Hur skapar man god återvinning?
Syftet har varit att skapa en attraktiv miljö för hushållsnära avfallshantering, som stimulerar medlemmarna att sortera. Restprodukten, det osorterade, ska hamna i hushållsavfallet. Hur bygger man in ett sådant incitament i miljörummet?
Min vision är att skapa ett ökat intresse för återvinning när fler medlemmar måste gå in i miljörummet. Sopluckan behövde också stängas för det blev så smutsigt i entrén med rinnande soppåsar. Nu kan medlemmar, som knappt varit där, upptäcka hur ljust, fräscht och luktfritt det är. Genom bra skyltning, både ovan och på kärl, ser de möjligheterna att sortera. Lyckas de inte sortera, får de gå längst in i rummet där de kan slänga restprodukten: hushållsavfall.
Testet att öka sin avfallssortering har jag först gjort på mig själv. Under många år har vi i föreningen successivt skaffat kärl för fler fraktioner. Därmed har jag kunnat sortera ut allt fler råvaror; som matavfall, plast och metall. Tidigare slängde jag - som ensamhushåll - hushållsavfallet kanske en gång i veckan, i dag varannan vecka. Jag slänger helt enkelt mer sorterat än osorterat i dag. Ja - och då vore det inte orimligt att hushållsavfallet skulle kunna stå längst in.
Hushållsavfallet närmast dörren
När renoveringen av miljörummet blev klar i förra veckan, upptäckte jag att Hans Andersson Recycling hade ställt de blå kärlen för hushållsavfall närmast dörren. Följden blir då troligtvis att fler slänger osorterat. Det är helt enkelt bekvämast. Jag vill ju ha kärlen för hushållsavfall längst in. Hur går det att ordna - med god arbetsmiljö för renhållningsarbetarna?
Jag börjar ringa runt. A/S Reno Norden, som hämtar det tunga hushållsavfallet, lönesätter sina medarbetare genom ackord. Hamnar deras kärl längst in i miljörummet, behöver de gå längre och ackordet blir mindre lönsamt. För att gjuta olja på vågorna på de motsättningar som finns mellan de yrkesgrupper som hämtar hushållsavfall respektive övrigt avfall, bör de som kör hushållsavfall få företräde. Någon total enighet om denna tolkning rådde inte mellan Stockholms stad, A/S Reno Norden och Hans Andersson Recycling när jag ringde runt, men jag såg att det var ett problem. Jag försökte även få en kontakt med en chef på Stockholm Vatten, som i fjol fick ett nytt ansvar för matavfallshämtningen, som är en av våra fraktioner, men lyckades inte.
A/S Reno Norden kom över till min förening några timmar senare efter första samtalet. Arbetsmiljösamordnaren skulle ha godkänt miljörummet innan vi började renovera. Attans, det hade jag ingen aning om! Jobbet var ju beställt av en annan aktör i avfallsbranschen.
Dålig arbetsmiljö längst in i miljörummet
Arbetsmiljösamordnaren gav nedslag på tröskeln, som behövde slipas ner för att minska belastningen på ryggen när killarna drar kärlen. Flera av kärlen var för stora och för omoderna för att ge en bra arbetsmiljö. Att köpa ett kärl kostar närmare 2 000 kronor. Vi har säkert 10 kärl i miljörummet. Tydligen har vi som fastighetsägare ansvaret för att arbetsmiljön är god för dem som hämtar. Jag hade trott att ansvaret borde vara renhållningsföretagens för att skapa bättre för arbetsmiljö för deras personal. Kärlen i gången, som står både på vänster och höger sida, stod för nära varandra; det ska vara minst 1,5 meter mellan dem. Nu var det 1,3 meter. Arbetsmiljösamordnaren kunde bara lämna arbetsmiljösynpunkter på de kärl som A/S Reno Norden hämtar. Kärlen längst in i rummet fick underkänt för trång placering, om A/S Reno Norden haft sina kärl där. Nu var det Hans Andersson Recyclings kärl.
Bild: Skyddsombudet rycker ut. Fastighets.se
Av samtalen framgick också att det inte var helt okomplicerat att avfallssortera. Högdalsverken behöver mer hushållssopor för att gå dygnet runt - och ge energi till stockholmarna. I dag får vi importera hushållssopor från Tyskland.
