Singel i fjällen, del 4

-
Hösten 2002 fick jag ett erbjudande från min dåvarande arbetsgivare Regeringskansliet att delta i livs- och karriärplanering. Det var väldigt spännande och gav bra energi. Jag kom då fram till att privatlivet skulle få mer fokus än tidigare. Nu var det viktigare för mig att försöka skaffa man och barn snarare än att gå vidare i karriären.

Sagt och gjort. Jag försökte ta mig an uppgiften på ett nyfiket och utforskande sätt. Jag lyssnade, diskuterade, läste och prövade. I en serie blogginlägg kommer jag att berätta om min resa. Detta inlägget är mitt fjärde. Mitt första hittar du här.

Singelvandring i Grövelsjön
Första sommaren efter livs- och karriärplaneringen bestämde jag mig för att åka på Singelvandring till Grövelsjön. Såväl kvinnor som män hade lockats av aktiviteten. Jag minns hur hysteriskt roligt vi hade det i rummet på STF:s fjällstation i Grövelsjön, där vi var fyra tjejer som kinesade. En man var väldigt intresserad av min rumskamrat och putsade hennes kängor efter varje vandring. När vi kom ut ur rummet, stod de blänkande fina utanför dörren. Vi fick äta våfflor på fjället samt åka till norska sidan och vandra. En kille och jag blev ganska förtjusta i varandra, men någon fortsättning blev det inte. Han och jag ställde upp på en intervju i Radio Dalarna, minns jag bara. Han bjöd in på middag i Solna för flera av oss som deltagit ett par veckor efteråt. Även den var riktigt kul.

Singel i Salto
Första singeläventyret i fjällen gick bra, så jag satsade igen sommaren därpå. Nu bar turen till Saltoloukta, någon timmes bussfärd från Gällivare. Här gick dagsvandringarna upp för högre fjäll. Middagarna var desto luxiösare när vi kom ner. Fjällutsikten från bastun var makalös. Här gick det bättre på mansfronten, men säg den lycka som varar.

Singelskidåkning i Grövelsjön
Envis som jag är, ville jag pröva lyckan igen. Denna gång blev det singelskidåkning i Grövelsjön. Tretton kvinnor och Christer, kunde resan ha hetat. Så hette i alla fall Karin Walléns och Mikael Svenssons artikel i Utemagasinet. Vi tjejer hade i alla fall jätteroligt ihop. Jag prövade att åka Telemark för första gången, liksom att använda turåkningsskidor och stighudar. Det bästa var nog ändå att basta och prata med varandra på kvällarna. Maten var också god. Christer var flitigt uppvaktad av flera av kvinnorna, men han gav sig av tidigt sista morgonen. Antagligen för att komma undan alltihopa. Jag träffade honom på Djurgården några år senare. Då hade han träffat en kvinna som han trivdes med, vilket var positivt.

Nästa blogginlägg kommer här.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Komma in i godmansuppdraget

-
Bild
Jag skriver om min tid som god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Mina blogginlägg , varav jag har skrivit två tidigare, handlar om hur systemet fungerar och hur jag skulle vilja att det fungerade. Upplevelsen är personlig. Ta ut pengar från banken Min huvudman hade en del behov när jag blev god man. Han behövde nya kläder, skor och en säng. För att finansiera detta, behövde han ta av eget kapital. Det egna kapitalet finns under ett så kallat spärrat konto, vilket är ett krav för samtliga gode män. För att kunna använda huvudmannens eget kapital, behöver man först ansöka om att få rätten att nyttja dessa. Det gör man via en blankett som finns på överförmyndarkansliets kommuns webbplats. Man skriver i "Jag behöver köpa tre tröjor, två par byxor, två par skor, ett täcke etc." och beloppet som krävs för inköpen. Blanketten skickar man per post till överförmyndarkansliet, som fattar ett beslut som de skickar tillbaka per post. Beslutet tar man sedan med si...
Läs mer

Checklista för renovering av bostaden

-
Tidigt våren 2010 bestämde jag mig för att renovera min bostad. Under senvåren och sommaren samma år handlade jag upp hantverkare. Den första hoppade av; tre dagar innan han skulle börja. Där stod jag i bostaden med allt nedpackat i kartonger och kände mig arg, ensam och sårbar. Tack och lov hittade jag snart en ny firma, som utförde jobbet under hösten. Det skulle ha tagit fyra veckor, men tog nio. Under tiden bodde jag i en liten sommarstuga på mammas tomt. Vilken tur att jag hade någonstans att bo; jag som inte ens hade räknat med att behöva flytta ut. När jag väl flyttade hem igen, tog det hantverkarna ytterligare två månader att bli helt färdiga. Slutfakturan har jag ännu inte fått, även om huvuddelen av jobbet är betalat. Det är först nu som jag börjar känna att bostaden är färdig, även om vissa saker - som ny soffa och gardiner - kvarstår. Jag räknar med att det då kommer att ha tagit ett år från planering till känslan av att renoveringen är färdig och lägenheten mysig och beboe...
Läs mer

Norrland som vinterturist, del II: Abisko och Katterjåkk

-
Bild
Året 2015 börjar med en fantastisk resa i norra Sverige. Jag har rest med tåg, buss och bil mellan den 2-13 januari för att upptäcka Norrland ur ett turismperspektiv. Framför allt har jag längtat att se norrsken. Under resan har jag försökt beakta perspektiv som turism, sysselsättning, tillväxt och kollektivtrafik. Bilderna är mina egna, om inget annat är angivet. Första delen om Kiruna kan du läsa om i ett tidigare blogginlägg . Den andra delen handlar om mitt besök i Abisko och Katterjåkk. Söndagen den 4 januari Min vän E. och jag ger oss av med hennes fyrhjulsdrivna bil och packat bagage från Kiruna. I det kalla och snöiga klimatet vill man inte fastna i snö. Vi styr kosan mot Abisko , som ligger tio mil nordväst från gruvstaden. Vägen är relativt spårig och det förvånar att E10:an , som vi åker längs, är enkelfilig. Snövallarna gör det nästan omöjligt att klara möten och köra om. I Kiruna blir affärerna ibland utan livsmedel när någon lastbil åkt av vägen längs den mer trafike...
Läs mer