Billigare och miljövänligare sophantering - förvänta dig en pärs!
Hur mycket tid får det ta att få ordning på sitt ett soprum? Denna fråga ställer jag mig efter att vi i min bostadsföreningen, som ligger i Vasastan i Stockholm, försökt skapa en mer genomtänkt sopsortering. Här nämner jag några av de delar som jag och en annan medlem jobbat med:
Minska matavfallet
Ungefär en tredjedel av hushållssoporna är matavfall. Hushållssopor kostar att hämta. Matavfallet kan bli till biogas och rötslam (näring) för åkrarna. För vår förening - med 27 hushåll och 5 affärsidkare i föreningen - kostar hämtningen av hushållssopor drygt 20 000 kronor per år.
Matavfallssortering
Ett alternativ till att lägga matavfallet i hushållssoporna är att sortera dem separat. Generar det råttor och lukt? Kommer det att kännas ofräscht? Därtill måste kärlet göras rent. Avfallskvarn, som är ett alternativ, verkade mer lättanvänt. Efter mycket letande och samtal - samt besök från Stockholms stad - känns det som att vi börjar landa. Nej, det kommer inte att lukta mer än soporna. Nej, det blir inga råttor om man hanterar avfallet rätt.
Föreningen kommer förhoppningsvis att få matavfallshämtning om någon vecka, men har ännu inte fått svar på min beställning som jag e-postade i onsdags. Handläggarna i staden verkar både kunniga och engagerade, men på tok för överbelastade.
Kom ihåg att hämtningen av matavfall tillhör monopolet för hushållssopor och hanteras av Stockholms stad. Övriga kärl i soprummet hämtas nämligen av den konkurrensutsatta marknaden, som hämtar papper, glas, elavfall och annat.
Vad som till sist fick styrelsen att bestämma sig var det låga priset för hämtning och den goda sakens skull. Separat hämtning av matavfall ger mer biogas och bättre kvalitet på rötslammet till åkrarna.
För dig som själv funderar på matavfallshämtning, kostar det årligen 535 kronor per kärl, som hämtas en gång i veckan. Det går att få hämtning oftare (mot ett högre pris så klart), i alla fall för oss som bor granne med ett bageri som har varje vardag. Ett kärl fungerar för ungefär 20 personer. Matavfallet lägger man i en särskild papperspåse i köket, som man bär ner till soprummet och försiktigt ställer ner i kärlet i grovsoprummet. Kärlet behöver rengöras regelbundet, vilket vi avser lägga till vårt städavtal till föreningen.
Läs mer om matavfallshämtning (stockholm.se)
Avfallskvarn
Avfallskvarnar kom upp till diskussion i föreningen. Tänk om vi skulle kunna köra ner en tredjedel av våra sopor raka vägen ner i vasken, där de mals ner? Då skulle vi kunna minska vår sophämtning från 12 säckar i veckan till 8 (gäller även separat hämtning av matavfall). Vi skulle spara upp till 7 000 kronor om året.
För en bostadsrättsförening innebär det oftast inga problem att installera avfallskvarnar. Vi har kollat med rörmokaren, som sa att vi kanske behöver spola rören lite oftare. Däremot kan kvarnarna bli något av ett samhällsproblem. Även om just vår stadsdel kan hantera avfallskvarnar (hör med Stockholm Vatten), saknas tillståndsplikt för kvarnarna. Börjar många hushåll installera kvarnar och det fastnar utspolat avfall i stadens avloppsrör, har Stockholm Vatten ingen möjlighet att spåra felkällorna.
Det rötslam som genereras av avfallskvarnarna blir inte rent, som vid separat sortering av matavfall. Avfallskvarnens rena rester blandas med annat orent i avloppsrören. Matavfallet från kvarnarna tappar också mellan 50-70 procent av sitt energivärde på vägen ut till biogasrötning.
Stockholms stad tror dock på avfallskvarnarna. Miljövänliga Norra Djurgårdsstadens samtliga lägenheter kommer att förses med avfallskvarn.
För förening kommer ändå att börja installera kvarnar eftersom systemet är praktiskt. En avfallskvarn kostar ett par tusenlappar, som du kan få rot-avdrag för att installera. Vi fick tips på några företag från Stockholm Vatten, men fick därefter ett bättre erbjudande från MediaMarkt i våras, som nu sålt sina kvarnar. Därför måste vi göra om upphandlingen. Slutpriset landar på runt 4-5 000 kronor per hushåll för kvarn, installation och rot-avdrag. Stockholm Vatten tar inte ut några avgifter från hushållen eller föreningen för att vi installerar kvarn.
