Ta samhällskontakter för bättre godmanskap
Mejla samhällsaktörer
I höstas, när jag började bli frustrerad över alla tidskrävande procedurer kring godmanskapet, ville jag påverka godmanssystemet för att göra det effektivare. Jag började då kontakta aktörer som jag tänkte kunde hjälpa mig. Jag mejlade till Godmansföreningen i Stockholm, som verkade tämligen frustrerade över att myndigheterna var dåliga på att lyssna. Då tänkte jag på Domstolsverket (DV), som har ett visst ansvar för godmanskap, att de skulle kunna ta ett samlat e-förvaltningsgrepp för statliga myndigheter kopplade till godmanskap. Jag hade uppfattat ansvarsfördelningen så i staten, på den tiden då e-delegationen hade hand om e-förvaltningsfrågor.
Så här svarade DV: "Domstolsverket fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet...När det gäller din synpunkt angående möjlighet att sköta uppdraget som god man via mina sidor och liknande hos olika myndigheter och banker har Domstolsverket därför inte någon möjlighet att bistå utan jag får hänvisa dig till att ta kontakt med dessa på egen hand."
Murr, kände jag. Typiskt att myndigheterna slingrar sig kring samordnande uppgifter om inte regeringen uttryckligen ger dem ett uppdrag i form av regeringsbeslut. Jag bestämde mig då för att gå över till Twitter som påverkansverktyg.
Twitter som verktyg
Twitter är, i mitt tycke, ett lätt och behändigt verktyg för att kunna bedriva samhällspåverkan. Jag började twittra till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att de skulle kunna hjälpa mig att dra i frågan. Efter några dagar, så kopplade de in SKL Smartare Välfärd i diskussionen. SKL Smartare Välfärd blev genast intresserade och bad mig mejla dem.
Hej @ulrikacsr, mejla gärna din fråga till Anna.Gillquist@skl.se så hjälper hon dig. @S_K_L @Edelegationen @Domstolsverket
— SKL Smartare Välfärd (@smartarevalfard) 31 augusti 2016
Parallellt hade jag skrivit om mitt påverkansprojekt på Facebook. En vän hade tipsat mig om eSam, som tagit över e-förvaltningsansvaret för offentliga aktörer efter e-delegationen. Jag mejlade även dem och fick snabbt ett positivt svar.
Nu hade jag mött ett intresse hos både SKL Smartare Välfärd och eSam. Det här kändes bra. Parallellt hade jag börjat twittra med Caroline Szyber, ordförande i riksdagens civilutskott, som visade intresse för frågeställningen. Hon bad mig också att mejla, vilket jag gjorde.
@ulrikacsr mycket intressant tanke! Maila gärna mer underlag om du har!
— Caroline Szyber (@CarolineSzyber) 30 augusti 2016
Under processens gång förstod jag att godmanslagstiftningen är 100 år gammal. Då började jag förstå varför processerna var så krångliga och ålderdomliga. Samtidigt började jag uppleva ett intresse av att ta ett samlat grepp för att modernisera lagstiftningen, så att den också kan fungera i e-förvaltningssammanhang.
Träffa riksdagsledamot
Någon månad efter att jag väckt frågan bland mina vänner på Facebook, fick jag ett personligt meddelande på Messenger. "Vill du träffa en riksdagsledamot i civilutskottet?" Civilutskottet har hand om såväl e-förvaltningsfrågor som godmansfrågor. "Ja, gärna det", svarade jag. Jag satte ihop med promemoria där jag beskrev problematiken och föreslog förslag på åtgärder.
Riksdagsledamoten och jag träffades på en pub i Stockholm under en kväll i januari i år. Vi diskuterade frågeställningen i flera timmar. Han var väldigt öppen och intresserad och berättade om sitt arbete och engagemang. För honom var det nytt att riksdagen skulle kunna koppla godmansfrågan till e-förvaltningsprocessen. Han fick min promemoria, som jag efteråt också mejlade till honom.
Dagen efter frågade han mig om han fick skicka promemorian vidare till sakintresserade i andra riksdagspartier. Självklart fick han det.
Jag är mycket nyfiken på hur det kommer att gå.
Jag fortsätter min berättelse om att bli god man i ett nytt blogginlägg.
Kommentarer
Idén är jättebra.