Hur borde förlaget svarat flickan?
Har du som företag eller organisation tänkt igenom ditt jämställdhets- och barnperspektiv? Den frågan kommer osökt till mig när en vän delar en berättelse med anledning av mina blogginlägg om jämställdhet.
Min väns dotter, som är 10 år, och hennes lillasyster köpte en pysselbok med bilder av nästan bara pojkar. Flickan blev upprörd och skrev nyligen till det förlag som gett ut barnboken.
Barnet skriver
Hej [x]-förlag! Jag heter [namn] och jag och min lillasyster köpte en pysselbok som hade: olympiad,som rubrik. Det var säkert ett tag sen vi köpte den. Men idag när jag hittade den och ville pyssla i den så märkte jag och min syster att det var jätte få tjejer i den. Det var ca 17 tjejer som sportade. Resten av tjejerna (som var få) satt på läktaren eller var domare. Det stod att det var ca 300 klistermärken i den. Men bara ca 17 tjejer som sportade! Varför då? Är det inte många tjejer som sportar? Är tacksam för svar. Hej då!
Förlaget svarar
Förlaget svarar henne:
Hej [flickans namn]!
Vi försöker alltid att ge en så nyanserad bild som det går i våra pysselböcker, men då det ofta kan röra sig om ett samtyck är det inte alltid möjligt att justera illustrationer som redan skapats. Som du själv skriver gestaltas flickorna båda som utövare, domare och åskådare. På flera av bilderna framgår det inte heller om det är en kvinna eller man då de har dräkter på sig, och inget i texten tyder på att det skulle vara en man och inte en kvinna.
Men visst är det många manliga utövare i boken, och detta är något som vi alltid försöker se över och även poängtera för våra samarbetspartners, att vi gärna ser en större variation. I flera av våra senare pysselböcker har vi även blandat pojkar och flickor i samma lag.
Vi tackar för ert mejl och hänvisar till att det är ett ständigt pågående arbete hos oss och särskilt med internationella samtyck. Men som sagt är det det inte avsaknaden utav kvinnor i olika roller som gäller i en här boken utan kanske promotionen sett till antalet män.
Med vänliga hälsningar,
[x] förlag"
Mamman interagerar
När min vän får se förlagets svar till sin dotter, hör hon av sig till dem.
"Hej [x] förlag!
Tycker ni verkligen att man svarar ett barn på 10 år på det här sättet? Hur ska hon förstå det här svaret? Nu tycker jag ni är fega…
Jag tror säkert att du som svarat gjort ditt bästa. Men tänk på vem som är målgruppen. Det är inte jag (mamma) som har tagit initiativet till detta. Helt och hållet min dotters idé. Så för framtiden: skriv svar på samma raka och klara sätt som [min dotter] ställde frågan - då tror jag att ni får många fler nöjda kunder!
Vänlig hälsning"
Förlaget svarar
Hej [mammans namn]!
uppriktigt sagt var mejlet så välskrivet så vi förstod inte att det var skrivet av en tioåring, det stod inte i presentationen och framgick inte på ordvalen. Först och främst får du hälsa [din dotter] att hon formulerar sig mycket väl och gjorde helt rätt sak att kontakta förlaget på egen hand när hon hade funderingar kring vår produkt, vi ursäktar att vi misstog henne för äldre men hoppas att hon ser det som något positivt ; att hon är duktig på att skriva. Sen hoppas vi att du som förälder kanske kan hjälpa till att förklara svaret nu när det blivit ett missförstånd.
Min reflektion
Jag kan inte låta bli att fundera när jag ser mejlväxlingen mellan flickan och förlaget, utan person bakom. Den namnlösa personen bakom förlaget, som svarat flickan, har inte lyckats leva sig in i hennes värld, problem eller föreställningsförmåga. Hur kommer hon att känna sig och tänka om förlagets böcker framöver? Hur kommer hennes tro på att flickor har samma värde som pojkar att påverkas? Hur god konsument och förespråkare kommer hon att vara för deras barnböcker?
Nu har förlaget "pudlat", som framgår av fortsatt mejlväxling. Så kanske blev slutet ganska bra ändå.
