Ett ekologiskt samhälle - långt bort
Att vara konsument och försöka handla ekologiskt ställer till med problem ibland. Hur, när och hur ofta ska man ta strid? Efter DN:s klimatdebatt i höstas och vetenskapsjournalisten Karin Bojs och journalisten Lotta Brincks inlägg om utrotningshotad fisk vill jag ta ett större miljöansvar än tidigare.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=731544
Till vardags tar jag mina flesta fajter med Hemköp vid Odenplan, som numera är den affär som jag handlar mest på. Egentligen borde jag gå ner till Konsum, som har fler ekologiska produkter, men orkar inte alltid gå de där extra kvarteren - med tunga påsar släpandes efter benen - efter en lång dag. Ica Dalastan, som tidigare var min favorit, är så liten att det ekologiska utbudet blir minimalt.
I går skulle jag bara ha det vanliga, som bröd, mjölk och lite mat, på Hemköp. Affären har bara Fazers ekologiska råghalvor, som jag börjat tröttna på. Pliktskyldigast lade jag ner den i vagnen. Den är en sån där nyttig produkt som man måste äta med överjaget. Känslan får liksom inte följa med. Undrar om tillverkarna alltid ser en spartansk, smal vegan med kläder från Indiska och som arbetar inom kommunal sektor framför sig när de framställer sina ekologiska produkter?
Arlas youghurt som hamnade i korgen var naturligtvis likadan, naturell och smaklös. När jag mejlat och frågat, hänvisar företaget till bristen på ekologisk råvara. På sista tiden har jag därför hittat ekologisk blåbärssylt, både på Ica och på Hemköp, som går att röra ner för att ge smak. Nu börjar jag ledsna på den med, men inga andra sylter klarar mina miljökrav. Müslin är från Saltå och smakar riktigt dammigt. Valet finns mellan dinkel och quinoa, men det är samma grad av "ät och tänk på de nyttiga fibrerna"-känsla i dem.
Väl i grönsaksdisken lade jag skuldmedvetet ner Findus gröna ärtor. Företaget tillverkar ännu ingen färdiglagad ekologisk mat, som jag gärna köper, och heller inga ekologiska grönsaker. Därför ligger företaget på minus hos mig just nu. Konsum har ekologiska ärtor, men dit orkade jag inte gå. Dafgårds färdiglagade lådor fick också stå kvar i Hemköps frys. Även detta företag har låtit meddela att de inte lagar ekologiskt och är därför under bojkott från min sida. Någon Krav-märkt korv eller skinka gick inte att hitta. Efter visst dividerande unnade jag mig ändå lite oekologisk Lönneberga-skinka, bara för att jag ville ha lite lyx.
Till efterrätt ville jag ha glass och stod och suktade efter GB:s gräddglass. Eftersom företaget inte har deklarerat något intresse för ekologiska insatser, föll mitt val på Sias ekologiska hallonsorbet. I frysen har jag kvar ett par skedar av Sias ekologiska gräddglass med blåbärssylt, men den ville jag inte ha igen. Sorbet var inget optimalt val eftersom den inte ger den där lyxiga efterrättskänslan. Men vill man ge signaler till marknaden, får man offra sina smaklökar ibland.
Väl i kassan tog jag ett samtal om de oekologiska produkterna som låg i min korg. Expediten var snäll och vänlig, suckade lätt och lovade framföra synpunkterna till butikschefen. Nog hade jag känslan av en tapper scout när jag klev ut från affären med en proppfull plastkasse i stället för två halvfulla - för att inte slita på miljön.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=731544
Till vardags tar jag mina flesta fajter med Hemköp vid Odenplan, som numera är den affär som jag handlar mest på. Egentligen borde jag gå ner till Konsum, som har fler ekologiska produkter, men orkar inte alltid gå de där extra kvarteren - med tunga påsar släpandes efter benen - efter en lång dag. Ica Dalastan, som tidigare var min favorit, är så liten att det ekologiska utbudet blir minimalt.
I går skulle jag bara ha det vanliga, som bröd, mjölk och lite mat, på Hemköp. Affären har bara Fazers ekologiska råghalvor, som jag börjat tröttna på. Pliktskyldigast lade jag ner den i vagnen. Den är en sån där nyttig produkt som man måste äta med överjaget. Känslan får liksom inte följa med. Undrar om tillverkarna alltid ser en spartansk, smal vegan med kläder från Indiska och som arbetar inom kommunal sektor framför sig när de framställer sina ekologiska produkter?
Arlas youghurt som hamnade i korgen var naturligtvis likadan, naturell och smaklös. När jag mejlat och frågat, hänvisar företaget till bristen på ekologisk råvara. På sista tiden har jag därför hittat ekologisk blåbärssylt, både på Ica och på Hemköp, som går att röra ner för att ge smak. Nu börjar jag ledsna på den med, men inga andra sylter klarar mina miljökrav. Müslin är från Saltå och smakar riktigt dammigt. Valet finns mellan dinkel och quinoa, men det är samma grad av "ät och tänk på de nyttiga fibrerna"-känsla i dem.
Väl i grönsaksdisken lade jag skuldmedvetet ner Findus gröna ärtor. Företaget tillverkar ännu ingen färdiglagad ekologisk mat, som jag gärna köper, och heller inga ekologiska grönsaker. Därför ligger företaget på minus hos mig just nu. Konsum har ekologiska ärtor, men dit orkade jag inte gå. Dafgårds färdiglagade lådor fick också stå kvar i Hemköps frys. Även detta företag har låtit meddela att de inte lagar ekologiskt och är därför under bojkott från min sida. Någon Krav-märkt korv eller skinka gick inte att hitta. Efter visst dividerande unnade jag mig ändå lite oekologisk Lönneberga-skinka, bara för att jag ville ha lite lyx.
Till efterrätt ville jag ha glass och stod och suktade efter GB:s gräddglass. Eftersom företaget inte har deklarerat något intresse för ekologiska insatser, föll mitt val på Sias ekologiska hallonsorbet. I frysen har jag kvar ett par skedar av Sias ekologiska gräddglass med blåbärssylt, men den ville jag inte ha igen. Sorbet var inget optimalt val eftersom den inte ger den där lyxiga efterrättskänslan. Men vill man ge signaler till marknaden, får man offra sina smaklökar ibland.
Väl i kassan tog jag ett samtal om de oekologiska produkterna som låg i min korg. Expediten var snäll och vänlig, suckade lätt och lovade framföra synpunkterna till butikschefen. Nog hade jag känslan av en tapper scout när jag klev ut från affären med en proppfull plastkasse i stället för två halvfulla - för att inte slita på miljön.
Kommentarer