Hur får man kunder som ställer miljökrav?
Minst en gång i veckan packar jag ryggsäcken och ger mig av till Friskis & Svettis. Även om träningen ibland tar emot, mår min kropp och mitt psyke bra av att röra på sig. Friskis känns också bra av många andra skäl, inte minst därför att det verkar för billig och bra träning för alla, oavsett bakgrund.
Därför känns det glädjande att "min" nya Friskis i Hagastan har börjat avfallssortera. Anläggningen i den nya stadsdelen i Stockholm är först ut i landet. Sedan i våras finns röda och designade kärl för både "brännbart" och "kompost" i träningsutrymmena. I duschrummet finns ytterligare kärl för plast. Brännbart är nu fullt med fuktabsorberande papper från svettiga motionärer. Kärlen rymmer säkert också urdruckna plastflaskor. I kompostkärlet ligger äppelskrutt.
Trots ambitioner kvarstår ett viktigt problem. Sättet att sortera skiljer sig från min bostadsrättsförening, som ligger några kvarter bort. Där lär vi oss att papper ska läggas i tidningsåtervinningen för återvinning. På Friskis ska pappret i stället brännas. Äppelskrutten ska läggas i matavfallssorteringen hemma, men i komposten på Friskis. Både matavfallssortering och kompost bör kunna bli biogas och biogödsel, men skillnaden (om det är någon?) gör mig förvirrad.
Jag har pratat med både Friskis & Svettis och Atrium Ljungberg, som hyr ut lokalerna till Friskis i Hagastan. Enligt Atrium Ljungberg är efterfrågan på effektiv avfallssortering låg från hyresgästerna. Ofta går plasten från medhavda matlådor därför till "brännbart" då kontorsgästerna sällan vill diska dem. Pappret, i sin tur, delas upp på en rad fraktioner (sorter); uppåt 20. Leder uppdelningen till att svettigt papper på Friskis i stället hamnar i "brännbart"?
Hur vänder man utvecklingen, så att hyresgästerna i högre grad efterfrågar källsortering? Frågan borde väl ingå i de miljöredovisningarna som många företag tar fram. Och vad säger Stockholms Stad, som efterfrågar både mer matavfall och ökad återvinning?
Min erfarenhet från miljöområdet framgår också av min webbplats.
Därför känns det glädjande att "min" nya Friskis i Hagastan har börjat avfallssortera. Anläggningen i den nya stadsdelen i Stockholm är först ut i landet. Sedan i våras finns röda och designade kärl för både "brännbart" och "kompost" i träningsutrymmena. I duschrummet finns ytterligare kärl för plast. Brännbart är nu fullt med fuktabsorberande papper från svettiga motionärer. Kärlen rymmer säkert också urdruckna plastflaskor. I kompostkärlet ligger äppelskrutt.
Trots ambitioner kvarstår ett viktigt problem. Sättet att sortera skiljer sig från min bostadsrättsförening, som ligger några kvarter bort. Där lär vi oss att papper ska läggas i tidningsåtervinningen för återvinning. På Friskis ska pappret i stället brännas. Äppelskrutten ska läggas i matavfallssorteringen hemma, men i komposten på Friskis. Både matavfallssortering och kompost bör kunna bli biogas och biogödsel, men skillnaden (om det är någon?) gör mig förvirrad.
Jag har pratat med både Friskis & Svettis och Atrium Ljungberg, som hyr ut lokalerna till Friskis i Hagastan. Enligt Atrium Ljungberg är efterfrågan på effektiv avfallssortering låg från hyresgästerna. Ofta går plasten från medhavda matlådor därför till "brännbart" då kontorsgästerna sällan vill diska dem. Pappret, i sin tur, delas upp på en rad fraktioner (sorter); uppåt 20. Leder uppdelningen till att svettigt papper på Friskis i stället hamnar i "brännbart"?
Hur vänder man utvecklingen, så att hyresgästerna i högre grad efterfrågar källsortering? Frågan borde väl ingå i de miljöredovisningarna som många företag tar fram. Och vad säger Stockholms Stad, som efterfrågar både mer matavfall och ökad återvinning?
Min erfarenhet från miljöområdet framgår också av min webbplats.
Kommentarer