Läs mer om avfallskvarnar (stockholmvatten.se)
Lyssna på SR:s inslag om avfallskvarnar, 3 okt 2011
Exempel på hur en avfallskvarns fungerar (miljokvarnar.se)
Hushållssoporna
Stockholms stad ser gärna att fastighetsägarna överger systemen med sopkaruseller och kärl. Arbetsskadorna blir för många för sophämtarna. Staden förespråkar i stället mobila sopsugar. För att styra föreningarna dit höjer staden kostnaderna för ordinarie hämtning av hushållssopor med 7-8 procent per år, medan kostnaderna för hämtning via mobil sopsug ligga still. (Oavsett vad din förening bestämmer sig för, låt inte sopkarusellen komprimera era sopor. Då blir det svindyrt!)
Mobil sopsug
Föreningen bjöd in Envac, som är en av de största leverantörerna av mobila sopsugar. Försäljaren förklarade att den tillverkar ett specialbyggt, tättslutande kärl i soprummet. Soporna slänger man in genom sopluckan som vanligt. Kärlet töms en gång i veckan från gatan. Ibland ser man ett plåtlock i trottoaren där det står "sopsug", dit tömningsbilen ansluter sig med en slang och suger ut soporna.
Envac mätte upp storleken på vårt soprum och räknade på de sopvolymer som Stockholms stad angivit för dagens hämtning. Envac kom då fram till att en mobil sopsug hos oss bör vara på 2,8 kubikmeter (=2 800 liter). Den skulle kosta 255 000 kronor, exklusive moms, att bygga. Inklusive installation, som skulle ligga på ungefär 80-90 000 kronor (om jag minns rätt), blev slutpriset 435 000 kronor, inklusive moms. Hämtkostnaden för hushållssopor skulle då minska med 1 600 kronor per år, vilket skulle göra affären mycket olönsam för oss i dag.
Envac och jag hade en lång diskussion om detta. Hans Andersson Recycling, som som hämtar stora delar av vårt avfall, menar på att hämtkostnaderna för mobil sopsug är vara betydligt lägre (-80 procent) jämfört med dagens kostnader. Detta håller inte Envac med om. Envac hjälpte mig med en jämförelse med Nacka kommun, där hämtkostnaderna för sopsug visade sig - utifrån vår förenings behov - vara dubbelt så höga (33 800 kronor) som i Stockholms kommun (18 900 kronor). Efter nya kontakter med Stockholms stad och Hans Andersson Recycling verkar hämtningsavgiften snarare vara ca 10 000 kronor per år. Har ännu inte fått någon respons från Envac på detta.
Min fråga till Sveriges Kommuner och Landsting, Avfall Sverige och Arbetsmiljöverket är därför: Hur genomtänkt är systemet med mobil sopsug och renhållningsarbetarnas arbetsmiljö?
Läs mer om sopsugar (envac.se)
Övriga grovsopor
Som förening har du anledning att fundera hur du sorterar dina grovsopor. I dag betalar vi alldeles för mycket för våra grovsopor i stället för att skilja ur wellpapp. Genom att börja sortera just wellpapp, sparar vi 9 000 kronor per år. Då får vi också råd att ställa in ett kärl för att sortera plast till en merkostnad av 4 000 kronor per år.
På marknaden finns en rad företag som erbjuder sig att spara sopkostnader för din förening. Vi har haft besök av Nordisk Miljöentreprenad, som - mot 1 500 kronor i avgift - skulle ge förslag på besparingar. Det ospecificerade förslaget de sedan lämnade hamnade på 9 000 kronor. Det verkade dock innebära att vi skulle byta ut vår sopkarusell mot kärl, vilket inte rimmar med stadens intentioner i fråga om arbetsmiljö. Stockholms stad berättade i förbifarten att dessa företag ofta är aningen optimistiska i sina kalkyler, men att de gör säkert en hel del nytta också.
Slutsats
För att hantera denna genomgång av soprummet, har jag och min granne avsatt mycket tid och energi. Trots att jag arbetar som generalist inom miljöfrågor, har jag haft stora problem att sätta mig in i vad som gäller.
Stockholms stad skulle kunna kunna beskriva alternativkostnader för olika val i soprummet betydligt bättre. Hur mycket sparar föreningen på att börja sortera matavfall i stället för att lägga det i hushållssoporna? Stockholms stad skulle också kunna lägga ut en jämförelse - plus och minus - mellan matavfallshämtning och avfallskvarn.
I dag är det på tok för många aktörer på avfallsmarknaden och det är svårt att få en helhetsbild över avfallshanteringen. Dessutom har jag förstått att bostadsrättsföreningarna inte är någon prioriterad målgrupp för informationen på Stockholms stads webbplats.
