Säkerhet kontra BNP-tillväxt ger könsskillnader för kärnkraften
Varannan svensk vill ha kärnkraft framgår av nyligen genomförd undersökning som Synovate utfört för DN:s räkning. Studien visade att totalt 61 procent av männen är positiva till kärnkraften mot 35 procent av kvinnorna.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=734935
Hur kommer det sig att nästan dubbelt så många män är för kärnkraften jämfört med kvinnor? Framtidsforskaren Bi Puranen säger så här om könsskillnaderna i sin blogg: ”De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja.” När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga, fortsätter Bi
http://www.bikupan.se/swedish/ung/menwomen.html#anchor2
Jag hittar litet skriven om könsskillnader och synen på energikällor på nätet. En av dem bottnar dock säkert i mäns överordning och kvinnors underordning. Män har i alla tider varit vana att vara subjektet, dvs. de som bestämmer. Kvinnor är vana att vara objektet, dvs. de som anpassar sig till andras – främst män, åldrande släktingars och barns – krav och önskemål. När forskarna höjer ett varningens finger kring det försämrade klimatet, inser alla att åtgärder måste vidtas. I männens bagage har de en mindre vana av att behöva förändra sin tidsanvändning under livets cykler jämfört med kvinnorna, som flexibiliserar sin genom familj och barn. Skillnaderna i livsvillkor torde bidra till att män blir mer statiska i sin livssyn. De är helt enkelt inte vana att få ändrade villkor. Uppstår ett klimatproblem blir därför lösningen att öka energitillförseln för att kunna bibehålla sin standard. Kvinnor, som är mer vana att anpassa sig, ser i stället nödvändigheten av att sänka levnadsstandarden genom att minska sin energiförbrukning. Just det beteendeskillnaderna ser man i Naturvårdsverket nyligen publicerade undersökning kring kön och klimatfrågan.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/Kvinnor-mer-benagna-att-agera-i-klimatfragan/
Kvinnors klimatpåverkan är också mindre än mäns, vilket framgår av Naturvårdsverkets studie. De utnyttjar oftare kollektivtrafiken och köper oftare varor och tjänster som är bra för miljön. Kanske är det också därför lättare för kvinnorna att dra ner på sin konsumtion eftersom de aldrig har vant sig till med egen bil och sätta det egna konsumtionsvalet i första rummet?
En ytterligare förklaring skulle kunna ligga i att män verkar vara mer fokuserade på att lösa problem här och nu. (Kanske är det en ohållbar parallell att diskutera kön och fester. Vana festarrangörer vet dock att när anmälningstiden går ut för en fest, har de 75 procent kvinnor på listan. Männen brukar alltid vänta till sista minuten. Själv tror jag att män mer sällan oroar sig för morgondagen och hellre skjuter upp problemen.) Män är också mer benägna att ta risker. Kärnkraften ger relativt snabb ny energi och håller nere koldioxidutsläppen. Att avfallsfrågan och säkerhetsproblemen kring radioaktiva ämnen ännu inte är lösta är ingenting som de särskilt grubblar över. Kvinnorna tror jag är vana att tänka längre genom att de ofta har huvudansvaret för barnen. Säkerhetsfrågorna blir därför mer i fokus för oss.
Kanske kan mäns högre deltagande i näringslivet bidra till att de i ökad omfattning ser behovet av mer energi. Män bygger samhällen på ett annat sätt (näringslivet) än kvinnor, som är mer vana förvaltare (vård, skola och omsorg). Könsskillnader i utbildningsval verkar i alla fall inte påverka. Enligt Bi Puranen är män med teoretisk utbildning oftast för kärnkraft. För de unga kvinnornas del finns ingen sådan skillnad - är man emot, så är man det oavsett utbildnings- och yrkesval.
