Singelfestival, del 3

-
Hösten 2002 fick jag ett erbjudande från min dåvarande arbetsgivare Regeringskansliet att delta i livs- och karriärplanering. Det var väldigt spännande och gav bra energi. Jag kom då fram till att privatlivet skulle få mer fokus än tidigare. Nu var det viktigare för mig att försöka skaffa man och barn snarare än att gå vidare i karriären.

Sagt och gjort. Jag försökte ta mig an uppgiften på ett nyfiket och utforskande sätt. Jag lyssnade, diskuterade, läste och prövade. I en serie blogginlägg kommer jag att berätta om min resa. Detta inlägget är mitt tredje. Mitt första hittar du här.

Singelfestival
En kväll när jag sökte efter singelaktiviteter på nätet, hittade jag en singelfestival i Strömstad. Sagt och gjort. Jag bokade en tågresa till Strömstad och lyckades hitta en pytteliten stuga på en camping utanför Strömstad i några nätter. Ett stort partytält för flera hundra singlar utlovades, liksom dagliga singelaktiviteter.

När jag kom till partytältet första morgonen, var det i stort sett bara jag där. Och Radio Väst, som hoppades på att kunna intervjua någon av singlarna. Jajajmännsann, jag ställde upp som intervjuobjekt och såg framemot dagarna i Strömstad. Strax efter kom en av arrangörerna, som delade ut aktivitetslista, singelrabatter och verktyg till oss som singlar. Bland annat fick vi en blinkande brosch med ett trafikljus, där vi kunde markera vår status. Hade vi hittat någon, blinkade den rött. Var det grönt, visade signalen att man var ledig.

Under dessa dagar visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. En dag följde jag med på cykelutflykt till Sydkoster, vilket var väldigt vackert. Guiden hade bara mig i följe. De andra dagarna minns jag inte vad jag gjorde.

Jag träffade två tjejer från Skara, som också hade hittat aktiviteten på nätet. De var väldigt trevliga och vi umgicks vid något tillfälle. Vi lät oss också intervjuas i Fredrikstad Blad. Två kvinnor från Dalarna hade också hittat dit, liksom en ensamstående man i 60-årsåldern med sju barn från Tanum, strax söder om Strömstad.

Sista kvällen var jag på krogen med min pinsamma trafikljusbrosch. Några vänliga ortsbor förstod mitt dilemma och hämtade snabbt en kille åt mig med en svart t-shirt med "Snygg och singel" som tryck. Han var lastbilschaufför och körde sträckan Göteborg-Oslo, så vi pratade lite om det jobbet. Därefter smet jag snabbt iväg. Jag frågade några andra om varför det var så få singlar där. "Jo, vi har gjort reklam på Radio Prime. Den sträcker sig ända till Tanum [ett par mil bort]."

Efteråt förstod jag att projektledaren för singelfestivalen hade tagit sig vatten över huvudet. Han hade hunnit abdikera från tillställningen innan den ens ägt rum. Dessutom hade han blivit starkt ifrågasatt, då det var oklart om singelfestivaler hörde till det kommunala åtagandet.

Nästa blogginlägg kan du läsa här.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Komma in i godmansuppdraget

-
Bild
Jag skriver om min tid som god man för en person med autism och utvecklingsstörning. Mina blogginlägg , varav jag har skrivit två tidigare, handlar om hur systemet fungerar och hur jag skulle vilja att det fungerade. Upplevelsen är personlig. Ta ut pengar från banken Min huvudman hade en del behov när jag blev god man. Han behövde nya kläder, skor och en säng. För att finansiera detta, behövde han ta av eget kapital. Det egna kapitalet finns under ett så kallat spärrat konto, vilket är ett krav för samtliga gode män. För att kunna använda huvudmannens eget kapital, behöver man först ansöka om att få rätten att nyttja dessa. Det gör man via en blankett som finns på överförmyndarkansliets kommuns webbplats. Man skriver i "Jag behöver köpa tre tröjor, två par byxor, två par skor, ett täcke etc." och beloppet som krävs för inköpen. Blanketten skickar man per post till överförmyndarkansliet, som fattar ett beslut som de skickar tillbaka per post. Beslutet tar man sedan med si...
Läs mer

Checklista för renovering av bostaden

-
Tidigt våren 2010 bestämde jag mig för att renovera min bostad. Under senvåren och sommaren samma år handlade jag upp hantverkare. Den första hoppade av; tre dagar innan han skulle börja. Där stod jag i bostaden med allt nedpackat i kartonger och kände mig arg, ensam och sårbar. Tack och lov hittade jag snart en ny firma, som utförde jobbet under hösten. Det skulle ha tagit fyra veckor, men tog nio. Under tiden bodde jag i en liten sommarstuga på mammas tomt. Vilken tur att jag hade någonstans att bo; jag som inte ens hade räknat med att behöva flytta ut. När jag väl flyttade hem igen, tog det hantverkarna ytterligare två månader att bli helt färdiga. Slutfakturan har jag ännu inte fått, även om huvuddelen av jobbet är betalat. Det är först nu som jag börjar känna att bostaden är färdig, även om vissa saker - som ny soffa och gardiner - kvarstår. Jag räknar med att det då kommer att ha tagit ett år från planering till känslan av att renoveringen är färdig och lägenheten mysig och beboe...
Läs mer

Norrland som vinterturist, del II: Abisko och Katterjåkk

-
Bild
Året 2015 börjar med en fantastisk resa i norra Sverige. Jag har rest med tåg, buss och bil mellan den 2-13 januari för att upptäcka Norrland ur ett turismperspektiv. Framför allt har jag längtat att se norrsken. Under resan har jag försökt beakta perspektiv som turism, sysselsättning, tillväxt och kollektivtrafik. Bilderna är mina egna, om inget annat är angivet. Första delen om Kiruna kan du läsa om i ett tidigare blogginlägg . Den andra delen handlar om mitt besök i Abisko och Katterjåkk. Söndagen den 4 januari Min vän E. och jag ger oss av med hennes fyrhjulsdrivna bil och packat bagage från Kiruna. I det kalla och snöiga klimatet vill man inte fastna i snö. Vi styr kosan mot Abisko , som ligger tio mil nordväst från gruvstaden. Vägen är relativt spårig och det förvånar att E10:an , som vi åker längs, är enkelfilig. Snövallarna gör det nästan omöjligt att klara möten och köra om. I Kiruna blir affärerna ibland utan livsmedel när någon lastbil åkt av vägen längs den mer trafike...
Läs mer