Poängen med min berättelse är att alltid hålla kunden i fokus - och ha kunskap om dess önskemål och behov. I det här fallet hade förlaget "tur" eftersom mamman lade sig i diskussionen och det fick en chans att bättra sig. I ett annat läge hade barnet kanske tappat självförtroende och slutat att läsa förlagets böcker. Även om du är välformulerad som barn, har du inte alltid en förälder som kan skydda dig. Företag som arbetar proaktivt - och står på jämställd grund - slipper dessutom att försätta sig i en sådan situation från början.
Hur ser det ut för ditt företag?
Min väns dotter, som är 10 år, och hennes lillasyster köpte en pysselbok med bilder av nästan bara pojkar. Flickan blev upprörd och skrev nyligen till det förlag som gett ut barnboken.
Barnet skriver
Förlaget svarar
Förlaget svarar henne:
Hej [flickans namn]!
Vi försöker alltid att ge en så nyanserad bild som det går i våra pysselböcker, men då det ofta kan röra sig om ett samtyck är det inte alltid möjligt att justera illustrationer som redan skapats. Som du själv skriver gestaltas flickorna båda som utövare, domare och åskådare. På flera av bilderna framgår det inte heller om det är en kvinna eller man då de har dräkter på sig, och inget i texten tyder på att det skulle vara en man och inte en kvinna.
Men visst är det många manliga utövare i boken, och detta är något som vi alltid försöker se över och även poängtera för våra samarbetspartners, att vi gärna ser en större variation. I flera av våra senare pysselböcker har vi även blandat pojkar och flickor i samma lag.
Vi tackar för ert mejl och hänvisar till att det är ett ständigt pågående arbete hos oss och särskilt med internationella samtyck. Men som sagt är det det inte avsaknaden utav kvinnor i olika roller som gäller i en här boken utan kanske promotionen sett till antalet män.
Med vänliga hälsningar,
[x] förlag"
Mamman interagerar
När min vän får se förlagets svar till sin dotter, hör hon av sig till dem.
"Hej [x] förlag!
Tycker ni verkligen att man svarar ett barn på 10 år på det här sättet? Hur ska hon förstå det här svaret? Nu tycker jag ni är fega…
Jag tror säkert att du som svarat gjort ditt bästa. Men tänk på vem som är målgruppen. Det är inte jag (mamma) som har tagit initiativet till detta. Helt och hållet min dotters idé. Så för framtiden: skriv svar på samma raka och klara sätt som [min dotter] ställde frågan - då tror jag att ni får många fler nöjda kunder!
Vänlig hälsning"
Förlaget svarar
Hej [mammans namn]!
uppriktigt sagt var mejlet så välskrivet så vi förstod inte att det var skrivet av en tioåring, det stod inte i presentationen och framgick inte på ordvalen. Först och främst får du hälsa [din dotter] att hon formulerar sig mycket väl och gjorde helt rätt sak att kontakta förlaget på egen hand när hon hade funderingar kring vår produkt, vi ursäktar att vi misstog henne för äldre men hoppas att hon ser det som något positivt ; att hon är duktig på att skriva. Sen hoppas vi att du som förälder kanske kan hjälpa till att förklara svaret nu när det blivit ett missförstånd.
Min reflektion
Jag kan inte låta bli att fundera när jag ser mejlväxlingen mellan flickan och förlaget, utan person bakom. Den namnlösa personen bakom förlaget, som svarat flickan, har inte lyckats leva sig in i hennes värld, problem eller föreställningsförmåga. Hur kommer hon att känna sig och tänka om förlagets böcker framöver? Hur kommer hennes tro på att flickor har samma värde som pojkar att påverkas? Hur god konsument och förespråkare kommer hon att vara för deras barnböcker?
Nu har förlaget "pudlat", som framgår av fortsatt mejlväxling. Så kanske blev slutet ganska bra ändå.
Poängen med min berättelse är att alltid hålla kunden i fokus - och ha kunskap om dess önskemål och behov. I det här fallet hade förlaget "tur" eftersom mamman lade sig i diskussionen och det fick en chans att bättra sig. I ett annat läge hade barnet kanske tappat självförtroende och slutat att läsa förlagets böcker. Även om du är välformulerad som barn, har du inte alltid en förälder som kan skydda dig. Företag som arbetar proaktivt - och står på jämställd grund - slipper dessutom att försätta sig i en sådan situation från början.
Hur ser det ut för ditt företag?
Kommentarer