Kommer efterfrågan på miljömärkt schampo att förändras?
Välj miljömärkta produkter för att sköta om både dig och ditt hem, så minskar mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet. Så uppmanar branschorganisationen Svenskt Vatten sina vattenanvändare i den nylanserade kampanjen Mitt Vatten att bidra till ett rent vatten. I detta blogginlägg fokuserar jag på kemikalier i hygienprodukter, som schampo, balsam, tvål och krämer.
När jag går till Hemköp, Åhléns eller Apoteket Hjärtat i närheten av där jag bor i Stockholm finns det ont om miljömärkta hygienprodukter. På Hemköp Odenplan hittar jag två miljömärkta schampon och balsam, som har tråkiga förpackningar och står längst ner i hyllan. Dessutom hittar jag Bliws Svanen-märkta tvål. På Åhléns Odenplan hittar jag inget miljömärkt schampo eller balsam. Ett olivschampo säger sig värna om miljön, men saknar märkning. Hos Apoteket Hjärtat noterade jag att varken Acos eller Apoteket Hjärtats egna hygienprodukter är miljömärkta. Tydligen finns det några miljömärkta produkter hos Aco. Jag hittar även en artikel om parabener hos Aco.
Hur kommer det sig att branschorganisationen för hållbara vattentjänster (VA), Svenskt Vatten, uppmanar sina vattenanvändare att köpa hygienprodukter som knappt finns på marknaden? Och hur kommer det sig att marknaden erbjuder marginellt med produkter som vattenbranschen bedömer är nödvändiga för miljön?
Hur tänker vattenindustrin?
Vattenbranschen har en rad krav att hålla sig till för att Sverige ska kunna nå sina miljömål. Exempelvis miljömålen för giftfri miljö. VA-bolagen kan till stor del rena vattnet, men helt rent blir det inte. Vardagskemikalierna är ett stort problem för dem, har exempelvis Stockholm Vatten intygat mig på Twitter. Dessutom är det dyrt att rena. Därför är det bättre att hindra utsläppen. Hur stor miljöpåverkan som schampo, balsam och tvål har på miljön vet jag däremot inte. Min logik säger mig dock att "ju färre kemikalier vi släpper ut, desto bättre för miljön".
Naturskyddsföreningen talar för miljömärkta produkter i badrummet. Författaren Katarina Johansson har uppmärksammat kemikalierna i badrummet i boken Badskumt.
Hur tänker kemikalieindustrin?
Jag blev nyfiken och ringde runt till några av de större schampo-, tvål- och krämtillverkarna, som saknade miljömärkning i butik. En av dem hänvisade till branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet.
Beiersdorf, som bland annat tillverkar duschtvålen Nivea och solskyddskrämer, berättade bland annat följande:
- Flyktiga silikoner, som finns i solskyddskräm, är bättre för hälsan, men sämre för miljön än andra kemikalier.
- Den konditionerande effekten, exempelvis i balsam, går inte att upprätthålla med miljömärkta produkter.
- Miljömärkning medför att företaget inte kan erbjuda den kvalitet till konsumenterna som det vill upprätthålla.
- Svanen diskvalificerar alla produkter med parabener. Två av dem är friskrivna, så kriterierna passar inte lagstiftningen.
- Land- eller regionspecifika miljömärkningar, som Svanen, skapar problem för företag som tillverkar produkter för en global marknad.
- Tensider har redan krav på nedbrytbarhet.
- Svanen tar rejält betalt för att miljömärka.
- Företaget satsar mer på oparfymerat och hudvänligt för att motverka allergier.
- Det kan vara klokt att ta mindre schampo av en kvalitetsprodukt och kanske inte tvätta så ofta.
- De arbetar så miljövänligt som det går.
Schampotillverkaren L'Oreal menade att de inte har fått frågan om miljömärkta schampon tidigare. De lät uppriktigt intresserade och jag hoppas att de kommer att ta till sig frågan. Unilever, som tillverkar schampot och tvålen Dove, har inte svarat på min mejlförfrågan. Colgate-Palmolives kundtjänst har sommarstängt.
Branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, som är branschorganisationen för de företag som importerar, tillverkar och marknadsför hygienartiklar, menar
- att så kallade livscykelanalyser (Chalmers etc.) har visat att det som belastar miljön nästan helt (produkter som sköljs av) är upphettningen av vatten och inte ingredienserna i sig
- att efterfrågan är än så länge låg i Sverige (vissa märken är märkta i andra länder där efterfrågan är större, men de aktuella företagen väljer att inte göra det i Sverige - det kostar mycket pengar att miljömärka, värt att notera)
Henkel, som tillverkar Barnängen, stämmer in i Kemisk-Tekniska Leverantörförbundets synpunkter. Henkel väljer att fokusera på vår vattenkonsumtion.
