Stockholm satsar på matavfall
Fredagen den 3 maj 2013 hade jag haft förmånen att delta på en inspirationsdag om matavfallsinsamling i Stockholms stad. På dagen deltog en rad stadsdelsförvaltningar och kommunala bolag, som är en del i att förverkliga stadens mål om 50 procents återvinning av matavfallet till 2018.
En och en halv Globen
Trafikborgarrådet Ulla Hamilton invigde dagen. Hon lyfte bland annat fram att McDonalds kör sina fordon på det matavfall som företaget själva producerar. Stockholms Stad bör kunna ta inspiration från McDonalds i detta avseende. Sverige ligger också ganska långt framme när det gäller matavfallssortering.
Marita Söderqvist, enhetschef på trafikkontoret, berättade att Stockholms stad växer med en busslast om dagen - och Stockholmsregionen med två. När det gäller matavfallet ska det vara lätt att lämna och kombineras med en bra arbetsmiljö för dem som arbetar i och med systemet. Staden genomför fem miljoner hämtningar om året, vilket motsvarar volymen av 1,5 Globen.
48 000 ton ska samlas in
Ulf Adaktusson på stadsledningskontoret berättade att sju förvaltningar och sju bolag tagit fram stadens handlingsplan. Målet är att 48 000 ton matavfall ska samlas in om året. Insamlingen ska ske genom nuvarande system, optisk sortering och avfallskvarnar. För restauranger som serverar fler än 25 portioner om dagen ska insamlingen vara ett obligatorium, för hushållen frivillig. Målet är dock att 83 % av flerbostadsfastigheterna ansluts. Staden kommer att behöva investera i optisk sortering och förbehandling.
Jonas Dahllöf, enhetschef på trafikkontoret, pratade om stadens avfallsplan. Viktigt att tänka förebyggande, så att avfall inte uppkommer. Avfallshanteringen ska vara en del i infrastrukturen. Möjligt att kommunen på sikt blir ansvarig för sopsugsanläggningar. Numera är det lättare för VA-verken att skilja ur matavfallet innan det går in i reningsanläggningen. (Det talar till fördel för matavfallskvarnar.)
Minska matsvinnet i första hand
Anna Lilja på Konsumentföreningen Stockholm slog ett slag för Släng inte maten, en liten guide för plånboken och miljön. Matproduktionen står för 50 % av övergödningen och 25 % av den totala klimatbelastningen. Slänger man 1 kg kött, har det även gått åt 15,5 kubikmeter vatten att framställa det. Varje hushåll kastar bort 3 000-5 000 kronor i matavfall per år. Det är tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall än att matavfallssortera.
Naturvårdsverket håller på att ta fram kriterier för hur mycket matsvinnet bör minska, berättade Lilja. Var femte kasse mat som köps slängs. Hushållen står för 67 % av det matavfall som slängs = 72 kg/person. Bara 35 % av det som slängs är onödigt. En tredje del av maten globalt slängs. Viktigt att hålla isär sista förbrukningsdag och bäst-före-datum.
Matavfallskvarnar i stadens bostäder
Camilla Schultz på Stockholmshem och Helena Ulfsparre på Familjebostäder berättade om hur de arbetar för mer matavfallssortering för sina totalt 45 000 hyresgäster. När Stockholmshem införde matavfallskvarnar, minskade vikten på sophämtningen med 25 %. Hyresgästerna är nöjda med kvarnarna, men tyckte att de bullrar när man mal ner avfallet. Samtidigt stör ljudet inte grannarna. Nu testar de "gröna påsen", som är ett optiskt sorteringssystem.
Ullabritt Svensson och Henny Berg i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning berättade om matavfallsinsamling i förskolan. Satsningarna går bra. Stadsdelsnämnden informerar personal och föräldrar via broschyren Information om mat och måltider. Att förklara för barnen hur mat blir biogas är en pedagogisk utmaning. De kan exempelvis gräva ner en pinne med bananskal, plast etc, så får barnen följa förmultningsprocessen. Några av barnen har gjort studiebesök på verksamheter som tillverkar biogas.
Laga mat med omsorg
Carola Magnusson på Carolas Eko berättade inspirerande hur hon arbetar för att minska matsvinnet vid sina restauranger. Carola är inspirerad av kretsloppstänkandet från uppväxten hos mormor på landet. I hennes kök har hon märkt att stockholmarna - som har naturen en bit bort - är de som har svårast att tänka återvinning. På Matmekka, som är en av hennes restauranger, serverar hon små portioner för att minska matsvinnet. Alla ska kunna bli mätta, så man kan ta mer. I Australien finns möjligheten att betala 30 % extra för den mängd man slänger. Idén inspirerar henne, men hon vågar inte ta betalt enligt modellen.
Jan Rapp på Biogasakademin berättade att biogas kan lösa en tiondel av klimatproblemet. Som läkare i Stockholms läns landsting har han startat insamling på sjukhusen i länet. I dag samlar de in 300 ton. Intressant att återvinningen ökade kraftigt när han skapade praktiska möjligheter att samla in på ett bra sätt.