Läs mer om min förenings sopsortering (sbc.se/wargard, nytt fönster)
Minska matavfallet
Ungefär en tredjedel av hushållssoporna är matavfall. Hushållssopor kostar att hämta. Matavfallet kan bli till biogas och rötslam (näring) för åkrarna. För vår förening - med 27 hushåll och 5 affärsidkare i föreningen - kostar hämtningen av hushållssopor drygt 20 000 kronor per år.
Matavfallssortering
Ett alternativ till att lägga matavfallet i hushållssoporna är att sortera dem separat. Generar det råttor och lukt? Kommer det att kännas ofräscht? Därtill måste kärlet göras rent. Avfallskvarn, som är ett alternativ, verkade mer lättanvänt. Efter mycket letande och samtal - samt besök från Stockholms stad - känns det som att vi börjar landa. Nej, det kommer inte att lukta mer än soporna. Nej, det blir inga råttor om man hanterar avfallet rätt.
Föreningen kommer förhoppningsvis att få matavfallshämtning om någon vecka, men har ännu inte fått svar på min beställning som jag e-postade i onsdags. Handläggarna i staden verkar både kunniga och engagerade, men på tok för överbelastade.
Kom ihåg att hämtningen av matavfall tillhör monopolet för hushållssopor och hanteras av Stockholms stad. Övriga kärl i soprummet hämtas nämligen av den konkurrensutsatta marknaden, som hämtar papper, glas, elavfall och annat.
Vad som till sist fick styrelsen att bestämma sig var det låga priset för hämtning och den goda sakens skull. Separat hämtning av matavfall ger mer biogas och bättre kvalitet på rötslammet till åkrarna.
För dig som själv funderar på matavfallshämtning, kostar det årligen 535 kronor per kärl, som hämtas en gång i veckan. Det går att få hämtning oftare (mot ett högre pris så klart), i alla fall för oss som bor granne med ett bageri som har varje vardag. Ett kärl fungerar för ungefär 20 personer. Matavfallet lägger man i en särskild papperspåse i köket, som man bär ner till soprummet och försiktigt ställer ner i kärlet i grovsoprummet. Kärlet behöver rengöras regelbundet, vilket vi avser lägga till vårt städavtal till föreningen.
Läs mer om matavfallshämtning (stockholm.se)
Avfallskvarn
Avfallskvarnar kom upp till diskussion i föreningen. Tänk om vi skulle kunna köra ner en tredjedel av våra sopor raka vägen ner i vasken, där de mals ner? Då skulle vi kunna minska vår sophämtning från 12 säckar i veckan till 8 (gäller även separat hämtning av matavfall). Vi skulle spara upp till 7 000 kronor om året.
För en bostadsrättsförening innebär det oftast inga problem att installera avfallskvarnar. Vi har kollat med rörmokaren, som sa att vi kanske behöver spola rören lite oftare. Däremot kan kvarnarna bli något av ett samhällsproblem. Även om just vår stadsdel kan hantera avfallskvarnar (hör med Stockholm Vatten), saknas tillståndsplikt för kvarnarna. Börjar många hushåll installera kvarnar och det fastnar utspolat avfall i stadens avloppsrör, har Stockholm Vatten ingen möjlighet att spåra felkällorna.
Det rötslam som genereras av avfallskvarnarna blir inte rent, som vid separat sortering av matavfall. Avfallskvarnens rena rester blandas med annat orent i avloppsrören. Matavfallet från kvarnarna tappar också mellan 50-70 procent av sitt energivärde på vägen ut till biogasrötning.
Stockholms stad tror dock på avfallskvarnarna. Miljövänliga Norra Djurgårdsstadens samtliga lägenheter kommer att förses med avfallskvarn.
För förening kommer ändå att börja installera kvarnar eftersom systemet är praktiskt. En avfallskvarn kostar ett par tusenlappar, som du kan få rot-avdrag för att installera. Vi fick tips på några företag från Stockholm Vatten, men fick därefter ett bättre erbjudande från MediaMarkt i våras, som nu sålt sina kvarnar. Därför måste vi göra om upphandlingen. Slutpriset landar på runt 4-5 000 kronor per hushåll för kvarn, installation och rot-avdrag. Stockholm Vatten tar inte ut några avgifter från hushållen eller föreningen för att vi installerar kvarn.
