Producentansvar för fimpar

Våren står i full knopp. Träden grönskar och fåglarna kvittrar. På marken dyker vinterns sopor fram, där fimparna är en stor bov. Totalt 70 procent av skräpet i stadsmiljö är fimpar. Kommunerna använder särskilda fimpdammsugare, men bäst vore ju om fimparna aldrig slängdes. Renhållningen i Stockholms stad kostar drygt 100 miljoner kronor per år, så det finns pengar att hämta.

En lösning skulle kunna fokusera på det så kallade producentansvaret, vilket innebär att förorenaren betalar för avfallet. Det handlar bland annat om förpackningar och tidningar. Tänk om man skulle kunna översätta principen till fimpar. I så fall skulle cigarettföretagen eller -försäljarna vara tvungna att betala. En fimpavgift införs, där de som samlar in fimpar skulle kunna få en viss summa per kilo. Frågan är då vem som skulle ta emot fimparna och ersätta fimpsamlarna.

Ett annat alternativ vore att ge kommunerna producentansvaret. Cigarettillverkarna skulle då betala en avgift till kommunerna, som får en bättre möjlighet att sätta upp askkoppar och tömma dem regelbundet.

En tredje lösning på producentansvaret kan vara att cigarettförsäljarna tvingas att sälja askkoppar, så att rökaren själv får ta hand om sin egen fimp. Såsom snusarna gör med gamla prillor - och stoppar in dem i snusburkslocket. På marknaden finns bland annat fickaskkoppen CigBuster, som är luktfri. Tänk om den såldes i livsmedelsbutiker och kiosker samtidigt med en stor reklamkampanj, som uppmuntrar rökarna att städa för egen dörr. Det skulle kanske ge effekt!

En vän föreslog på Facebook - med anledning av blogginlägget - att en engångsaskkopp skulle kunna skickas med varje cigarettpaket. Intressant tanke!