Påverka USA:s syn på klimatet via sociala medier
Jag blev gruvligt besviken, men inte förvånad, när president Trump nyligen meddelade att USA drar sig ur Parisavtalet. Nu har USA kastat in handsken när det gäller att ta klimatansvar i världen. USA släpper ut näst mest koldioxid i världen, mer än hela EU.
Vad kan man då göra som privatperson och icke-amerikan för att visa sitt missnöje? Ja, kanske inte mycket. Jag är med i Svenska naturskyddsföreningen och hoppas att organisationen markerar sin åsikt - igen. Samtidigt vill jag tänka att jag inte är maktlös som människa. Det finns sociala medier i dag och flera av dem, som Twitter och Instagram, är globala.
Sprid andras budskap
Sagt och gjort. Jag började med att leta upp några bra tweets på ämnet (använd Twitters sökfunktion), som jag retweetade, dvs. skickade vidare till mitt eget Twitter-nätverk på över 3 000 personer. Här är en av tweetsen. På så sätt kan man förstärka en röst som redan finns på nätet, vilket fungerar som ett slags relationsmarknadsföring.
Påverka amerikanska miljöministern
I ett nästa steg vill jag påverka Scott Pruitt, som är miljöminister i USA och klimatförnekare. Han är en av de pådrivande bakom USA:s beslut att lämna Parisavtalet. Det är bara att leta upp hans namn i sökfältet på Twitter och höra av sig. Här har jag - i stället för att retweeta - citerat en av av hans tweet, vilket han ser i sin Twittertrafik. (Lite osäker nu, jag borde ha skrivit in hans Twitternamn @EPAScottPruitt i tweetet också.) Även om inte just han läser tweetet, så har de politiska ledarna ofta en stab under sig som håller koll på Twitterflödet. Hör många av sig med kritiska kommentarer, blir det besvärligt för dem.
Påbörja en bojkott
Jag kände att dessa åtgärder inte räcker. Därför bestämde jag mig för att påbörja en bojkott av amerikanska varor, som jag tänker hålla på med tills dess att USA tar ett miljöansvar igen. Det kan ju ta några år, så att ta ett sådant beslut är känslomässigt ganska besvärligt. För att en bojkott ska ge bättre effekt, kan man använda sig av sociala medier. Jag har bland annat använt mig av Instagram.
För att få ihop bilder till ett lämpligt Instagram-inlägg, besökte jag McDonald's och American Food & Gift Store på Sveavägen i Stockholm. Bildkollaget satte jag ihop i gratisappen Layout. Därefter såg jag till att hitta lämpliga hashtags, typ #mcdonalds, så att mitt inlägg syns bland andra Instagram-bilder som handlar om företaget. (I dag finns över 5 miljoner bilder med hashtaggen #mcdonalds på Instagram.) Sociala media-ansvariga på företagen håller ofta koll på dessa inlägg med hashtags - och får därmed mitt meddelande.
Föra dialog
I ett nästa skede har jag gillat och kommenterat andras inlägg som har skrivit på hashtaggen #parisagreement på Instagram. Jag har bland annat fört dialog med amerikanen @dirtyhorizon, som ber om ursäkt för sitt land. Mina Twitter- och Instagram-konton heter @ulrikacsr
Blogga
Slutligen skriver jag detta blogginlägg, som jag etiketterar med nyckelord. Se bilden, som visar editorn som man skriver bloggen i, där den högra, ljusblå delen har rubriken Etiketter. På så sätt blir blogginlägget hittat av de företag och organisationer som har ställt in sina sökmotorer på dessa sökord.
Ofta prenumererar PR-ansvariga och ledningsgrupper på inlägg i sociala medier. Normalt sett är detta ett effektivt sätt att påverka ledningsfunktioner direkt. Vidare kan man länka ord i bloggen till olika sajter för att bloggen ska bli mer hittad på nätet. Hade jag tagit blogginlägget ett steg längre, borde jag ha skrivit det på engelska. Jag tror visserligen att översättningsfunktionerna på nätet klarar ut detta ganska enkelt i dag, men här är jag osäker.
Blogginlägget kan jag senare använda för att sprida mitt budskap i sociala medier, som Facebook, LinkedIn och Twitter - för att förhoppningsvis inspirera andra.
Många droppar små...