Motstridiga avfalls- och miljömål
Jag, som börjat dagen med höga ambitioner, kände mig lite avslagen. Mitt driv att arbeta med ökad återvinning i miljörummet har blivit ett konkret sätt att omsätta de avfallsdiskussioner jag mötte på Miljödepartementet 2009-2011. Att kunna göra något i sin vardag av de frågeställningar jag arbetat med inom politiken, brukar vara ett sätt för mig att göra konkret samhällsnytta. Här har jag kämpat för att öka insamlingen av mängden matavfall, liksom för att sortera den övriga mängden avfall. Helst bör avfallet inte alls uppstå, exempelvis genom att vi konsumerar mindre.
Just nu får miljörummet vara som det är. Hushållsavfallet står ganska nära dörren. Risken kan annars bli att stressade medlemmar slänger hushållsavfallet på golvet om de måste gå ända in. Det var ett scenario jag fick från en av aktörerna, som varit med länge i branschen. Medlemmarna brukar vara hyggliga, men jag tar nog ändå det säkra för det osäkra.
Oväntade överraskningar kommer
Veckan därpå får jag ett samtal och en arbetsmiljörapport från arbetsmiljöombudet. (Jag fyller på blogginlägget allteftersom.) A/S Reno Norden godkänner inte den överenskommelse om arbetsmiljöförhållandena som Hans Andersson Recycling gjort med sina renhållningsarbetare. Jag ringer Hans Andersson Recycling och ber dem slipa ner tröskeln och sätta dit en släplist, enligt ursprunglig offert. Arbetet lovas bli utfört.
Jag tar även kontakt med Stockholm Vatten för att få tips hur jag kan hjälpa medlemmarna i föreningen att bli bättre på att sortera sitt avfall i bostaden. Vi har fortsatta problem att samla in matavfall trots olika informationskampanjer, se mina tidigare blogginlägg. Min kontaktperson är vänlig, men någon ytterligare hjälp kan de inte bistå med. Hon ber mig däremot att ta en kontakt med Stockholms stad för att rapportera att min bostadsförening har bytt från säck- till kärlhämtning. Tydligen rapporterar inte arbetsmiljöombudet eller någon av renhållningsarbetarna att vi har ändrat hämtform. Hans Andersson Recycling, som renoverat miljörummet, har heller inte rapporterat. Tur att jag själv kollade upp!
Jag mejlar Stockholms stad, som ber mig återkomma om storlek och antal kärl. Kundtjänsten ber mig ange när och hur ofta kärlen ska hämtas. Tack och lov har jag kvar offerten - och kan den vägen spåra att vi har beställt tre stycken 370 liters kärl med tre hjul - för arbetsmiljöns skull. Däremot har jag inte en aning om när och hur ofta kärlen ska hämtas. (Någon skulle gärna kunna få tipsa staden om att utveckla sina administrativa rutiner för flödet vid kärlbytningsform, vilket staden uppmuntrar. Mejlkonversationen kunde nämligen inte fortsätta per telefon via ärendenumret utan via bostadsföreningens organisationsnummer, som jag behövde googla fram. Därifrån fick jag ta om alla kontaktuppgifter som jag dessförinnan hade mejlat. Vilket onödigt slöseri på skattepengar och min tid! Kvinnan i kundtjänsten var vänlig, så min synpunkt är en system- och ingen personfråga.) Kundtjänsten tar, efter lite lock och pock, fram en miniräknare och börjar räkna ut hur och när kärlen ska hämtas. Hon räknar även fram det nya priset. Vår hämtkostnad visar sig ha gått ner från 21 398 kronor, exklusive moms per år, till 14 852 kronor, exklusive moms. Det nya priset börjar gälla från nästa vecka (måndagen den 9 mars 2015). Kvinnan kommenterar också att hämtpersonalen kommer att bli mycket glada över att vi bytt till kärl - och arbetsmiljövänliga sådana. Vilken bonus att få gladare hämtpersonal, billigare kostnader och bättre miljö med ökad sortering!
