Ulrika Ehrensvärd

Under sista veckan har medierna följt frågan om den outsourcade it-driften på Transportstyrelsen. Konfidentiell information kan ha kommit i händerna på obehöriga, vilket är en stor säkerhetsrisk. Hur har det kunnat gå så fel? Jag känner inte Transportstyrelsen som myndighet och är inte särskilt kunnig om risk- och sårbarhetsfrågor, men har arbetat ihop med den nu avskedade generaldirektören Maria Ågren i flera år. Då i rollen som myndighetshandläggare för Naturvårdsverket på Miljödepartementet 2009-2011. Maria var generaldirektör för Naturvårdsverket innan hon fick ett motsvarande uppdrag på Transportstyrelsen. Mitt intryck av henne är mycket gott: välutbildad, erfaren, logisk, strukturerad och omdömesgill. Hon hade varit generaldirektör för Transportstyrelsen i två månader innan hon behövde fatta beslut om att outsourca it-driften. Jag tror därför att bristerna på Transportstyrelsen är av annan karaktär än hennes eventuella brist på kompetens och omdöme. Jag tänker rikta in mig p...

Jag läste nyligen i DN om en 85-årig dam som trillat i sin lägenhet. Hon bodde fem trappor upp i en lägenhet som inte var anpassad för rullstol, vilket hon nu behövde använda. Hon var nu fånge i sitt eget vardagsrum. I dag finns det ont om äldreboenden och jag fick nyligen höra att de som kommer dit på grund av demens överlever i snitt två månader i Stockholmsområdet. Välfärdssystemet är helt enkelt för belastat, vilket kräver att människor bor hemma allt längre. Dåligt anpassade bostäder påverkar även hemtjänsten Problemet känner jag igen från min tid som extrapersonal i hemtjänsten under 2010-talet. Vissa hem var dåligt anpassade för de äldre och oss som jobbade i hemtjänsten. En äldre, överviktig och dement dam bodde i sin sommarstuga i några veckor i kommunen där jag arbetade. För oss - vi gick alltid två till henne - blev det stora problem att klara hennes hygien, då hon knappt kom in på toaletten. Vi fick hänga in från varsin sida för att hjälpa henne att klara besöket. Själ...

Jag är en aktiv konsument och medborgare, som ofta hör av mig till företag, organisationer och myndigheter med synpunkter, beröm, klagomål etc. En del av upplevelsen som "aktiv konsument och medborgare" handlar om hur man bemöts av kundtjänsten. Ofta får jag idéer om hur en verksamhet kunde bedrivas bättre och vill kommunicera det till organisationen. Allt för ofta saknas relevanta ingångar, så jag får använda kundtjänsten. Envägskommunikation med SJ SJ är ett tydligt exempel där jag upplever mig inte kunna få de svar som jag efterfrågar av organisationen. Jag ställer strategiska frågor, där jag vill förbättra SJ:s erbjudande, och får operativa svar. I Twitter-dialogen nedan gång fryser jag under tågresan, vilket inte är första gången. Då kan dialogen se ut så här. Svårt för oss att svara på här men om du kontaktar vår personal ombord kan vi hjälpa dig att se vad som går att göra. — SJ AB (@SJ_AB) 5 augusti 2016 händer ofta @SJ_AB — Peo Olsson (@heptone) 5 augusti 2016...

I dag frågade Ulf Alexandersson, CEO på Sprint , följande på LinkedIn: "Vad tror ni är nästa stora trend inom HR? Inom ledarskap?" Jag kommenterade inlägget så här: "Att koppla sitt ledarskap till ett digitalt ledarskap. Att coacha sina medarbetare att bli analoga och digitala ambassadörer för verksamheten. Att bli och leva sitt varumärke genom sina värderingar, sitt ledarskap och sin syn på medarbetarskap snarare än sina produkter eller tjänster." Ulf undrade då vad jag menar med ett digitalt ledarskap - och hur det ska få fäste i näringslivet/organisationerna. Bra fråga, som jag gärna utvecklar. Analogt ledarskap För att bli en bra ledare krävs att du känner dina styrkor och svagheter samt organisationens möjligheter och hot. En kunskap som till vardags kallas SWOT-analys . Hur ska jag agera så att jag får mina medarbetare med mig? Hur ska jag agera när jag går i försvar i mötet med påstridiga kunder? Vad behöver jag tänka på i mitt ledarskap när organisationen...

