Osorterat avfall billigare än sorterat - varför?

-
I tisdags hade vi årsmöte i bostadsföreningen. Jag berättade pedagogiskt hur mycket vi fått ner avfallskostnaderna med 13 000 kronor eftersom vi bytt från säck- till kärlhämtning. Dessutom har medlemmarna blivit otroligt duktiga på att avfallssortera. Kärlen för plast och wellpapp blir fulla på nolltid. Förut hade vi grovavfallshämtning, men det blev riktigt dyrt.

Brist på pedagogik
Nu hade jag tänkt mig en till pedagogisk lösning. Jag skulle helt enkelt visa på hur mycket pengar man sparar per hämtat kärl när man sorterar (plast, glas, papper etc.) jämfört med om man slänger osorterat (hushållsavfall). Jag ringde till Stockholm Vatten, som berättade att kostnaderna för hämtning av vårt hushållsavfall uppgår till 26 140 kronor per år. Det ger en kostnad om 63 kronor per kärl och hämtningstillfälle. (Vi har fyra kärl som hämtas två gånger i veckan.) Matavfallshämtningen är gratis, så där finns mycket pengar att hämta. Lyckas vi sortera ut allt matavfall, som utgör ungefär en tredjedel av allt hushållsavfall, sparar vi 8 800 kronor per år.

Dyrare med osorterat
I nästa vända ringde jag Hans Andersson Recycling, som hämtar vårt övriga avfall. Vi har ofärgat respektive färgat glas, papper, wellpapp/kartong, metall, plast och elavfall. De tar 88 kronor per hämtning och kärl. (Hans Andersson är konkurrenskraftigt. Vi kollade för något år sedan i föreningen.) Vi förlorar alltså 25 kronor per hämtning och kärl genom att vi sorterar i stället för att slänga allt i hushållsavfallet. Vem har hittat på detta?

Enligt Hans Andersson Recycling har Stockholm en av de lägsta taxorna för hämtning av hushållsavfall i landet. Samtidigt vill Stockholms stad att "Avfall från boende och verksamma i staden ska minska och det som ändå uppkommer ska tas hand om resurseffektivt". Hur ska detta gå ihop?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Komma in i godmansuppdraget

-
Bild
Jag skriver om min tid som god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Mina blogginlägg , varav jag har skrivit två tidigare, handlar om hur systemet fungerar och hur jag skulle vilja att det fungerade. Upplevelsen är personlig. Ta ut pengar från banken Min huvudman hade en del behov när jag blev god man. Han behövde nya kläder, skor och en säng. För att finansiera detta, behövde han ta av eget kapital. Det egna kapitalet finns under ett så kallat spärrat konto, vilket är ett krav för samtliga gode män. För att kunna använda huvudmannens eget kapital, behöver man först ansöka om att få rätten att nyttja dessa. Det gör man via en blankett som finns på överförmyndarkansliets kommuns webbplats. Man skriver i "Jag behöver köpa tre tröjor, två par byxor, två par skor, ett täcke etc." och beloppet som krävs för inköpen. Blanketten skickar man per post till överförmyndarkansliet, som fattar ett beslut som de skickar tillbaka per post. Beslutet tar man sedan med si
Läs mer

God man: En krånglig process att inreda

-
Bild
Jag skriver om min tid som god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Mina blogginlägg , varav detta är mitt tionde, handlar om hur systemet fungerar och hur jag skulle vilja att det fungerade. Upplevelsen är personlig. Dags att inreda Sommaren 2017 diskuterade min huvudmans gruppboende och jag om vi skulle kunna inreda hans lägenhet lite trevligare. Den har sett påver ut under ett par år och nu skulle föräldrahemmet avvecklas. Kanske kunde vi passa på att inreda med "lite gammalt, lite nytt"? En diskussion följde vem som skulle ta ansvaret för projektet. Jag som god man, jag som anhörig eller huvudmannens boende? Enligt godmansexperterna låg det inte på gode mannens ansvar utan på boendets. Som anhörig kände jag lite dåligt samvete. Borde jag inte fixa detta ändå? I januari 2018 kom ett förslag från boendet, som var framtagna under en rad veckovisa husmöten. Alla tilltänkta inköp var avstämda med huvudmannen med hjälp av alternativ och kompletterande ko
Läs mer

Lämnar som god man

-
Bild
Jag skriver om min tid som god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Mina blogginlägg , varav jag har skrivit flera tidigare, handlar om hur systemet fungerar och hur jag skulle vilja att det fungerade. Upplevelsen är personlig. Sista årsräkningen Söndagen den 17 januari 2021 skickade jag in årsräkningen för min huvudman. Jag hade då arbetat med den varje ledig dag sedan den 4 januari, dvs. under nio dagar. Trots att Södertälje kommun har bytt till en e-tjänst för digital redovisning, krävs klassiskt redovisningsarbete. Posterna måste stämma mot verifikat och månadsutdrag från banken, vara rätt konterade, budgeten vara i balans. Många timmar gick åt till felsökning, trots att jag bokfört och stämt av löpande i systemet under året. Till sist fick kommunen hjälpa mig under en timme på telefon. Som vanligt bifogade jag en mängd bilagor till årsräkningen. Denna gång slapp jag skriva ut dem och skicka per post. Det gick dock inte snabbare att skanna in och ladda upp i
Läs mer