Min tidigare erfarenhet som tjänsteman i Regeringskansliet är att det bara behövdes ett par inkomna handlingar/kritiska röster för att organisationen skulle bli nervös. Mitt syfte är att skapa nervositet hos mottagarna, så att de reagerar och agerar. Målet är att inspirera så många människor som möjligt för att göra det obekvämt för USA att hålla kvar sin negativa ståndpunkt i klimatfrågan. Svårigheten är att få de - ofta unga - sociala medie-ansvariga att reagera på mitt budskap. Här har amerikanska Saucony, som tillverkat mina skor, gillat mitt inlägg på Instagram, där jag bojkottar deras skor. Jag har frågat dem varför de gillar min bojkott - och väntar nyfiket på svar.
Vad kan man då göra som privatperson och icke-amerikan för att visa sitt missnöje? Ja, kanske inte mycket. Jag är med i Svenska naturskyddsföreningen och hoppas att organisationen markerar sin åsikt - igen. Samtidigt vill jag tänka att jag inte är maktlös som människa. Det finns sociala medier i dag och flera av dem, som Twitter och Instagram, är globala.
Sprid andras budskap
Sagt och gjort. Jag började med att leta upp några bra tweets på ämnet (använd Twitters sökfunktion), som jag retweetade, dvs. skickade vidare till mitt eget Twitter-nätverk på över 3 000 personer. Här är en av tweetsen. På så sätt kan man förstärka en röst som redan finns på nätet, vilket fungerar som ett slags relationsmarknadsföring.
Notera att tweetet har retweetats - skickats vidare - av 3 200 personer, vilket syns i den fyrkantiga symbolen under text och bild. Möjligtvis hade det varit bättre att retweeta ett inlägg som är mer positivt än detta, som sågar Trumps person, "#TotalLoser". Jag kunde inte låta bli att dra på mungipan bara. Greenpeace, som satt upp affischen/spraymålat på amerikanska ambassaden i Berlin, är grymt snabba och effektiva när de bestämmer sig för att agera.The U.S. Embassy in Berlin today pic.twitter.com/VFsj3sO1uR
— R. Saddler 📎 (@Politics_PR) 2 juni 2017
Påverka amerikanska miljöministern
I ett nästa steg vill jag påverka Scott Pruitt, som är miljöminister i USA och klimatförnekare. Han är en av de pådrivande bakom USA:s beslut att lämna Parisavtalet. Det är bara att leta upp hans namn i sökfältet på Twitter och höra av sig. Här har jag - i stället för att retweeta - citerat en av av hans tweet, vilket han ser i sin Twittertrafik. (Lite osäker nu, jag borde ha skrivit in hans Twitternamn @EPAScottPruitt i tweetet också.) Även om inte just han läser tweetet, så har de politiska ledarna ofta en stab under sig som håller koll på Twitterflödet. Hör många av sig med kritiska kommentarer, blir det besvärligt för dem.
Why did you want U.S. to leave the #Paris Agreement? It affects a whole world. #climate https://t.co/cdVzd1d87n
— Ulrika Ehrensvärd (@ulrikacsr) 2 juni 2017
Påbörja en bojkott
Jag kände att dessa åtgärder inte räcker. Därför bestämde jag mig för att påbörja en bojkott av amerikanska varor, som jag tänker hålla på med tills dess att USA tar ett miljöansvar igen. Det kan ju ta några år, så att ta ett sådant beslut är känslomässigt ganska besvärligt. För att en bojkott ska ge bättre effekt, kan man använda sig av sociala medier. Jag har bland annat använt mig av Instagram.
Föra dialog
Blogga
Ofta prenumererar PR-ansvariga och ledningsgrupper på inlägg i sociala medier. Normalt sett är detta ett effektivt sätt att påverka ledningsfunktioner direkt. Vidare kan man länka ord i bloggen till olika sajter för att bloggen ska bli mer hittad på nätet. Hade jag tagit blogginlägget ett steg längre, borde jag ha skrivit det på engelska. Jag tror visserligen att översättningsfunktionerna på nätet klarar ut detta ganska enkelt i dag, men här är jag osäker.
Blogginlägget kan jag senare använda för att sprida mitt budskap i sociala medier, som Facebook, LinkedIn och Twitter - för att förhoppningsvis inspirera andra.
Många droppar små...
Kommentarer