För några år sedan jobbade jag extra i hemtjänsten när jag var egenföretagare. På somrarna var konsultmarknaden död och då ägnade jag mig åt att hjälpa gamla i stället. Ett mycket meningsfullt jobb, men med bristfälliga arbetsvillkor. Förutom att lönen låg mycket lågt (120 kronor per timme före skatt), var arbetsbetingelserna ofta under all kritik. Man hann inte alltid äta lunch på kontoret, så lunchen fick man ta med i bilen. Eftersom man inte fick äta i bilen, vilket framgick av anställningsavtalet, kunde man få inta sin mat på en sten eller en trapp. Restiderna mellan kunderna var för dåligt beräknad, så man kunde ofta inte hålla schemat. Tvingades man jobba över, fick man ingen övertid. Teori och praktik är inte alltid desamma Att jobba i hemtjänsten var nyttigt. Nu fick man se hur arbetsmiljölagen tillämpades i praktiken; jag som hade arbetat flera år tillsammans med dem som skrev själva lagen på Näringsdepartementet. Att få värdiga arbetsvillkor kanske man räknar med som unive...

Waxholmsbolaget gör nu reklam i tunnelbanan för att människor ska båtluffa i Stockholms skärgård i sommar. En trevlig idé; jag har själv båtluffat och varit nöjd. Däremot blir jag förundrad över att se Waxholmsbolaget annonsera. Vem är avsändaren? Ny kollektivtrafiklagstiftning År 2012 trädde en ny lagstiftning på kollektivtrafikområdet i kraft: kollektivtrafiklagen . Lagen är ett trafikslagsövergripande regelverk för den lokala och regionala kollektivtrafiken, som också öppnar för kommersiell kollektivtrafik . Storstockholms Lokaltrafik (SL) genomgick därför en avbolagisering och blev trafikförvaltning i landstinget för att möta kraven i den nya lagstiftningen. Ingen jobbar på Waxholmsbolaget Landstingets trafikförvaltning rymmer i dag all den personal som tidigare arbetade på Waxholmsbolaget, SL och Färdtjänsten. Tillgångarna, som båtar, rulltrappor och tågbroar, tillhör AB SL och Waxholmsbolaget AB, men personalen finns, som sagt, i trafikförvaltningen. Waxholmsbolaget, SL oc...

Jag tillhör en av Sveriges många ensamhushåll. Totalt 40 procent av svenskarna bor ensamma och fler blir vi. I dag leder vi världsligan. Sverige är också en av världens mest jämställda länder , där särbeskattningen har lett till att många sköter sin egen ekonomi. Hur är samhället anpassat för att möta de svenska förutsättningarna? Att äta tillsammans Flera gånger i veckan går jag på restaurang med mina vänner eller kollegor/jobbkontakter. I stort sett varje gång betalar var och en för sig - för så gör vi i Sverige. (Utomlands tar ofta en person, vanligtvis en man, notan för hela sällskapet.) Lunchbetalningar går oftast lättare då man vanligtvis betalar i kassan. Vid middagsbesök blir det mer komplicerat. Normalt sett kommer servitören/servitrisen in med en kvitto till hela sällskapet, som får låna en miniräknare eller tar fram miniräknarna i sina mobiler. Så går kvittot runt och varje person skriver sitt personliga utlägg på kvittot. Ibland går servitören/servitrisen runt med en...