Ulrika Ehrensvärd

DN tar i dag upp problemet med Italiens slutna och förstelnade elit under temat ”Stela maktstrukturer våt filt över Italiens politiska system”. Av artikeln framgår att stelheten bland annat medför att kvinnor och ”andra utbölingar” hindras från att ta sig in i politiken. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=736847 För några år sedan träffade jag en 35-årig italiensk jurist, som representerade det italienska näringslivet på ett europeiskt möte. Hon var snygg, välklädd, konverserad, välutbildad, flerspråkig och gift. Hennes dröm var att skaffa barn, men hon hade valt att avstå därför att arbetsliv och familjeliv är svårt att kombinera i Italien. Arbetsgivarna ger inte unga människor fast anställning. Den kvinna som har skaffat sig barn i ett land utan barnomsorg får därför ingen fortsatt anställning efter en barnledighet, var hennes erfarenhet. Mötet med italienskan gjorde mig ledsen och förbryllad. Italien har, för mig, alltid varit landet med den starka mamman och de stora familjer...

Varannan svensk vill ha kärnkraft framgår av en nyligen genomförd undersökning som Synovate utfört för DN:s räkning. Totalt 61 procent av männen är positiva till kärnkraften mot 35 procent av kvinnorna. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=734935 Hur kommer det sig då att nästan dubbelt så många män som kvinnor är för kärnkraften? Framtidsforskaren Bi Puranen kommenterar skillnaderna så här i sin blogg: ”De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja.” När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga, enligt Bi. http://www.bikupan.se/swedish/ung/menwomen.html#anchor2 Jag hittar litet skrivet om könsskillnader och synen på energikällor på nätet. En av dem bottnar dock säkert i mäns överordning och kvinnors underordning. När forskarna höjer ett varningens finger kring det försäm...

Varannan svensk vill ha kärnkraft framgår av nyligen genomförd undersökning som Synovate utfört för DN:s räkning. Studien visade att totalt 61 procent av männen är positiva till kärnkraften mot 35 procent av kvinnorna. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=734935 Hur kommer det sig att nästan dubbelt så många män är för kärnkraften jämfört med kvinnor? Framtidsforskaren Bi Puranen säger så här om könsskillnaderna i sin blogg: ”De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja.” När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga, fortsätter Bi http://www.bikupan.se/swedish/ung/menwomen.html#anchor2 Jag hittar litet skriven om könsskillnader och synen på energikällor på nätet. En av dem bottnar dock säkert i mäns överordning och kvinnors underordning. Män har i alla tider varit vana a...

Dagens Nyheter erbjuder dagligen sina läsare nyheter i form av inrikes- och utrikespolitik. Därtill levererar tidningen en rad specialnyheter genom särskilda delar i tidningen och via veckovisa bilagor. Tidningens särskilda delar, som återfinns dagligen, består av kultur, ekonomi och sport. I de veckovisa specialbilagorna kan vi läsa om bostäder, jobb, tv-program, resor, motorfordon, ”På stan” och ”Söndag”. Svenska Dagbladet har ett likartat innehåll och en likartad uppdelning, men dess ekonomidel kallas ”näringsliv” och sportsidorna benämns ”Sport & Spel”. Svenska Dagbladet saknar dock specialbilaga om motorfordon. Dessa två dagstidningar får exemplifiera morgontidningar i detta inlägg. Varför bedömer en morgontidning just dessa nyheter som mest relevanta? Har ansvariga redaktörer gjort kundundersökningar och kommit fram till att läsarna hyser intressen för just dessa samhällsområden? Själv har jag ingen klar uppfattning, men anar att nyhetsvalen till stor del väljs av tradition o...

Stockholms stad gör ofta reklam i tunnelbanan, i bussar och genom direktreklam för en bättre miljö. Vi ska tänka på att inte hälla färg i avloppet och lämna in vårt elektronikskrot till återvinning. Tanken är inte dum. Får konsumenterna ökad kunskap om hur de ska hantera sin miljö, kommer vi säkerligen att ändra beteende. Däremot bör man ställa sig frågan vem som ska till sig budskapet. Kollektivtrafikresenärer är framför allt kvinnor. Alltså blir det dessa som får ta till sig kunskaperna och pröva sitt samvete för att bidra till en bättre miljö. Männen åker i högre omfattning i sina stora, bensinslukande bilar och slipper därmed exponeras för budskapet. (Kvinnan kör, som bekant, den lättkrockade Micran när hon ska hämta barnen på förskolan efter att ha tagit bussen hem från jobbet). Kvinnorna arbetar också deltid i högre grad än männen och blir därmed de som tar in posten. Även här slipper männen se utsättas för direktreklamen i samma omfattning som kvinnorna. Fast å andra sidan är de...

Konungens stiftelse Ungt ledarskap söker efter unga ledare på stan. Vid busskurer kan man se fotografier på den unge, kostymklädde invandrarpojken med slips som framtidens ledare. Den unga invandrarflickan finns också porträtterad, invirad i en lång, ljus tygduk, inom ramen för samma kampanj. Jag uppskattar absolut kungens ambitioner att uppmuntra fler unga invandrare att bli framgångsrika ledare. Däremot kan jag inte låta bli att dra på mungiporna åt att pojken ska leda vinstdrivande företag och flickan ska ägna sig åt självuppoffrande Moder Teresa-verksamhet. Visserligen var den makedonska kvinnan en stor ledare, men hennes uppgift var att ägna sig åt "den goda saken" för andras bästa. Den rollen är knappast ny för en kvinna. Kanske sticker den mer i ögonen just därför att könsrollerna är mer cementerade i många invandrarkulturer än i den svenska. Dessa tjejer och killar behöver i än högre grad möjlighet att skapa sig nya bilder. http://www.ungtledarskap.se/ Kanske har kung...

Män dominerar på beslutandenivå i den lokala förvaltningen, berättar professor Anita Göransson och utredningssekreteraren Lina Burström på DN Debatt i dag. Artikelförfattarna exemplifierar med tingsrätten, där endast en femtedel av domarna är kvinnor. På kommunal nivå är tre fjärdedelar av toppolitikerna män. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=732332 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_767627.svd De flesta förvaltningsärenden i Sverige fattas på lokal nivå. Kommunen fattar beslut om socialbidrag, omsorg, skola, fritid, byggärenden, miljö, lokalt näringsliv etc. Tingsrätten är första instans för civil- och straffrättsliga mål, där de flesta beslut stannar. Kommun och tingsrätt är därmed de beslutsinstanser som påverkar människors vardag mest. Hur påverkar det faktum att männen dominerar beslutsfattandet i dessa led? Är de generellt lika kunniga och insatta som kvinnor i hur livsvillkoren ser ut för barn, unga, gamla och utsatta grupper i samhället? Hur påverkas det...