Ger anhörigvård alkoholproblem?
De vanligaste hjälpgivarna till åldrande föräldrar är vuxna barn mellan 45 och 64 år, enligt dagens DN. Dessa bör kunna "vaffa", enligt forskaren Petra Ulmanen, och få ersättning från samhället på samma sätt som småbarnsföräldrar som vabbar (vård av barn).
Spontant låter det som en trevlig tanke. Samhället skapar ekonomiskt utrymme så att man kan ta hand om både sina barn och sina gamla. Frågan är bara vem som står för vården. Enligt Marta Szebahely, professor i socialt arbete som citeras i artikeln, har 60 000 kvinnor och 20 000 män gått ner på deltid eller slutat helt för att hinna med att ge omsorg till sina föräldrar.
Av lördagens DN Debatt framgick att antalet kvinnliga alkoholister i Sverige ökat med 50 procent under de senaste fyra åren. En viktig anledning är att det har blivit lättare och billigare att skaffa alkohol, berättar docent Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm samt chef för alkohol- och narkotikaavdelningen på Statens folkhälsoinstitut. Nya grupper, främst medelålders kvinnor, söker behandling. "Vad dessa människor berättar om är en radikal förändring i dryckeskultur, där drickandet kommit att inta en allt större plats i det sociala livet", fortsätter Andréasson. Därefter tar analysen slut.
Läs artikeln på DN Debatt i lördags
Varför har kvinnorna börjat dricka i så mycket högre omfattning? Visst kan det ha att göra med kontinentala vanor och att kvinnorna faktiskt har fått råd att dricka när alkoholen har blivit billigare. (Fortfarande har dock betydligt fler män än kvinnor alkoholproblem.) Att de medelålders kvinnorna söker behandling behöver heller inte betyda att de är mer drabbade än andra utan snarare kanske att de har insikt och mod att våga ta tag i sina problem. En tredje fundering rör kvinnornas livssituation.
Totalt 60 procent av alla långtidssjukskrivna är kvinnor över 55 år. Varför är de mer drabbade än andra grupper? Är de klenare, mer arbetsskygga och benägna att dra sig undan arbetsmarknaden när deras äldre män går i pension? Eller har de helt enkelt en tuffare livssituation? Många kvinnor har tagit hand om barn, man och släktingar och samtidigt slitit inom vården för en usel peng. Det samlade dubbelarbetet betalar sig en dag. Sverige är det land i världen som har största andelen förvärvsarbetande kvinnor över 55 år. Genom att vara först ut att ge kvinnorna ekonomisk makt över sina liv har den experimentfasen förmodlingen lämnat en av sina första kvitton just nu. Inget annat land har egentligen prövat vad som händer när kvinnorna får dubbla krav både hemma och på arbetet.
Om en anhörigersättning för äldrevård, vaf, är rätt åtgärd i ett sånt här läge har jag svårt att yttra mig om. Om den ska införas, hoppas jag i alla fall att samhället ställer samma krav på männen som på kvinnorna för att ta ansvar för sina åldrande anhöriga. Annars skapar vi en ny kvinnofälla, om än denna gång betald.
Spontant låter det som en trevlig tanke. Samhället skapar ekonomiskt utrymme så att man kan ta hand om både sina barn och sina gamla. Frågan är bara vem som står för vården. Enligt Marta Szebahely, professor i socialt arbete som citeras i artikeln, har 60 000 kvinnor och 20 000 män gått ner på deltid eller slutat helt för att hinna med att ge omsorg till sina föräldrar.
Av lördagens DN Debatt framgick att antalet kvinnliga alkoholister i Sverige ökat med 50 procent under de senaste fyra åren. En viktig anledning är att det har blivit lättare och billigare att skaffa alkohol, berättar docent Sven Andréasson, överläkare vid Beroendecentrum Stockholm samt chef för alkohol- och narkotikaavdelningen på Statens folkhälsoinstitut. Nya grupper, främst medelålders kvinnor, söker behandling. "Vad dessa människor berättar om är en radikal förändring i dryckeskultur, där drickandet kommit att inta en allt större plats i det sociala livet", fortsätter Andréasson. Därefter tar analysen slut.
Läs artikeln på DN Debatt i lördags
Varför har kvinnorna börjat dricka i så mycket högre omfattning? Visst kan det ha att göra med kontinentala vanor och att kvinnorna faktiskt har fått råd att dricka när alkoholen har blivit billigare. (Fortfarande har dock betydligt fler män än kvinnor alkoholproblem.) Att de medelålders kvinnorna söker behandling behöver heller inte betyda att de är mer drabbade än andra utan snarare kanske att de har insikt och mod att våga ta tag i sina problem. En tredje fundering rör kvinnornas livssituation.
Totalt 60 procent av alla långtidssjukskrivna är kvinnor över 55 år. Varför är de mer drabbade än andra grupper? Är de klenare, mer arbetsskygga och benägna att dra sig undan arbetsmarknaden när deras äldre män går i pension? Eller har de helt enkelt en tuffare livssituation? Många kvinnor har tagit hand om barn, man och släktingar och samtidigt slitit inom vården för en usel peng. Det samlade dubbelarbetet betalar sig en dag. Sverige är det land i världen som har största andelen förvärvsarbetande kvinnor över 55 år. Genom att vara först ut att ge kvinnorna ekonomisk makt över sina liv har den experimentfasen förmodlingen lämnat en av sina första kvitton just nu. Inget annat land har egentligen prövat vad som händer när kvinnorna får dubbla krav både hemma och på arbetet.
Om en anhörigersättning för äldrevård, vaf, är rätt åtgärd i ett sånt här läge har jag svårt att yttra mig om. Om den ska införas, hoppas jag i alla fall att samhället ställer samma krav på männen som på kvinnorna för att ta ansvar för sina åldrande anhöriga. Annars skapar vi en ny kvinnofälla, om än denna gång betald.
Kommentarer