastan i Stockholm. Mitt mål är att få en fungerande avfallshantering i soprummet i min bostadsrättsförening. Upprinnelsen är två möbler som hamnar i wellpapp- respektive metallkärlen i soprummet häromveckan. Hur får jag, som soprumsansvarig, skyltningen och sorteringen att fungera?

Framsteg sedan förra veckan
Tidigare i veckan fick jag bra tips från Förpacknings- och tidningsindustrin (FTI) om kostnadsfria dekaler som går att sätta på kärlen. Jag hade tidigare fått information från min kontaktperson på Hans Andersson Recycling - som hämtar vårt papper, vår plast etc - om att de inte har dekaler till sina kärl. Deras huvudkontoret lovade dock att ta fram dekaler efter min kontakt. Genom Twitter fick jag dock bra tips från FTI, som direkt löste problemet. Problemet kvarstår att min förening snart har fraktionen kartong/wellpapp, som FTI saknar dekaler för. I det kärlet, som är störst, finns stor risk att medlemmarna slänger grovsopor. FTI saknar också dekaler för elavfall, ett kärl som många även slänger metall i.

Broschyrer från Hans Andersson
Under veckan har jag fått 30 exemplar - en för varje hushåll - med en sorteringsguide från Hans Andersson, som hämtar alla våra fraktioner - olika typer av avfall - utom hushållssopor och matavfall. Genom broschyren upptäckte jag att wellpapp är en fraktion och pappersförpackningar en annan. Jösses, jag som lagt tomma mjölkkartonger i wellpappkärlet. Under veckan kontaktade jag Hans Andersson, som nu kostnadsfritt ska byta ut wellpappkärlet mot fraktionen wellpapp/förpackning. Jag fick samtidigt dubbelkolla att den nya fraktionen inte är dyrare - för då måste jag kontakta styrelsen för ett ekonomiskt beslut. Redan nu börjar jag bli nervös för att skyltbytet ovanför kärlet med den nya fraktionen kommer orsaka trassel. Förra skyltbytet, då två kärl skulle byta plats, innebar att en av skyltarna trillade ner - och jag har inte rätt tejp för att sätta upp den. Hans Andersson har nu lovat att göra något åt saken efter ett par påminnelser.

Broschyrer från Stockholms stad
Jag har även fått broschyrer från Stockholms stad under veckan. Där bad jag om 30 exemplar, men fick ett. Resten av de färgglada broschyrerna har jag blivit ombedd att skriva ut själv. Jag inser därför att jag måste komma ihåg frågan, skriva ut broschyrerna från mitt företagshotell vid Telefonplan (bor i Vasastan och har ingen bil), vilket kostar mig 60 öre/blad. Kostnaderna får jag sedan debitera föreningen. Spontant känner jag att staden hade kunnat hjälpa mig med detta.

En av stadens broschyrer heter "Låt matresterna få nytt liv". Den är en liten händig broschyr som visar på hur man matavfallssorterar. Däremot saknar den bilder hur en matavfallskorg ser ut, hur man går tillväga när man skiljer ut sitt matavfall etc. Dessutom saknas information om hur man hanterar eventuell lukt och flugor. I broschyren sägs visserligen att man ska slänga matavfallet var tredje dag för att undvika lukt. Många i innerstan är ensamhushåll - och för dem innebär det att man måste slänga oftare helt enkelt. Man har helt enkelt inte tillräckligt med hushållsavfall för att det ska bli enkelt. Många bekymrar sig också för platsbrist under diskbänken om man sätter dit ett till kärl.

Staden skickade också med en inplastad, färgglad affisch om matavfall. Den tänkte jag sätta upp i soprummet, men inser att affischen saknar självhäftande klister på baksidan. Alltså kan jag inte få upp den på soprummets grova väggar. Dessutom räknar den upp en rad saker som man inte ska slänga, men inte vad man får slänga. Mycket av den intressanta informationen står på baksidan av affischen. Jag börjar genast undra om jag ska göra hål i den, sätta i ett snöre och hänga upp någonstans i soprummet. Hmm, vi har inga krokar eller annan plats där man kan fästa snöret.

Staden skickade också med broschyren Farligt avfall. Där framgår hur man hanterar alla fraktioner som ska till de fasta miljöstationerna, dvs. färg, lösningsmedel, oljor etc. Några av fraktionerna, som glödlampor och småbatterier, har vi kärl för i soprummet. I broschyren står också att grovsopor slängs i soprummet eller på en återvinningscentral. I broschyren finns dock bara adresserna till de fasta miljöstationerna. Hmm, då måste jag själv skriva adresserna till återvinningscentralerna och de mobila miljöstationerna. Och vilka är skillnaderna mellan en mobil miljöstation, en fast miljöstation och en återvinningscentral?

Staden har också skickat med bladet "Så här sorterar du". En illustrativ beskrivning, som man ska klistra upp på insidan av en skåpdörr i lägenheten. Inte dumt. Där står att man ska sortera ut hårda plastförpackningar. Sådana förpackningar hämtar inte staden - utan det gör den kommersiella marknaden. I Hans Anderssons broschyr, dvs. företaget som hämtar vår plast, står att mjuk och hård plast ska sorteras i samma kärl. Hur hanterar jag detta pedagogiskt?