Slutsatsen borde ändå bli att våra livsbetingelser är olika och därmed synen på hur vi ska lösa våra samhällsproblem. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur världen skulle se ut om män fick pröva på att vara kvinnor under en tid och tvärtom. Kanske skulle vi då hitta lösningar som tillfredsställde båda könen bättre!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=734935
Hur kommer det sig att nästan dubbelt så många män är för kärnkraften jämfört med kvinnor? Framtidsforskaren Bi Puranen säger så här om könsskillnaderna i sin blogg: ”De män som ser kärnkraften som långsiktigt bra hänvisar ofta till ekonomin, nyttan för Sverige och att det är säkert. Miljön är också ett viktigt argument för de män som är för kärnkraft - ofta jämför man med kol och olja.” När det gäller de kvinnor som är emot är det just säkerhetsfrågorna som är viktiga, fortsätter Bi
http://www.bikupan.se/swedish/ung/menwomen.html#anchor2
Jag hittar litet skriven om könsskillnader och synen på energikällor på nätet. En av dem bottnar dock säkert i mäns överordning och kvinnors underordning. Män har i alla tider varit vana att vara subjektet, dvs. de som bestämmer. Kvinnor är vana att vara objektet, dvs. de som anpassar sig till andras – främst män, åldrande släktingars och barns – krav och önskemål. När forskarna höjer ett varningens finger kring det försämrade klimatet, inser alla att åtgärder måste vidtas. I männens bagage har de en mindre vana av att behöva förändra sin tidsanvändning under livets cykler jämfört med kvinnorna, som flexibiliserar sin genom familj och barn. Skillnaderna i livsvillkor torde bidra till att män blir mer statiska i sin livssyn. De är helt enkelt inte vana att få ändrade villkor. Uppstår ett klimatproblem blir därför lösningen att öka energitillförseln för att kunna bibehålla sin standard. Kvinnor, som är mer vana att anpassa sig, ser i stället nödvändigheten av att sänka levnadsstandarden genom att minska sin energiförbrukning. Just det beteendeskillnaderna ser man i Naturvårdsverket nyligen publicerade undersökning kring kön och klimatfrågan.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/For-press/Pressmeddelanden/Kvinnor-mer-benagna-att-agera-i-klimatfragan/
Kvinnors klimatpåverkan är också mindre än mäns, vilket framgår av Naturvårdsverkets studie. De utnyttjar oftare kollektivtrafiken och köper oftare varor och tjänster som är bra för miljön. Kanske är det också därför lättare för kvinnorna att dra ner på sin konsumtion eftersom de aldrig har vant sig till med egen bil och sätta det egna konsumtionsvalet i första rummet?
En ytterligare förklaring skulle kunna ligga i att män verkar vara mer fokuserade på att lösa problem här och nu. (Kanske är det en ohållbar parallell att diskutera kön och fester. Vana festarrangörer vet dock att när anmälningstiden går ut för en fest, har de 75 procent kvinnor på listan. Männen brukar alltid vänta till sista minuten. Själv tror jag att män mer sällan oroar sig för morgondagen och hellre skjuter upp problemen.) Män är också mer benägna att ta risker. Kärnkraften ger relativt snabb ny energi och håller nere koldioxidutsläppen. Att avfallsfrågan och säkerhetsproblemen kring radioaktiva ämnen ännu inte är lösta är ingenting som de särskilt grubblar över. Kvinnorna tror jag är vana att tänka längre genom att de ofta har huvudansvaret för barnen. Säkerhetsfrågorna blir därför mer i fokus för oss.
Kanske kan mäns högre deltagande i näringslivet bidra till att de i ökad omfattning ser behovet av mer energi. Män bygger samhällen på ett annat sätt (näringslivet) än kvinnor, som är mer vana förvaltare (vård, skola och omsorg). Könsskillnader i utbildningsval verkar i alla fall inte påverka. Enligt Bi Puranen är män med teoretisk utbildning oftast för kärnkraft. För de unga kvinnornas del finns ingen sådan skillnad - är man emot, så är man det oavsett utbildnings- och yrkesval.
Slutsatsen borde ändå bli att våra livsbetingelser är olika och därmed synen på hur vi ska lösa våra samhällsproblem. Ändå kan jag inte låta bli att undra hur världen skulle se ut om män fick pröva på att vara kvinnor under en tid och tvärtom. Kanske skulle vi då hitta lösningar som tillfredsställde båda könen bättre!
Kommentarer