Hur öppet är Sverige?
Som barn tänkte jag: "Så skönt att bli vuxen. Då vet man och har alla svaren". Tänk om jag vetat då vad jag vet nu. Kanske har jag fler svar om tio år, men förvånas fortfarande över att tillvaron - och min uppfattning om den - rör på sig.
I går kom jag i samspråk med en intressant person som arbetar med styrningsfrågor inom vården. Jag passade på att fråga honom om vi har kontroll över vår vårdverksamhet i Sverige. Han svarade ungefär så här:
- Sverige har visserligen en oberoende revision för staten, Riksrevisionen, men ingen för landsting och kommuner.
- Den oberoende statliga revisionen är heller inte så oberoende eftersom den har tre riksrevisorer i stället för en. Politikerna har så beslutat för att minska revisionens makt.
- Inom landsting och kommuner har revisorerna en slags vägledande roll. Där finns dock varken något ekonomistyrningsverk, som står för metodstöd, eller - som tidigare nämnts - en oberoende revision. Det innebär att kontrollmakten inte har någon större makt att påverka de investeringar och den uppföljning som görs i dessa sektorer.
- Genom att Sverige har går i bräschen för offentliga avregleringar, har offentlig upphandling blivit en allt mer styrande kraft även för svenskt näringsliv. Den offentliga sektorns kompetens och genomskinlighet har därför blivit allt viktigare för att vi ska ha ett öppet klimat i Sverige.
- Beställar-utförarmodellen, som följer med offentlig upphandling, innebär att ingen riskerar att ställas till ansvar. Beställaren hänvisar till utföraren, som hänvisar tillbaka. Komplexa verksamheter, som vården, gör också att ansvaret riskerar att hamna mellan stat, landsting och kommun, som alla påverkar kvaliteten i vårdkedjan.
- Genom den låga kontrollmakten i kommuner och landsting, och den tysthet som råder kring dessa instansers beslut och dess snåriga beslutsvägar, sker dessa beslut och processer i stort sett höljda i dunkel för den vanlige medborgaren.
- Sveriges rankning i internationella transparensindex har sjunkit. Det handlar snarare om en anpassning till hur Sverige faktiskt ser ut - än att Sverige har blivit sämre.
- Om Sverige inte skärper kraven kring oberoende kontroll, riskerar samhället att bli genomkorrumperat. Sverige har i dag ungefär samma öppenhet som Spanien.
Han exemplifierade med Nya Karolinska i Stockholm, en sjukhusinvestering på 60 miljarder. Finansieringen sker genom OPS, offentlig-privat samverkan. Själva bygget är drivet av Skanska, som vill ha ett demonstrationsexemplar för sin globala koncern hur hur man kan driva vård. För Skanska, som lämnade enda offerten, kändes det lämpligt att passa på när de ändå har mannar på plats för att bygga Norra Länken. Däremot saknas samhällsekonomiska beräkningar om bygget är samhällsekonomiskt lönsamt för Stockholms läns invånare.
Där slutade vår konversation. Något ställd gick jag därifrån. Om han har rätt eller fel, kan jag inte bedöma. Jag lyssnade och kände att jag fick något att fundera på.
Min första association gick till Peter Wolodarski i DN om i går skrev om näringslivsfolk som fått sina karriärer förstörda därför att Skatteverket yppat att de har fuskat med sina deklarationer. Lagstiftningen är krånglig, vilket gör det svårt för personer med mer komplexa deklarationer att göra rätt. Han exemplifierade med två nu döda män i näringslivet, som blivit offer för rättsrötan.
Jag kom även att tänka på den kvinna i Göteborg som avslöjade Göteborgs Energi, som debiterat för elmätare som de inte levererat. Expressen skrev om henne häromdagen. Trots att hon blev hjälte bland "vanligt folk", har hon sedan avslöjandet för något år sedan svårt att få jobb. Hon har lång och bred erfarenhet i näringslivet och en bakgrund som civilingenjör. Tidigare har hon kunnat driva sin konsultverksamhet utan problem.
Jag känner något slags sorg över mitt land, som kanske inte är så öppet som jag trott. I fortsättningen kommer jag nog inte vara så snabb att peka finger åt Spanien och Grekland. Är vi så mycket bättre själva?