Bussarna kör på matavfallet
Efter lunch talade Sara Andersson på trafikförvaltningen i Stockholms län. SL-trafiken och Färdtjänsten har målet att 75 % av SL-bussarna och Färdtjänsten ska köras på förnybar energi till 2016. Bussarna släpper ut 90 % av SL-trafikens och Färdtjänstens samlade utsläpp. Trafikförvaltningen ger därför stöd till ny teknik. Trafikförvaltningen satsar på 500 biogasbussar, vilket är kostsamt. Sverige har en unikt stor andel biogas av totala mängden gas. Landstinget har ett avtal med VA-sektorn för att få biogas.
Ulf Norberg på Jordbruks- och miljöteknik (JTI) berättade om biogödsel. Slammet på åkrarna innehållet 30 mg kadmium/kg fosfor, biogödeln bara 14 mg. Jordbruket vill ha så rent gödningsmedel som möjligt. Biogödsel har också låga värden av bly och andra tungmetaller. För jordbruket blir det ett problem om människor sorterar fel i matavfallet. Vissa lägger i batterier, textilier och plast. Även om plasten går att finfördela, så syns den på åkrarna. Viktigt att beakta om man går över till optisk sortering. (Stockholms stad berättade att plasten i plastpåsarna till optisk sortering är nedbrytbar.)
Följ ditt matavfall
Johanna Nilsson på trafikkontoret berättade att matavfallsinsamlingen har ökat med 6-9 % mellan 2010-2013. Antalet verksamheter och bostadsrättsföreningar som ingår i systemet har dock ökat betydligt kraftigare. Antalet villaägare har ökat från 2 000 till 10 000 under perioden. Framför allt har den viktbaserade taxan spelat in för övergången. Genom e-tjänster kan du som kund följa hur din insamling av matavfall har utvecklats. Från oktober kommer även bostadsrättsföreningar att kunna följa utvecklingen genom organisationslegitimationer, om jag förstod saken rätt.
På slutet av dagen kartlade vi - i små grupper - våra behov för att bidra till ökad matavfallsinsamling. Tydligt var att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas nå målet.
Sammantaget en spännande dag. Potentialen för att producera mer biogas av matavfallet är stor. Jag hoppas att Stockholms stad får med sina förvaltningar för mer matavfallsinsamling på skolor och förskolor. Att de kommunala bostadsbolagen lyckas väl med matavfallsinsamlingen mot sina hyresgäster. Jag förde fram informationsbehovet för mig som ansvarig för avfall och återvinning i en privat bostadsförening i staden.
En och en halv Globen
Trafikborgarrådet Ulla Hamilton invigde dagen. Hon lyfte bland annat fram att McDonalds kör sina fordon på det matavfall som företaget själva producerar. Stockholms Stad bör kunna ta inspiration från McDonalds i detta avseende. Sverige ligger också ganska långt framme när det gäller matavfallssortering.
Marita Söderqvist, enhetschef på trafikkontoret, berättade att Stockholms stad växer med en busslast om dagen - och Stockholmsregionen med två. När det gäller matavfallet ska det vara lätt att lämna och kombineras med en bra arbetsmiljö för dem som arbetar i och med systemet. Staden genomför fem miljoner hämtningar om året, vilket motsvarar volymen av 1,5 Globen.
48 000 ton ska samlas in
Ulf Adaktusson på stadsledningskontoret berättade att sju förvaltningar och sju bolag tagit fram stadens handlingsplan. Målet är att 48 000 ton matavfall ska samlas in om året. Insamlingen ska ske genom nuvarande system, optisk sortering och avfallskvarnar. För restauranger som serverar fler än 25 portioner om dagen ska insamlingen vara ett obligatorium, för hushållen frivillig. Målet är dock att 83 % av flerbostadsfastigheterna ansluts. Staden kommer att behöva investera i optisk sortering och förbehandling.
Jonas Dahllöf, enhetschef på trafikkontoret, pratade om stadens avfallsplan. Viktigt att tänka förebyggande, så att avfall inte uppkommer. Avfallshanteringen ska vara en del i infrastrukturen. Möjligt att kommunen på sikt blir ansvarig för sopsugsanläggningar. Numera är det lättare för VA-verken att skilja ur matavfallet innan det går in i reningsanläggningen. (Det talar till fördel för matavfallskvarnar.)
Minska matsvinnet i första hand
Anna Lilja på Konsumentföreningen Stockholm slog ett slag för Släng inte maten, en liten guide för plånboken och miljön. Matproduktionen står för 50 % av övergödningen och 25 % av den totala klimatbelastningen. Slänger man 1 kg kött, har det även gått åt 15,5 kubikmeter vatten att framställa det. Varje hushåll kastar bort 3 000-5 000 kronor i matavfall per år. Det är tio gånger mer effektivt att förebygga matavfall än att matavfallssortera.