Vilka slutsatser drar jag?
Vi konsumenter måste ställa mer miljökrav på hygienprodukterna. Jag har förstått - i andra diskussioner med branschen - att industrin har gjort något åt tvättmedlen därför att konsumenter och regering har legat på. När det gäller hygienprodukter, tycker konsumenterna att skönheten går först - och miljöfrågorna hamnar i bakgrunden. Samtidigt finns i dag många livsstilsmedvetna, som kemikalie- och livsmedelsindustrin kanske har missat. Eller är vi fortfarande för få?
Kemikalieindustrin verkar ha förmåga att ändra sin produktion när så krävs. Den har gjort en del för att motverka allergier i hygienprodukter. Varför kan de inte göra lika mycket för att hjälpa miljön? Efter att papper inte gick att bleka med annat än klor för 20 år sedan till dess att konsumenterna tryckte på, har gjort mig misstänksam mot kemikalieindustrins argument. Även Läkemedelsverket verkar ha gjort mer i allergi- än kring miljöfrågan. Kampanjen för hårfärgningsmedel fokuserar helt på allergi i stället för att också ta upp miljöfrågan.
Kommunikationen kring miljö och kemikalier behöver bli bättre. När Läkemedelsverket och Svanen har olika synpunkter på om parabeners farlighet, blir det knepigt. Se synpunkterna ovan från Beiersdorf. Vem ska man lyssna på? Efter en del jobb förstod jag i alla fall att Läkemedelsverket har kommunikationsansvaret för hygienprodukter och miljö. Trots att jag kan en del om offentliga Sverige, var denna myndighets ansvar okänd för mig i miljösammanhang.
Vi behöver också uppmärksamma energifrågan när det handlar om badrumsvanor. Kanske är det viktigare att duscha kortare tid än att använda rätt produkter? Energimyndigheten tipsar konsumenterna att de kan minska sin energiförbrukning med 500 kWh per år genom att duscha i fem minuter i stället för en kvart. Ett sätt att minska sin duschtid är att använda spraybalsam, som inte behöver sköljas ur. Hur stort är dock utbudet av spraybalsam i butik? Det vet jag inte, men skulle spontant säga begränsat. Nästa gång tänker jag köpa ett ekologiskt spraybalsam, som jag har hittat på nätet.
Några principiella oklarheter skulle jag dock vilja reda ut. Kostnadsargumentet för miljömärkning verkar märkligt. Mig veterligen är både toalett- och hushållspapper miljömärkt. I den sektorn har det inte varit några diskussioner om kostnader, så vitt jag vet. Har kemiföretagen problem med lönsamheten? Och hur mycket dyrare kommer hygienprodukterna bli om de miljömärks? Och varför täcker bara miljömärkning, som Svanen, produkter i Norden? Hur hanterar vi miljömärkning i globala företag? Fick precis tips om EU-certifieringen inom Cosmos.
Kemikalieindustrin behöver också bli bättre att bevisa att "de gör vad de kan för miljön". För att ett miljöbudskap ska bli trovärdigt, behöver någon annan intyga det. Genom att ta in tredjepartscertifiering, dvs. en extern part som bedömer deras arbete, kan de ge tydligt besked. Som jag har förstått är miljömärkning en sådan certifiering.
Vi behöver kanske också fråga oss hur viktiga den egna skönheten är i relation till miljöbelastningen. Själv tvättar jag bara håret med miljömärkt schampo och balsam sedan några år. Jag har torrt hår, som tyvärr blir ännu torrare med dessa produkter. Jag vill dock inte prioritera min egen "snygghet" före miljön. Om företagen hjälper till mer, kanske vi också kan få bättre hygienartiklar som också ryms inom miljömärkningens krav.
Det ska bli spännande att se vad som händer när kampanjen Mitt Vatten går ut på bred front i landet. Svenskt Vatten, som ansvarar för kampanjen, organiserar alla VA-bolag och -förvaltningar i Sverige. Inom närmaste tre åren, som kampanjen kommer att pågå, kommer en rad konsumenter att få mer kunskaper om vatten och miljö. Förhoppningsvis kommer de också att bli mer kravställande konsumenter, som kommer att driva på för fler miljömärkta produkter hos företagen. Eller vad tror du?