I går kom jag i samspråk med en intressant person som arbetar med styrningsfrågor inom vården. Jag passade på att fråga honom om vi har kontroll över vår vårdverksamhet i Sverige. Han svarade ungefär så här:
- Sverige har visserligen en oberoende revision för staten, Riksrevisionen, men ingen för landsting och kommuner.
- Den oberoende statliga revisionen är heller inte så oberoende eftersom den har tre riksrevisorer i stället för en. Politikerna har så beslutat för att minska revisionens makt.
- Inom landsting och kommuner har revisorerna en slags vägledande roll. Där finns dock varken något ekonomistyrningsverk, som står för metodstöd, eller - som tidigare nämnts - en oberoende revision. Det innebär att kontrollmakten inte har någon större makt att påverka de investeringar och den uppföljning som görs i dessa sektorer.
- Genom att Sverige har går i bräschen för offentliga avregleringar, har offentlig upphandling blivit en allt mer styrande kraft även för svenskt näringsliv. Den offentliga sektorns kompetens och genomskinlighet har därför blivit allt viktigare för att vi ska ha ett öppet klimat i Sverige.
- Beställar-utförarmodellen, som följer med offentlig upphandling, innebär att ingen riskerar att ställas till ansvar. Beställaren hänvisar till utföraren, som hänvisar tillbaka. Komplexa verksamheter, som vården, gör också att ansvaret riskerar att hamna mellan stat, landsting och kommun, som alla påverkar kvaliteten i vårdkedjan.
- Genom den låga kontrollmakten i kommuner och landsting, och den tysthet som råder kring dessa instansers beslut och dess snåriga beslutsvägar, sker dessa beslut och processer i stort sett höljda i dunkel för den vanlige medborgaren.
- Sveriges rankning i internationella transparensindex har sjunkit. Det handlar snarare om en anpassning till hur Sverige faktiskt ser ut - än att Sverige har blivit sämre.
- Om Sverige inte skärper kraven kring oberoende kontroll, riskerar samhället att bli genomkorrumperat. Sverige har i dag ungefär samma öppenhet som Spanien.
Han exemplifierade med Nya Karolinska i Stockholm, en sjukhusinvestering på 60 miljarder. Finansieringen sker genom OPS, offentlig-privat samverkan. Själva bygget är drivet av Skanska, som vill ha ett demonstrationsexemplar för sin globala koncern hur hur man kan driva vård. För Skanska, som lämnade enda offerten, kändes det lämpligt att passa på när de ändå har mannar på plats för att bygga Norra Länken. Däremot saknas samhällsekonomiska beräkningar om bygget är samhällsekonomiskt lönsamt för Stockholms läns invånare.
Där slutade vår konversation. Något ställd gick jag därifrån. Om han har rätt eller fel, kan jag inte bedöma. Jag lyssnade och kände att jag fick något att fundera på.
Min första association gick till Peter Wolodarski i DN om i går skrev om näringslivsfolk som fått sina karriärer förstörda därför att Skatteverket yppat att de har fuskat med sina deklarationer. Lagstiftningen är krånglig, vilket gör det svårt för personer med mer komplexa deklarationer att göra rätt. Han exemplifierade med två nu döda män i näringslivet, som blivit offer för rättsrötan.
Jag kom även att tänka på den kvinna i Göteborg som avslöjade Göteborgs Energi, som debiterat för elmätare som de inte levererat. Expressen skrev om henne häromdagen. Trots att hon blev hjälte bland "vanligt folk", har hon sedan avslöjandet för något år sedan svårt att få jobb. Hon har lång och bred erfarenhet i näringslivet och en bakgrund som civilingenjör. Tidigare har hon kunnat driva sin konsultverksamhet utan problem.
Jag känner något slags sorg över mitt land, som kanske inte är så öppet som jag trott. I fortsättningen kommer jag nog inte vara så snabb att peka finger åt Spanien och Grekland. Är vi så mycket bättre själva?
Kommentarer
Sedan så finns i Göteborg den s.k "Göteborgsandan" eller numera kallad för "Muteborgsandan" där saker och ting gör upp i förväg kompisar emellan för att gynna varandra och varandras företag innan saken dras genom de demokratiska processerna (som rent skådebröd)