Naturvårdsverket håller på att ta fram kriterier för hur mycket matsvinnet bör minska, berättade Lilja. Var femte kasse mat som köps slängs. Hushållen står för 67 % av det matavfall som slängs = 72 kg/person. Bara 35 % av det som slängs är onödigt. En tredje del av maten globalt slängs. Viktigt att hålla isär sista förbrukningsdag och bäst-före-datum.
Matavfallskvarnar i stadens bostäder
Camilla Schultz på Stockholmshem och Helena Ulfsparre på Familjebostäder berättade om hur de arbetar för mer matavfallssortering för sina totalt 45 000 hyresgäster. När Stockholmshem införde matavfallskvarnar, minskade vikten på sophämtningen med 25 %. Hyresgästerna är nöjda med kvarnarna, men tyckte att de bullrar när man mal ner avfallet. Samtidigt stör ljudet inte grannarna. Nu testar de "gröna påsen", som är ett optiskt sorteringssystem.
Ullabritt Svensson och Henny Berg i Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning berättade om matavfallsinsamling i förskolan. Satsningarna går bra. Stadsdelsnämnden informerar personal och föräldrar via broschyren Information om mat och måltider. Att förklara för barnen hur mat blir biogas är en pedagogisk utmaning. De kan exempelvis gräva ner en pinne med bananskal, plast etc, så får barnen följa förmultningsprocessen. Några av barnen har gjort studiebesök på verksamheter som tillverkar biogas.
Laga mat med omsorg
Carola Magnusson på Carolas Eko berättade inspirerande hur hon arbetar för att minska matsvinnet vid sina restauranger. Carola är inspirerad av kretsloppstänkandet från uppväxten hos mormor på landet. I hennes kök har hon märkt att stockholmarna - som har naturen en bit bort - är de som har svårast att tänka återvinning. På Matmekka, som är en av hennes restauranger, serverar hon små portioner för att minska matsvinnet. Alla ska kunna bli mätta, så man kan ta mer. I Australien finns möjligheten att betala 30 % extra för den mängd man slänger. Idén inspirerar henne, men hon vågar inte ta betalt enligt modellen.
Jan Rapp på Biogasakademin berättade att biogas kan lösa en tiondel av klimatproblemet. Som läkare i Stockholms läns landsting har han startat insamling på sjukhusen i länet. I dag samlar de in 300 ton. Intressant att återvinningen ökade kraftigt när han skapade praktiska möjligheter att samla in på ett bra sätt.
Bussarna kör på matavfallet
Efter lunch talade Sara Andersson på trafikförvaltningen i Stockholms län. SL-trafiken och Färdtjänsten har målet att 75 % av SL-bussarna och Färdtjänsten ska köras på förnybar energi till 2016. Bussarna släpper ut 90 % av SL-trafikens och Färdtjänstens samlade utsläpp. Trafikförvaltningen ger därför stöd till ny teknik. Trafikförvaltningen satsar på 500 biogasbussar, vilket är kostsamt. Sverige har en unikt stor andel biogas av totala mängden gas. Landstinget har ett avtal med VA-sektorn för att få biogas.
Ulf Norberg på Jordbruks- och miljöteknik (JTI) berättade om biogödsel. Slammet på åkrarna innehållet 30 mg kadmium/kg fosfor, biogödeln bara 14 mg. Jordbruket vill ha så rent gödningsmedel som möjligt. Biogödsel har också låga värden av bly och andra tungmetaller. För jordbruket blir det ett problem om människor sorterar fel i matavfallet. Vissa lägger i batterier, textilier och plast. Även om plasten går att finfördela, så syns den på åkrarna. Viktigt att beakta om man går över till optisk sortering. (Stockholms stad berättade att plasten i plastpåsarna till optisk sortering är nedbrytbar.)
Följ ditt matavfall
Johanna Nilsson på trafikkontoret berättade att matavfallsinsamlingen har ökat med 6-9 % mellan 2010-2013. Antalet verksamheter och bostadsrättsföreningar som ingår i systemet har dock ökat betydligt kraftigare. Antalet villaägare har ökat från 2 000 till 10 000 under perioden. Framför allt har den viktbaserade taxan spelat in för övergången. Genom e-tjänster kan du som kund följa hur din insamling av matavfall har utvecklats. Från oktober kommer även bostadsrättsföreningar att kunna följa utvecklingen genom organisationslegitimationer, om jag förstod saken rätt.
På slutet av dagen kartlade vi - i små grupper - våra behov för att bidra till ökad matavfallsinsamling. Tydligt var att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas nå målet.
Sammantaget en spännande dag. Potentialen för att producera mer biogas av matavfallet är stor. Jag hoppas att Stockholms stad får med sina förvaltningar för mer matavfallsinsamling på skolor och förskolor. Att de kommunala bostadsbolagen lyckas väl med matavfallsinsamlingen mot sina hyresgäster. Jag förde fram informationsbehovet för mig som ansvarig för avfall och återvinning i en privat bostadsförening i staden.
Kommentarer
Mycket att ta till sig.
Själv är jag besviken på "Gröna Påsen" att det ska ta sådan tid att införa och att det är så svårt.