I bladet står också att föreningsmedlemmarna ska sortera ut grovavfall. Den sistnämnda fraktionen är dock tyvärr svår att informera om. Eftersom vi har tagit bort den av kostnads- och utrymmesskäl ur soprummet, behöver jag informera medlemmarna om att de ska prenumerera på ett sms till en lastbil, som kör ut ett par gånger om året. Via prenumerationstjänsten vet dock medlemmarna inte när den mobila miljöstationen med efterföljande lastbil - för grovsoporna - kommer nästa gång. Sms-informationen skickas endast ut en vecka i förväg. När lastbilen kommer, får medlemmarna i bostadsrättsföreningarna under en halvtimme en vardagskväll möjlighet att bära bort sina gamla stolar och barnleksaker av blandat material några kvarter bort för att slänga dem. Taxi Stockholm är inte pigga på att ta grovsopor i sina bilar om man behöver hjälp att forsla bort de tunga grovsoporna en bit, det har jag testat. Någon ytterligare fraktfirma finns inte. Staden ordnar också med grovsopskärl en dag per halvår i närheten. Denna information lämnas dock inte via sms, utan endast via webbplatsen. Några i föreningen har bil, så de behöver information om hur man kan köra till närmaste återvinningscentral dryga milen bort. Och hur talar jag om för dem hur man definierar en grovsopa? Varken staden eller Hans Andersson har lyckats ta fram en broschyr för detta.

Egenhändigt skriven information
Jag måste alltså lösa informationsproblemet genom mitt egenskrivna Word-dokument, som jag klistrar upp på soprumsdörren. Där står redan en hel del för att medlemmarna ska förstå. Egentligen borde jag ha större typsnitt än 12 punkter, dvs. vanlig brödtext, i dokumentet för att alla snabbt ska förstå. Samtidigt får jag då inte med nödvändig information.

Jag står också inför att behöva informera föreningsmedlemmarna än en gång. I innerstan, med många små lägenheter, är det ruljans på medlemmar. Än så länge kan jag inte lämna den information som jag fått under i veckan i brevlådorna i bostadsrättsföreningen. Jag behöver vänta in att Hans Andersson byter ut fraktionen wellpapp till wellpapp/kartong. Jag behöver också mejla staden och informera om att de måste skicka mig de ytterligare broschyrerna i stället. Jag orkar inte ta omvägen via att skriva ut från mitt kontorshotell, där jag själv måste krångla med pengar. Dessutom står jag inför problemet med bristfällig information om grovsopor. Dessutom måste jag författa ett brev till alla medlemmarna, så att de förstår hur de ska läsa broschyrerna och hur vi löser avfallshanteringen i just vår förening.

Snart är det dags...
Nästa vecka behöver vi i föreningen också bära ner de två möblerna som sorterats i wellpapp- respektive metallkärlen i källaren. Detta gör vi under städdagen. Då behöver vi också avhandla om hur vi så småningom får bort dem från fastigheten. Jag har konfererat med styrelsen per e-post under veckan eftersom vi behöver skapa ett incitamentssystem för hur vi ska hantera avfall som inte hör hemma i soprummet. Hämtar vi det med extrahämtning för ofta, visar vi medlemmarna att det är okej att baxa ner vad sjutton som helst i soprummet. Gör vi ingenting, ökar högen av "diverse föremål" i soprummet. Dessa står nu i hörnet mellan Hans Anderssons och stadens fraktioner i soprummet, vilket också ökar nervositeten att staden - som inte har ansvaret för grovsopor i soprummen - kommer att krångla med hämtningen.

I nästa vecka ska jag också delta på en heldag om matavfallshantering i staden. Jag lyckades få en överbliven plats. Jag ska lyssna in hur de tänker och förhoppningsvis också få möjlighet att delge dem några av mina funderingar. Mina erfarenheter ovan bygger på en tioårig förvaltning av soprummet, där jag successivt - med hjälp av styrelsebeslut samt hjälp från Stockholms stad och Hans Andersson - byggt upp ett återvinningssystem. (Här har jag inte tagit med alla ytterligare övervägningar om sopsug via Envac och matavfallskvarnar via Stockholm Vatten.)

I dag blir jag också glad när jag kikar på Stockholms stads webbplats för avfall. Tidigare delade de upp informationen efter var man slänger avfallet, dvs. en länk för återvinningscentraler, en annan för fasta miljöstationer osv. Nu är informationen uppdelad på fraktioner, som elavfall, matavfall osv. Ett positivt steg framåt. Nu vore det bara bra att ha den informationen i lättbegriplig skrift också, som man kan sätta upp i soprummet. Även om jag hänvisar till stadens webbplats i soprummet, tvivlar jag på att medlemmarna surfar på internet när de väl ska slänga.

Hoppas att jag får möjlighet att återkomma i bloggen när projektet fortskrider. Fortsättning följer.