När jag går till Hemköp, Åhléns eller Apoteket Hjärtat i närheten av där jag bor i Stockholm finns det ont om miljömärkta hygienprodukter. På Hemköp Odenplan hittar jag två miljömärkta schampon och balsam, som har tråkiga förpackningar och står längst ner i hyllan. Dessutom hittar jag Bliws Svanen-märkta tvål. På Åhléns Odenplan hittar jag inget miljömärkt schampo eller balsam. Ett olivschampo säger sig värna om miljön, men saknar märkning. Hos Apoteket Hjärtat noterade jag att varken Acos eller Apoteket Hjärtats egna hygienprodukter är miljömärkta. Tydligen finns det några miljömärkta produkter hos Aco. Jag hittar även en artikel om parabener hos Aco.
Hur kommer det sig att branschorganisationen för hållbara vattentjänster (VA), Svenskt Vatten, uppmanar sina vattenanvändare att köpa hygienprodukter som knappt finns på marknaden? Och hur kommer det sig att marknaden erbjuder marginellt med produkter som vattenbranschen bedömer är nödvändiga för miljön?
Hur tänker vattenindustrin?
Vattenbranschen har en rad krav att hålla sig till för att Sverige ska kunna nå sina miljömål. Exempelvis miljömålen för giftfri miljö. VA-bolagen kan till stor del rena vattnet, men helt rent blir det inte. Vardagskemikalierna är ett stort problem för dem, har exempelvis Stockholm Vatten intygat mig på Twitter. Dessutom är det dyrt att rena. Därför är det bättre att hindra utsläppen. Hur stor miljöpåverkan som schampo, balsam och tvål har på miljön vet jag däremot inte. Min logik säger mig dock att "ju färre kemikalier vi släpper ut, desto bättre för miljön".
Naturskyddsföreningen talar för miljömärkta produkter i badrummet. Författaren Katarina Johansson har uppmärksammat kemikalierna i badrummet i boken Badskumt.
Hur tänker kemikalieindustrin?
Jag blev nyfiken och ringde runt till några av de större schampo-, tvål- och krämtillverkarna, som saknade miljömärkning i butik. En av dem hänvisade till branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet.
Beiersdorf, som bland annat tillverkar duschtvålen Nivea och solskyddskrämer, berättade bland annat följande:
- Flyktiga silikoner, som finns i solskyddskräm, är bättre för hälsan, men sämre för miljön än andra kemikalier.
- Den konditionerande effekten, exempelvis i balsam, går inte att upprätthålla med miljömärkta produkter.
- Miljömärkning medför att företaget inte kan erbjuda den kvalitet till konsumenterna som det vill upprätthålla.
- Svanen diskvalificerar alla produkter med parabener. Två av dem är friskrivna, så kriterierna passar inte lagstiftningen.
- Land- eller regionspecifika miljömärkningar, som Svanen, skapar problem för företag som tillverkar produkter för en global marknad.
- Tensider har redan krav på nedbrytbarhet.
- Svanen tar rejält betalt för att miljömärka.
- Företaget satsar mer på oparfymerat och hudvänligt för att motverka allergier.
- Det kan vara klokt att ta mindre schampo av en kvalitetsprodukt och kanske inte tvätta så ofta.
- De arbetar så miljövänligt som det går.
Schampotillverkaren L'Oreal menade att de inte har fått frågan om miljömärkta schampon tidigare. De lät uppriktigt intresserade och jag hoppas att de kommer att ta till sig frågan. Unilever, som tillverkar schampot och tvålen Dove, har inte svarat på min mejlförfrågan. Colgate-Palmolives kundtjänst har sommarstängt.
Branschorganisationen Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet, som är branschorganisationen för de företag som importerar, tillverkar och marknadsför hygienartiklar, menar
- att så kallade livscykelanalyser (Chalmers etc.) har visat att det som belastar miljön nästan helt (produkter som sköljs av) är upphettningen av vatten och inte ingredienserna i sig
- att efterfrågan är än så länge låg i Sverige (vissa märken är märkta i andra länder där efterfrågan är större, men de aktuella företagen väljer att inte göra det i Sverige - det kostar mycket pengar att miljömärka, värt att notera)
Henkel, som tillverkar Barnängen, stämmer in i Kemisk-Tekniska Leverantörförbundets synpunkter. Henkel väljer att fokusera på vår vattenkonsumtion.
Vilka slutsatser drar jag?