Jag bestämmer mig även för att skaffa dekaler till de tre kärlen för hushållskärl. När sopkarusellen har tagits bort, är det svårt för föreningens medlemmar att se vilka kärl som de ska slänga hushållsavfallet i. Kärlen är visserligen blå och sticker ut i miljörummet, men det står Hans Andersson Recycling på dem, som ansvarat för renoveringen av miljörummet. Hushållsavfallet hämtas dock av Stockholms stad via A/S Reno Norden. Jag ringer därför till Hans Andersson Recycling för att be om självhäftande dekaler i A4-storlek för kärl till hushållsavfall. När jag kommer in i miljörummet veckan efter, hittar jag tre stycken självhäftande dekaler i A5-format för organiskt avfall, upplagda på en trälist. Tydligen saknar företaget dekaler för hushållsavfall - och något missförstånd har uppstått i beställningen. Jag mejlar Stockholms stad, som hänvisar till A/S Reno Norden och lämnar deras telefonnummer. Jag kan inte ringa eftersom det blivit kväll, utan letar upp e-postadressen till A/S Reno Nordens kontor i Vasastan/Norrmalm, där jag bor. Kontoret svarar inte på mitt mejl, så jag mejlar till huvudkontoret. Huvudkontoret lämnar ett meddelande på min mobil och ber mig kontakta San Sac. Jag mejlar San Sac och får veta att de säljer sådana dekaler. I mitt svarsmejl frågar jag hur jag beställer sådana dekaler - och de lovar att ordna. Spontant hade jag trott att jag skulle gå in på deras webb och köpa via ett produktnummer, som jag får via det första mejlet. När jag söker på produktnumrets namn på deras webb, får jag dock ingen träff. Nu hoppas jag att dekalerna kommer i nästa vecka, så jag kan gå ner i miljörummet med t-sprit och trasa för att torka rent innan jag sätter upp de sex dekalerna på de tre kärlen. Dekalerna måste finnas både på fram- och baksida eftersom du aldrig vet åt vilket håll som renhållningsföretagen ställer in kärlen i miljörummet. (Stockholms stad har dock lovat att kärlen ska stå med locken vända mot mittgången, men det är inte säkert att beställningen når ända ut till A/S Reno Nordens personal.)
Hans Andersson Recycling räknade om hur många kärl som behövdes för hushållsavfallet när vi bytte från säck till kärl. Totalt 12 säckar i veckan borde kräva 4,7 kärlhämtningar i veckan, vilket Hans Andersson räknade med. Totalt tre kärl, som hämtas två gånger i veckan = 6 kärl i veckan. A/S Reno Norden, som hämtar hushållsavfallet, ville dock inte vända kärlen åt rätt håll, dvs. in mot mittgången, eftersom de fyllda kärlen var för tunga. Detta var dock inget som A/S Reno Norden lät meddela - utan jag fick kontakta dem för att reda ut problemet. A/S Reno Norden ansåg då att det behövdes sju kärltömningar i veckan, dvs. fyra kärl i stället för tre. Med denna felberäkning föll planeringen i de trånga miljörummet. Vad skulle väck? Ett förslag var kärlet för matavfallssortering, men då skulle vi ju motarbeta stadens önskemål. Ja, den frågan blev inte lätt att lösa.
Jag har säkert - under de senaste åren - lagt ner säkert 200 timmar på att lyfta standarden och återvinningsgraden i miljörummet. Förutom de 10-15 minuter jag lägger i veckan på att hålla miljörummet rent, så att inte kaos och oreda uppstår. Allt mitt arbete är obetalt, förutom den middag som styrelsen bjuder på en eller två gånger om året. Tjänstemännen från Stockholms stad, Stockholm Vatten och de privata renhållningsaktörerna har betalt för sina insatser. Det är en stor skillnad!
Ovanstående redovisning har jag gjort för att visa hur många aktörer som har fått arbeta i varje process, hur mycket samverkan som har krävts och hur arbetskrävande det varit för mig som miljörumsansvarig. Genom otydlig styrning från huvudmannen (Miljö- och energidepartementet) är aktörerna är inte överens i alla frågor, vilket påverkar alla parter. Mina synpunkter är inte personrelaterade i något fall - utan handlar vara om hur systemen och processerna fungerar. Jag vill bara få ut mer återvinning - till mindre arbete för alla. Jag är övertygad om att det går!
Bakgrund
Våren 2013 bloggade jag om mitt arbete för att skapa ett miljörum för ökad återvinning i bostadsföreningen. Mitt bloggande ledde till att Ekot Sveriges Radio kontaktade mig i augusti 2014. Jag fick då en möjlighet att berätta hur jag arbetar för matavfallssortering.
Kommentarer