Läs mer om avfallskvarnar (stockholmvatten.se)
Lyssna på SR:s inslag om avfallskvarnar, 3 okt 2011
Exempel på hur en avfallskvarns fungerar (miljokvarnar.se)
Hushållssoporna
Stockholms stad ser gärna att fastighetsägarna överger systemen med sopkaruseller och kärl. Arbetsskadorna blir för många för sophämtarna. Staden förespråkar i stället mobila sopsugar. För att styra föreningarna dit höjer staden kostnaderna för ordinarie hämtning av hushållssopor med 7-8 procent per år, medan kostnaderna för hämtning via mobil sopsug ligga still. (Oavsett vad din förening bestämmer sig för, låt inte sopkarusellen komprimera era sopor. Då blir det svindyrt!)
Mobil sopsug
Föreningen bjöd in Envac, som är en av de största leverantörerna av mobila sopsugar. Försäljaren förklarade att den tillverkar ett specialbyggt, tättslutande kärl i soprummet. Soporna slänger man in genom sopluckan som vanligt. Kärlet töms en gång i veckan från gatan. Ibland ser man ett plåtlock i trottoaren där det står "sopsug", dit tömningsbilen ansluter sig med en slang och suger ut soporna.
Envac mätte upp storleken på vårt soprum och räknade på de sopvolymer som Stockholms stad angivit för dagens hämtning. Envac kom då fram till att en mobil sopsug hos oss bör vara på 2,8 kubikmeter (=2 800 liter). Den skulle kosta 255 000 kronor, exklusive moms, att bygga. Inklusive installation, som skulle ligga på ungefär 80-90 000 kronor (om jag minns rätt), blev slutpriset 435 000 kronor, inklusive moms. Hämtkostnaden för hushållssopor skulle då minska med 1 600 kronor per år, vilket skulle göra affären mycket olönsam för oss i dag.
Envac och jag hade en lång diskussion om detta. Hans Andersson Recycling, som som hämtar stora delar av vårt avfall, menar på att hämtkostnaderna för mobil sopsug är vara betydligt lägre (-80 procent) jämfört med dagens kostnader. Detta håller inte Envac med om. Envac hjälpte mig med en jämförelse med Nacka kommun, där hämtkostnaderna för sopsug visade sig - utifrån vår förenings behov - vara dubbelt så höga (33 800 kronor) som i Stockholms kommun (18 900 kronor). Efter nya kontakter med Stockholms stad och Hans Andersson Recycling verkar hämtningsavgiften snarare vara ca 10 000 kronor per år. Har ännu inte fått någon respons från Envac på detta.
Min fråga till Sveriges Kommuner och Landsting, Avfall Sverige och Arbetsmiljöverket är därför: Hur genomtänkt är systemet med mobil sopsug och renhållningsarbetarnas arbetsmiljö?
Läs mer om sopsugar (envac.se)
Övriga grovsopor
Som förening har du anledning att fundera hur du sorterar dina grovsopor. I dag betalar vi alldeles för mycket för våra grovsopor i stället för att skilja ur wellpapp. Genom att börja sortera just wellpapp, sparar vi 9 000 kronor per år. Då får vi också råd att ställa in ett kärl för att sortera plast till en merkostnad av 4 000 kronor per år.
På marknaden finns en rad företag som erbjuder sig att spara sopkostnader för din förening. Vi har haft besök av Nordisk Miljöentreprenad, som - mot 1 500 kronor i avgift - skulle ge förslag på besparingar. Det ospecificerade förslaget de sedan lämnade hamnade på 9 000 kronor. Det verkade dock innebära att vi skulle byta ut vår sopkarusell mot kärl, vilket inte rimmar med stadens intentioner i fråga om arbetsmiljö. Stockholms stad berättade i förbifarten att dessa företag ofta är aningen optimistiska i sina kalkyler, men att de gör säkert en hel del nytta också.
Slutsats
För att hantera denna genomgång av soprummet, har jag och min granne avsatt mycket tid och energi. Trots att jag arbetar som generalist inom miljöfrågor, har jag haft stora problem att sätta mig in i vad som gäller.
Stockholms stad skulle kunna kunna beskriva alternativkostnader för olika val i soprummet betydligt bättre. Hur mycket sparar föreningen på att börja sortera matavfall i stället för att lägga det i hushållssoporna? Stockholms stad skulle också kunna lägga ut en jämförelse - plus och minus - mellan matavfallshämtning och avfallskvarn.
I dag är det på tok för många aktörer på avfallsmarknaden och det är svårt att få en helhetsbild över avfallshanteringen. Dessutom har jag förstått att bostadsrättsföreningarna inte är någon prioriterad målgrupp för informationen på Stockholms stads webbplats.
Läs mer om min förenings sopsortering (sbc.se/wargard, nytt fönster)
Kommentarer