Vi konsumenter måste ställa mer miljökrav på hygienprodukterna. Jag har förstått - i andra diskussioner med branschen - att industrin har gjort något åt tvättmedlen därför att konsumenter och regering har legat på. När det gäller hygienprodukter, tycker konsumenterna att skönheten går först - och miljöfrågorna hamnar i bakgrunden. Samtidigt finns i dag många livsstilsmedvetna, som kemikalie- och livsmedelsindustrin kanske har missat. Eller är vi fortfarande för få?
Kemikalieindustrin verkar ha förmåga att ändra sin produktion när så krävs. Den har gjort en del för att motverka allergier i hygienprodukter. Varför kan de inte göra lika mycket för att hjälpa miljön? Efter att papper inte gick att bleka med annat än klor för 20 år sedan till dess att konsumenterna tryckte på, har gjort mig misstänksam mot kemikalieindustrins argument. Även Läkemedelsverket verkar ha gjort mer i allergi- än kring miljöfrågan. Kampanjen för hårfärgningsmedel fokuserar helt på allergi i stället för att också ta upp miljöfrågan.
Kommunikationen kring miljö och kemikalier behöver bli bättre. När Läkemedelsverket och Svanen har olika synpunkter på om parabeners farlighet, blir det knepigt. Se synpunkterna ovan från Beiersdorf. Vem ska man lyssna på? Efter en del jobb förstod jag i alla fall att Läkemedelsverket har kommunikationsansvaret för hygienprodukter och miljö. Trots att jag kan en del om offentliga Sverige, var denna myndighets ansvar okänd för mig i miljösammanhang.
Vi behöver också uppmärksamma energifrågan när det handlar om badrumsvanor. Kanske är det viktigare att duscha kortare tid än att använda rätt produkter? Energimyndigheten tipsar konsumenterna att de kan minska sin energiförbrukning med 500 kWh per år genom att duscha i fem minuter i stället för en kvart. Ett sätt att minska sin duschtid är att använda spraybalsam, som inte behöver sköljas ur. Hur stort är dock utbudet av spraybalsam i butik? Det vet jag inte, men skulle spontant säga begränsat. Nästa gång tänker jag köpa ett ekologiskt spraybalsam, som jag har hittat på nätet.
Några principiella oklarheter skulle jag dock vilja reda ut. Kostnadsargumentet för miljömärkning verkar märkligt. Mig veterligen är både toalett- och hushållspapper miljömärkt. I den sektorn har det inte varit några diskussioner om kostnader, så vitt jag vet. Har kemiföretagen problem med lönsamheten? Och hur mycket dyrare kommer hygienprodukterna bli om de miljömärks? Och varför täcker bara miljömärkning, som Svanen, produkter i Norden? Hur hanterar vi miljömärkning i globala företag? Fick precis tips om EU-certifieringen inom Cosmos.
Kemikalieindustrin behöver också bli bättre att bevisa att "de gör vad de kan för miljön". För att ett miljöbudskap ska bli trovärdigt, behöver någon annan intyga det. Genom att ta in tredjepartscertifiering, dvs. en extern part som bedömer deras arbete, kan de ge tydligt besked. Som jag har förstått är miljömärkning en sådan certifiering.
Vi behöver kanske också fråga oss hur viktiga den egna skönheten är i relation till miljöbelastningen. Själv tvättar jag bara håret med miljömärkt schampo och balsam sedan några år. Jag har torrt hår, som tyvärr blir ännu torrare med dessa produkter. Jag vill dock inte prioritera min egen "snygghet" före miljön. Om företagen hjälper till mer, kanske vi också kan få bättre hygienartiklar som också ryms inom miljömärkningens krav.
Det ska bli spännande att se vad som händer när kampanjen Mitt Vatten går ut på bred front i landet. Svenskt Vatten, som ansvarar för kampanjen, organiserar alla VA-bolag och -förvaltningar i Sverige. Inom närmaste tre åren, som kampanjen kommer att pågå, kommer en rad konsumenter att få mer kunskaper om vatten och miljö. Förhoppningsvis kommer de också att bli mer kravställande konsumenter, som kommer att driva på för fler miljömärkta produkter hos företagen. Eller vad tror du?
Kommentarer
Jag handlar numera mina skönhetsprodukter på nätet. Där har jag hittat produkter av bra kvalitet med allt från nagellack till hårfärg och schampo. Priserna är lite högre, men jag kompenserar det genom att smörja in kroppen med vanlig matolivolja ist för dyra krämer.